| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
RYTTERNE KYRKA |
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett bårhus. Kyrkogården som är utsträckt i öst-västlig riktning uppbyggdes på 1830-talet av grus, taget då förbipasserande landsväg sänktes och en kulle intill grävdes bort. Omgivande kyrkogårdsmur av huggen granit har grindöppningar rakt väster om kyrkans västportal och söder om en tidigare sydportal. Mellan grindstolpar av formhuggen granit ...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett bårhus. Kyrkogården som är utsträckt i öst-västlig riktning uppbyggdes på 1830-talet av grus, taget då förbipasserande landsväg sänktes och en kulle intill grävdes bort. Omgivande kyrkogårdsmur av huggen granit har grindöppningar rakt väster om kyrkans västportal och söder om en tidigare sydportal. Mellan grindstolpar av formhuggen granit sitter järngrindar tillverkade vid Boo bruk i Närke. Området skuggas av åldrade lindar. På kyrkogårdens västra del är gravkvarteren lineärt anlagda, med jämnhöga rygghäckar. Övriga delar av kyrkogården är mindre regelbunden, med varierade gravvårdar som numera mest omges av gräsytor. Väster om kyrkan finns ett bårhus med putsslammade fasader och spånklätt sadeltak, byggt 1950 efter ritningar av Viktor Segerstedt.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett bårhus. Kyrkogården som är utsträckt i öst-västlig riktning uppbyggdes på 1830-talet av grus, taget då förbipasserande landsväg sänktes och e...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett bårhus. Kyrkogården som är utsträckt i öst-västlig riktning uppbyggdes på 1830-talet av grus, taget då förbipasserande landsväg sänktes och en kulle intill grävdes bort. Omgivande kyrkogårdsmur av huggen granit har grindöppningar rakt väster om kyrkans västportal och söder om en tidigare sydportal. Mellan grindstolpar av formhuggen granit sitter järngrindar tillverkade vid Boo bruk i Närke. Området skuggas av åldrade lindar. På kyrkogårdens västra del är gravkvarteren lineärt anlagda, med jämnhöga rygghäckar. Övriga delar av kyrkogården är mindre regelbunden, med varierade gravvårdar som numera mest omges av gräsytor. Väster om kyrkan finns ett bårhus med putsslammade fasader och spånklätt sadeltak, byggt 1950 efter ritningar av Viktor Segerstedt.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Församlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn ...
Visa hela
Församlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. Fönsteröppningarna var rundbågiga med klarglas och yttertaket spåntäckt. Kyrkorummets inredning var de första åren provisorisk, med en hel del återanvända inventarier från de tidigare församlingskyrkorna. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF. Källor och litteratur
Otryckta källor
Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 69b, protokoll från prostvisitation den 18/11 1822
Västerås domkapitel E IV b: 90, inventariebeskringar 1850, 1854 och 1868
Västerås domkapitel F III a: 32, biskopsvisitation den 31/5 1819 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventering, redovisad av Ann-Katrin Kilbro 1976
Kulturhistorisk inventering/gravplatser, redovisad av Elisabeth Karlsson 1986 Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Gejrot, Claes: Ett avlatsbrev för Rytterne kyrka/Nya anteckningar om Rytterns socken Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum årsskrift (78) 2002, s 243-245/
Hamrin, Artur: Stiftskrönika 1943 /Julbok för Västerås stift 1943, s 186-216
Sandberg, Carl Gustaf: Rytterne kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1981
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Svanberg, Jan: Altarskåpet i Rytterne kyrka, ett bortglömt arbete av Bernt Notke/Nya anteckningar om Rytterns socken Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum årsskrift (78) 2002, s 195-212/
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett bårhus. Kyrkogården som är utsträckt i öst-västlig riktning uppbyggdes på 1830-talet av grus, taget då förbipasserande landsväg sänktes och e...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett bårhus. Kyrkogården som är utsträckt i öst-västlig riktning uppbyggdes på 1830-talet av grus, taget då förbipasserande landsväg sänktes och en kulle intill grävdes bort. Omgivande kyrkogårdsmur av huggen granit har grindöppningar rakt väster om kyrkans västportal och söder om en tidigare sydportal. Mellan grindstolpar av formhuggen granit sitter järngrindar tillverkade vid Boo bruk i Närke. Området skuggas av åldrade lindar. På kyrkogårdens västra del är gravkvarteren lineärt anlagda, med jämnhöga rygghäckar. Övriga delar av kyrkogården är mindre regelbunden, med varierade gravvårdar som numera mest omges av gräsytor. Väster om kyrkan finns ett bårhus med putsslammade fasader och spånklätt sadeltak, byggt 1950 efter ritningar av Viktor Segerstedt.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Församlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn ...
