| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
SKERIKE KYRKA |
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts...
Visa hela
Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852. Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i övrigt. För att avhjälpa bristerna murades en av vapenhusets väggar upp på nytt 1628 och valven lagades 1674-75 - vid samma tid målades troligen liljorna på valvpelarnas kapitäl. 1685 blev sakristians, tornets och vapenhusets murar förstärkta med järn. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnad samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Byggnadsinventeringar
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-06-19 av antikvarie Ulla Bergquist
Skerike kyrka renoveringen 1999-2000, rapport dnr 98: 382-316 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, biskopsvisitation 1684
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, brev 26/5 1690
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, protokoll från besiktning den 24/8 1719
Västerås domkapitel E IV a; 75 b, inventarium 1771, protokoll från besiktning 5/9 1798 & protokoll från besiktning 5/9 1804
Västerås domkapitel E IV b; 99, Skerike kyrkas historia, historik sammanställd 1875 av pastor J C Schultz
Västerås domkapitel E 5 a; 3 och 4, ämbetsberättelser 1931, 1943-48 & 1955-61
Västerås domkapitel F III a; 35, visitation 3/8 1867
Västerås domkapitel F III a; 37 visitation 1885
Västerås domkapitel F III a, 40, visitation 14/10 1904 Tryckta källor
Armerad sockel på 33 pelare håller Skerike kyrka på plats, artikel införd i VLT 1963-05-20
Blåslampa mot gamla målningar i Skerike kyrka, artikel införd i VLT 1964-01-22
Märkliga målningar friläggs i Skerikes 1300-talskyrka, artikel införd i VLT 1963-08-06. Litteratur
Barsegård, Stig: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1965, s 163-174/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Kilström, Bengt Ingmar: Skerike kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985
Lundblad, Torsten: Skerike socken: dess kyrka och församling - Skerike församling 1980
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts...
Visa hela
Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852. Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i övrigt. För att avhjälpa bristerna murades en av vapenhusets väggar upp på nytt 1628 och valven lagades 1674-75 - vid samma tid målades troligen liljorna på valvpelarnas kapitäl. 1685 blev sakristians, tornets och vapenhusets murar förstärkta med järn. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnad samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Byggnadsinventeringar
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-06-19 av antikvarie Ulla Bergquist
Skerike kyrka renoveringen 1999-2000, rapport dnr 98: 382-316 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, biskopsvisitation 1684
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, brev 26/5 1690
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, protokoll från besiktning den 24/8 1719
Västerås domkapitel E IV a; 75 b, inventarium 1771, protokoll från besiktning 5/9 1798 & protokoll från besiktning 5/9 1804
Västerås domkapitel E IV b; 99, Skerike kyrkas historia, historik sammanställd 1875 av pastor J C Schultz
Västerås domkapitel E 5 a; 3 och 4, ämbetsberättelser 1931, 1943-48 & 1955-61
Västerås domkapitel F III a; 35, visitation 3/8 1867
Västerås domkapitel F III a; 37 visitation 1885
Västerås domkapitel F III a, 40, visitation 14/10 1904 Tryckta källor
Armerad sockel på 33 pelare håller Skerike kyrka på plats, artikel införd i VLT 1963-05-20
Blåslampa mot gamla målningar i Skerike kyrka, artikel införd i VLT 1964-01-22
Märkliga målningar friläggs i Skerikes 1300-talskyrka, artikel införd i VLT 1963-08-06. Litteratur
Barsegård, Stig: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1965, s 163-174/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Kilström, Bengt Ingmar: Skerike kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985
Lundblad, Torsten: Skerike socken: dess kyrka och församling - Skerike församling 1980
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka. Kyrkogården sluttar svagt mot öster och i söder vidtar en bäckravin. En kallmurad stenmur omgärdar, delvis omlagd på 1960-talet, delvis nylagd på 198...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka. Kyrkogården sluttar svagt mot öster och i söder vidtar en bäckravin. En kallmurad stenmur omgärdar, delvis omlagd på 1960-talet, delvis nylagd på 1980-talet. Ett järnstaket tjänar som skyddsräcke mot bäckravinen i söder. Innanför muren växer gamla ädellövträd. Utanför norra och östra sidorna har oxelträd planterats. Framför kyrkans västport finns en svartmålad järngrind från 1931, mellan slätputsade koppartäckta grindstolpar från 1963-64. En bred delvis stenlagd gång leder fram till västporten. Längs kyrkans nord- och sydsidor vidtar grusade gångar. Gravkvarteren liksom gravplatserna är gräsbevuxna. Norr och söder om kyrkan finns familjegravar från sent 1800-tal och större delen av 1900-talet, flertalet med låga, breda granitvårdar. Öster om kyrkan finns urngravar, allmänna gravar och familjegravar från 1950- och 60-talen. En minneslund finns i sydost.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka. Kyrkogården sluttar svagt mot öster och i söder vidtar en bäckravin. En kallmurad stenmur omgärdar, delvis omlagd på 1960-talet, delvis nylagd på 198...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka. Kyrkogården sluttar svagt mot öster och i söder vidtar en bäckravin. En kallmurad stenmur omgärdar, delvis omlagd på 1960-talet, delvis nylagd på 1980-talet. Ett järnstaket tjänar som skyddsräcke mot bäckravinen i söder. Innanför muren växer gamla ädellövträd. Utanför norra och östra sidorna har oxelträd planterats. Framför kyrkans västport finns en svartmålad järngrind från 1931, mellan slätputsade koppartäckta grindstolpar från 1963-64. En bred delvis stenlagd gång leder fram till västporten. Längs kyrkans nord- och sydsidor vidtar grusade gångar. Gravkvarteren liksom gravplatserna är gräsbevuxna. Norr och söder om kyrkan finns familjegravar från sent 1800-tal och större delen av 1900-talet, flertalet med låga, breda granitvårdar. Öster om kyrkan finns urngravar, allmänna gravar och familjegravar från 1950- och 60-talen. En minneslund finns i sydost.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka. Kyrkogården sluttar svagt mot öster och i söder vidtar en bäckravin. En kallmurad stenmur omgärdar, delvis omlagd på 1960-talet, delvis nylagd på 198...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka. Kyrkogården sluttar svagt mot öster och i söder vidtar en bäckravin. En kallmurad stenmur omgärdar, delvis omlagd på 1960-talet, delvis nylagd på 1980-talet. Ett järnstaket tjänar som skyddsräcke mot bäckravinen i söder. Innanför muren växer gamla ädellövträd. Utanför norra och östra sidorna har oxelträd planterats. Framför kyrkans västport finns en svartmålad järngrind från 1931, mellan slätputsade koppartäckta grindstolpar från 1963-64. En bred delvis stenlagd gång leder fram till västporten. Längs kyrkans nord- och sydsidor vidtar grusade gångar. Gravkvarteren liksom gravplatserna är gräsbevuxna. Norr och söder om kyrkan finns familjegravar från sent 1800-tal och större delen av 1900-talet, flertalet med låga, breda granitvårdar. Öster om kyrkan finns urngravar, allmänna gravar och familjegravar från 1950- och 60-talen. En minneslund finns i sydost.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts...
