BEATEBERGS KYRKA

BEATEBERGS KYRKA - Beatebergs kyrka omges av en kvadratisk kyrkogård. Kyrkogården omgärdas av en jämn, kallmurad stenmur och en trädrad.
Kyrkogårdens huvudentré vetter mot landsvägen i väster och utgörs av en dubbel smidesgrind med spjälor, troligen samtida med kyrkan. Grinden är placerad mellan fyrsidiga stenstolpar med lockhällar, stenkoner och stenklot. Härifrån leder en bred grusgång till kyrkans västport. Mot före detta komministerbostaden vetter en dubbel smidesgrind i södra delen av den östra kyrkogårdsmuren. Den moderna grinden är nedtill rutmönstrad och upptill försedd med spjälor och voluter. En öppning i östmuren leder till en ekonomibyggnad och bårhus.
En bred grusgång leder runt kyrkan. Grusgångar finns även utmed nordmuren, utmed sydmuren och från kyrkans södra och sydöstra portar.
Kvartersindelning saknas. De flesta gravarna ligger öster och söder om kyrkan. Bland gravvårdarna märks enstaka obelisker, träkors och vårdar med grus och stenram eller järnstaket. I öster är en gravsten inramad av stenkoner och järnkedja.

FÖRSAMLING 1995 - BEATEBERG

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 657, år 1900: 922, år 1995: 136

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Hunnekulla före 1540. Församlingsnamnet ändrat från Ruda till Beateberg 1758.

LÄGE OCH OMGIVNING - Ruda sockens kyrka var till 1758 belägen vid sätesgården Ryholm vid sjön Vikens södra strand. Den nya kyrkplatsen ligger ca 3 km öster om denna. Beatebergs kyrka ligger naturskönt på en grusformation nedanför en erosionsbrant nära sjön Vikens östra strand. Prästgården är belägen strax intill. Socknen, som ligger Töreboda och Karlsborg, består av ytterst småbruten odlingsbygd, omgiven av skog- och mossmarker.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En träkyrka av okänd ålder skall ha flyttats från Ryholms sätesgård till Beateberg 1758. Möjligen utgjordes stommen i denna av Hundakulla (Tibergs) medeltida kyrka, vars socken vid denna tid införlivades i Bällefors (BÄLLEFORS, HUNDAKULLA KYRKPLATS). Ett torn tillbyggdes 1792 och en sakristia 1808. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes, troligen på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Centralkyrka murad i tegel, ritad av Emil Viktor Langlet och uppförd 1877-80 under ledning av byggmästare P.J. Petterson från Värsås. Kyrkan har sexkantig plan och mittorn med lanternin. Genom de inkilade hörnrummen, bl. a. rymmande trapphus, bildas sex korsarmar, varav den östra rymmer sakristian och det västra vapenhuset.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Fasaderna, med sitt röda, handslagna tegel i kryssförband, är rikt artikulerade i rundbågestil. Den låga, breda lanterninen accentueras av sex hörntureller, tornet kröns av en spira. Exteriören visar influenser från norditaliensk tegelarkitektur. Ingång till kyrkorummet i väster. Interiören är ljus och sparsamt dekorerad. Korsarmarna, med läktare, avskiljs från mittrummet av vida rundbågar; orgelläktare i öster ovanför altaret. Träpaneltaket är brutet i stjärnvalvsform. Bänkarna är koncentriskt placerade. Kyrkan är relativt oförändrad sedan uppförandet. Vid arkitekt Adolf Niklassons restaurering 1961 ommålades interiören i färgsättning nära den ursprungliga, och predikstolen flyttades från sin centrala plats framför altaret till en plats höger om kortrappan.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.