Visa hela
Församlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. Fönsteröppningarna var rundbågiga med klarglas och yttertaket spåntäckt. Kyrkorummets inredning var de första åren provisorisk, med en hel del återanvända inventarier från de tidigare församlingskyrkorna. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF. Källor och litteratur
Otryckta källor
Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 69b, protokoll från prostvisitation den 18/11 1822
Västerås domkapitel E IV b: 90, inventariebeskringar 1850, 1854 och 1868
Västerås domkapitel F III a: 32, biskopsvisitation den 31/5 1819 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventering, redovisad av Ann-Katrin Kilbro 1976
Kulturhistorisk inventering/gravplatser, redovisad av Elisabeth Karlsson 1986 Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Gejrot, Claes: Ett avlatsbrev för Rytterne kyrka/Nya anteckningar om Rytterns socken Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum årsskrift (78) 2002, s 243-245/
Hamrin, Artur: Stiftskrönika 1943 /Julbok för Västerås stift 1943, s 186-216
Sandberg, Carl Gustaf: Rytterne kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1981
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Svanberg, Jan: Altarskåpet i Rytterne kyrka, ett bortglömt arbete av Bernt Notke/Nya anteckningar om Rytterns socken Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum årsskrift (78) 2002, s 195-212/
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Församlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn ...
Visa hela
Församlingarna Stora och Lilla Rytterne beslutade år 1776 att gå samman, riva sina medeltida kyrkor och istället bygga en större, gemensam helgedom. Till ny kyrkplats utsågs Svånö backe, öster om byn med samma namn. Åtminstone fyra olika kyrkobyggnadsförslag upprättades tills valet slutligen föll på Samuel Enanders ritningar till en tidsenlig, nyklassicistisk kyrka. Den uppfördes 1815-19 under ledning av byggmästare Olof Sjöström. Vid invigningen den 31/5 1819 var byggnaden färdigställd till sitt yttre, bestående av västtorn med öppen lanternin, ett stort tunnvälvt långhus med absid och mitt på norra långsidan en utbyggd sakristia. Fönsteröppningarna var rundbågiga med klarglas och yttertaket spåntäckt. Kyrkorummets inredning var de första åren provisorisk, med en hel del återanvända inventarier från de tidigare församlingskyrkorna. För mer historik kring kyrkan se kyrkobyggnaden samt bifogad PDF. Källor och litteratur
Otryckta källor
Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 69b, protokoll från prostvisitation den 18/11 1822
Västerås domkapitel E IV b: 90, inventariebeskringar 1850, 1854 och 1868
Västerås domkapitel F III a: 32, biskopsvisitation den 31/5 1819 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Prästgårdsinventering, redovisad av Ann-Katrin Kilbro 1976
Kulturhistorisk inventering/gravplatser, redovisad av Elisabeth Karlsson 1986 Litteratur
Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Gejrot, Claes: Ett avlatsbrev för Rytterne kyrka/Nya anteckningar om Rytterns socken Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum årsskrift (78) 2002, s 243-245/
Hamrin, Artur: Stiftskrönika 1943 /Julbok för Västerås stift 1943, s 186-216
Sandberg, Carl Gustaf: Rytterne kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1981
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Svanberg, Jan: Altarskåpet i Rytterne kyrka, ett bortglömt arbete av Bernt Notke/Nya anteckningar om Rytterns socken Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum årsskrift (78) 2002, s 195-212/
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Grunden till Rytterne kyrka lades 1816.