Visa hela
Då Skerike fick kyrka i sten, troligen omkring 1200, omfattade den ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter. Omkring 100 år senare byggdes långhuset ut till dagens storlek. Östra gaveln fick ett högt, gotiskt fönster och pryddes nu eller möjligen något senare med en tegelblindering i form av ett stort kors. Inträde skedde genom en flersprångig portal på sydsidan. Mot norr tillkom sakristia och möjligen tillbyggdes kyrkans västtorn först nu. Från början var kyrkorummet sannolikt täckt med ett tunnvalv av trä, men under 1400-talets senare hälft slogs istället de alltjämt befintliga två valven. Bevarade målningar finns på triumfbågens undersida och runt sakristians portal. Samtidigt byggdes ett vapenhus utanför kyrkans sydportal. Dessutom anskaffades ett altarskåp, ett triumfkrucifix och den tidigast kända predikstolen, varav delar återstår, inbyggda i den nuvarande från 1651/1852. Att kyrkan står på instabil lera, intill ett vattendrag, har tiderna igenom orsakat svåra sättningsskador. Äldsta kända uppgiften är från en biskopsvisitation 1623, då norra och västra väggarna hade rämnat, valven spruckit och vapenhuset var fallande. Tornets mur skred ifrån kyrkan i övrigt. För att avhjälpa bristerna murades en av vapenhusets väggar upp på nytt 1628 och valven lagades 1674-75 - vid samma tid målades troligen liljorna på valvpelarnas kapitäl. 1685 blev sakristians, tornets och vapenhusets murar förstärkta med järn. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnad samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Byggnadsinventeringar
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-06-19 av antikvarie Ulla Bergquist
Skerike kyrka renoveringen 1999-2000, rapport dnr 98: 382-316 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, biskopsvisitation 1684
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, brev 26/5 1690
Västerås domkapitel E IV a; 75 a, protokoll från besiktning den 24/8 1719
Västerås domkapitel E IV a; 75 b, inventarium 1771, protokoll från besiktning 5/9 1798 & protokoll från besiktning 5/9 1804
Västerås domkapitel E IV b; 99, Skerike kyrkas historia, historik sammanställd 1875 av pastor J C Schultz
Västerås domkapitel E 5 a; 3 och 4, ämbetsberättelser 1931, 1943-48 & 1955-61
Västerås domkapitel F III a; 35, visitation 3/8 1867
Västerås domkapitel F III a; 37 visitation 1885
Västerås domkapitel F III a, 40, visitation 14/10 1904 Tryckta källor
Armerad sockel på 33 pelare håller Skerike kyrka på plats, artikel införd i VLT 1963-05-20
Blåslampa mot gamla målningar i Skerike kyrka, artikel införd i VLT 1964-01-22
Märkliga målningar friläggs i Skerikes 1300-talskyrka, artikel införd i VLT 1963-08-06. Litteratur
Barsegård, Stig: Stiftskrönika/Västerås stiftsbok 1965, s 163-174/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering
/Västmanlands museums årsskrift nr 62 - Västerås 1984/
Kilström, Bengt Ingmar: Skerike kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985
Lundblad, Torsten: Skerike socken: dess kyrka och församling - Skerike församling 1980
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Stenkyrkan bestod ursprungligen av ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter.
Källa:
Kilström, s 2
RAÄ: Bedömning av A-C Bonnier (tornet) 1200-01-01 - .
-
Stenkyrkan bestod ursprungligen av ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter.
Källa:
Kilström, s 2
RAÄ: Bedömning av A-C Bonnier (tornet) 1200-01-01 - .
-
Stenkyrkan bestod ursprungligen av ett långhus som var lägre än idag och ett kor som var ännu smalare och lägre. Torn fanns från inte från början, men kan ha tillbyggts ganska snart därefter.
Källa:
Kilström, s 2
RAÄ: Bedömning av A-C Bonnier (tornet) 1200-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmuren omlades på södra sidan
Källa:
VS: E IV a; 75 b, Protokoll 5/9 1798 1796-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmuren omlades på södra sidan
Källa:
VS: E IV a; 75 b, Protokoll 5/9 1798 1796-01-01 - .
-
Kyrkogårdsmuren omlades på södra sidan
Källa:
VS: E IV a; 75 b, Protokoll 5/9 1798 1796-01-01 - .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