Kyrkan uppfördes av gråsten med tegel i muröppningarna. Långhuset gjordes med fem fönsteraxlar och spåntäckt sadeltak. I öster utbyggdes en halvrund absid. Mitt på norra långsidan utbyggdes en sakristia. I väster byggdes ett torn med fyrkantig lanternin, från början öppen, utvändigt täckt med kopparplåtar. Fasaderna fick vitkalkad slätputs. Ingångar fanns från väster genom tornet och mitt på södra långsidan.
Kyrkorummet var från början enskeppigt, täckt med ett stort, tegelmurat tunnvalv.
Koret var i den halvcirkelformiga absiden.
Den första mässan hölls den 1 juni 1818. Invigning av ägde rum den 31 maj 1819. Då var bänkinredningen ännu inte färdig. På norra sidan fanns en predikstol, som tidigare hört till Stora Rytterne kyrka. Predikstolen stod i förbindelse med en murad uppgång från sakristian. I koret fanns ett altare murat, men för övrigt saknades ännu altaruppsats.
Gångarna var belagda med täljsten, medan tillkommande fyra bänkkvarter byggdes på trägolv.
Arkitekt Samuel Enander
Byggmästare Olof Sjöström, Torsåker
Källa:
VS: F III a: 32, visitation 1819
Sandberg, s 3 1816-01-01 - 1819-12-31 av Olof Sjöström.
-
Grunden till Rytterne kyrka lades 1816.
Kyrkan uppfördes av gråsten med tegel i muröppningarna. Långhuset gjordes med fem fönsteraxlar och spåntäckt sadeltak. I öster utbyggdes en halvrund absid. Mitt på norra långsidan utbyggdes en sakristia. I väster byggdes ett torn med fyrkantig lanternin, från början öppen, utvändigt täckt med kopparplåtar. Fasaderna fick vitkalkad slätputs. Ingångar fanns från väster genom tornet och mitt på södra långsidan.
Kyrkorummet var från början enskeppigt, täckt med ett stort, tegelmurat tunnvalv.
Koret var i den halvcirkelformiga absiden.
Den första mässan hölls den 1 juni 1818. Invigning av ägde rum den 31 maj 1819. Då var bänkinredningen ännu inte färdig. På norra sidan fanns en predikstol, som tidigare hört till Stora Rytterne kyrka. Predikstolen stod i förbindelse med en murad uppgång från sakristian. I koret fanns ett altare murat, men för övrigt saknades ännu altaruppsats.
Gångarna var belagda med täljsten, medan tillkommande fyra bänkkvarter byggdes på trägolv.
Arkitekt Samuel Enander
Byggmästare Olof Sjöström, Torsåker
Källa:
VS: F III a: 32, visitation 1819
Sandberg, s 3 1816-01-01 - 1819-12-31 av Olof Sjöström.
-
Grunden till Rytterne kyrka lades 1816.
Kyrkan uppfördes av gråsten med tegel i muröppningarna. Långhuset gjordes med fem fönsteraxlar och spåntäckt sadeltak. I öster utbyggdes en halvrund absid. Mitt på norra långsidan utbyggdes en sakristia. I väster byggdes ett torn med fyrkantig lanternin, från början öppen, utvändigt täckt med kopparplåtar. Fasaderna fick vitkalkad slätputs. Ingångar fanns från väster genom tornet och mitt på södra långsidan.
Kyrkorummet var från början enskeppigt, täckt med ett stort, tegelmurat tunnvalv.
Koret var i den halvcirkelformiga absiden.
Den första mässan hölls den 1 juni 1818. Invigning av ägde rum den 31 maj 1819. Då var bänkinredningen ännu inte färdig. På norra sidan fanns en predikstol, som tidigare hört till Stora Rytterne kyrka. Predikstolen stod i förbindelse med en murad uppgång från sakristian. I koret fanns ett altare murat, men för övrigt saknades ännu altaruppsats.
Gångarna var belagda med täljsten, medan tillkommande fyra bänkkvarter byggdes på trägolv.
Arkitekt Samuel Enander
Byggmästare Olof Sjöström, Torsåker
Källa:
VS: F III a: 32, visitation 1819
Sandberg, s 3 1816-01-01 - 1819-12-31 av Olof Sjöström.
-
Kyrkans omgivande kyrkogård invigdes den 12 september 1841 av pastor Lundblad. Området uppbyggdes 1831-41 av grusfyllning som togs vid sänkningen av landsvägen som passerar söder om kyrkan. Dessutom bortgrävdes en backe söder om vägen, för att få utsikt mot Mälaren.
Källa:
VS: E IV b; 90, visitationer 1854 och 1868 1841-01-01 - .
-
Kyrkans omgivande kyrkogård invigdes den 12 september 1841 av pastor Lundblad. Området uppbyggdes 1831-41 av grusfyllning som togs vid sänkningen av landsvägen som passerar söder om kyrkan. Dessutom bortgrävdes en backe söder om vägen, för att få utsikt mot Mälaren.
Källa:
VS: E IV b; 90, visitationer 1854 och 1868 1841-01-01 - .
-
Kyrkans omgivande kyrkogård invigdes den 12 september 1841 av pastor Lundblad. Området uppbyggdes 1831-41 av grusfyllning som togs vid sänkningen av landsvägen som passerar söder om kyrkan. Dessutom bortgrävdes en backe söder om vägen, för att få utsikt mot Mälaren.
Källa:
VS: E IV b; 90, visitationer 1854 och 1868 1841-01-01 - .
-
Ett bårhus blev uppfört inom norra kyrkogårdsmuren. Grunden gjordes av gjutna betongplattor, ytterväggar murades av tegel.
Sockel av tuktad granit murades.
Fasaderna gjordes av KC-slamning avfärgad i gråvit ton. Dörr och fönster utfördes av ek som oljades. Taket täcktes med kluvna spån
Arkitekt Viktor Segerstedt
Byggmästare L A Lundqvist
Källa:
VKS/RF: O I 1, Arbetsbeskrivning december 1946, maj 1950
Kontrakt den 28 juni 1950 1950-01-01 - av Viktor Segerstedt.
-
Ett bårhus blev uppfört inom norra kyrkogårdsmuren. Grunden gjordes av gjutna betongplattor, ytterväggar murades av tegel.
Sockel av tuktad granit murades.
Fasaderna gjordes av KC-slamning avfärgad i gråvit ton. Dörr och fönster utfördes av ek som oljades. Taket täcktes med kluvna spån
Arkitekt Viktor Segerstedt
Byggmästare L A Lundqvist
Källa:
VKS/RF: O I 1, Arbetsbeskrivning december 1946, maj 1950
Kontrakt den 28 juni 1950 1950-01-01 - av Viktor Segerstedt.
-
Ett bårhus blev uppfört inom norra kyrkogårdsmuren. Grunden gjordes av gjutna betongplattor, ytterväggar murades av tegel.
Sockel av tuktad granit murades.
Fasaderna gjordes av KC-slamning avfärgad i gråvit ton. Dörr och fönster utfördes av ek som oljades. Taket täcktes med kluvna spån
Arkitekt Viktor Segerstedt
Byggmästare L A Lundqvist
Källa:
VKS/RF: O I 1, Arbetsbeskrivning december 1946, maj 1950
Kontrakt den 28 juni 1950 1950-01-01 - av Viktor Segerstedt.
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
