| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
MIKAELIKYRKAN |
| Historik <itemDescription> |
-
Västerås västra ytterstadsdelar byggdes ut på marker tillhörande Lundby socken, långt ifrån den historiska sockenkyrkan. Behovet av en närmare samlingspunkt än denna gav sig snart tillkänna. Efter många år i hyrda lokaler beslutade församlingen att uppföra en stadsdelskyrka. För ändamålet avstyckades en tomt på en trädbevuxen kulle, nära stadsdelsgränsen mellan Jakobsberg och Vetterstorp. Västerås...
Visa hela
Västerås västra ytterstadsdelar byggdes ut på marker tillhörande Lundby socken, långt ifrån den historiska sockenkyrkan. Behovet av en närmare samlingspunkt än denna gav sig snart tillkänna. Efter många år i hyrda lokaler beslutade församlingen att uppföra en stadsdelskyrka. För ändamålet avstyckades en tomt på en trädbevuxen kulle, nära stadsdelsgränsen mellan Jakobsberg och Vetterstorp. Västeråsarkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström gavs i uppdrag att utarbeta ritningar. Till en början presenterades en närmast kvadratisk kyrkobyggnad, med plats för ca 200 personer. Byggnaden som förverkligades blev avsevärt större, med en oregelbundet långsmal form och rundade hörn på bägge sidor om ett utskjutande kor i öster. 400 personer rymdes i kyrkorummet som invigdes den 26 mars 1966. För mer historik se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.
Källor och litteratur Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar 1985-99 Litteratur
Bergenfalk, Axel: Mikaelikyrkan/Västerås stiftsbok 1967, s 180-186/
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990 Övriga tryckta källor
Artikel i Västmanlands läns tidning (VLT) 1967-08-25
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Västerås västra ytterstadsdelar byggdes ut på marker tillhörande Lundby socken, långt ifrån den historiska sockenkyrkan. Behovet av en närmare samlingspunkt än denna gav sig snart tillkänna. Efter mån...
Visa hela
Västerås västra ytterstadsdelar byggdes ut på marker tillhörande Lundby socken, långt ifrån den historiska sockenkyrkan. Behovet av en närmare samlingspunkt än denna gav sig snart tillkänna. Efter många år i hyrda lokaler beslutade församlingen att uppföra en stadsdelskyrka. För ändamålet avstyckades en tomt på en trädbevuxen kulle, nära stadsdelsgränsen mellan Jakobsberg och Vetterstorp. Västeråsarkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström gavs i uppdrag att utarbeta ritningar. Till en början presenterades en närmast kvadratisk kyrkobyggnad, med plats för ca 200 personer. Byggnaden som förverkligades blev avsevärt större, med en oregelbundet långsmal form och rundade hörn på bägge sidor om ett utskjutande kor i öster. 400 personer rymdes i kyrkorummet som invigdes den 26 mars 1966. För mer historik se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.
Källor och litteratur Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar 1985-99 Litteratur
Bergenfalk, Axel: Mikaelikyrkan/Västerås stiftsbok 1967, s 180-186/
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990 Övriga tryckta källor
Artikel i Västmanlands läns tidning (VLT) 1967-08-25
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan har ett öppet läge i parkmark. Den är treskeppig med murar av ljusgrå kalksandsten och ljusa fogar. Takfallen är flacka och ensidiga, stigande mot koret i mit...
Visa hela
HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Kyrkan har ett öppet läge i parkmark. Den är treskeppig med murar av ljusgrå kalksandsten och ljusa fogar. Takfallen är flacka och ensidiga, stigande mot koret i mittskeppet och motsatt i sidoskeppen. Mot förhallen ansluter en långsträckt utbyggnad med samlingssal, bibliotek och sakristia. Vid sidoentrén står ett högt, fritt klocktorn av vertikala betongpelare. Sidoskeppen är olika breda och avslutas med cirkulärt insvängda murar mot koret. Det smalare är även kortare och lämnar plats för ett stort fönster till golv i koret. Högt sittande fönster på fondväggarna i sidoskeppen som har taken nedsvängda bakåt. Takytor av brunfärgad träpanel. Pelare och balkar mellan skeppen av obehandlad betong. Murarna lika som i exteriören. Slutna bänkkvarter på golv av kalksten med överhöjd kordel. Tredelad altartavla av Helge Andersson. Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2006) <itemDescription> |
-
Kyrktomten utgör ett grönområde, en övergång mellan villabebyggelse från 1900-talets förra hälft och flerbostadshus från 1950- och 60-talen. På fastigheten finns fyra byggnader: själva kyrkan med fris...
Visa hela
Kyrktomten utgör ett grönområde, en övergång mellan villabebyggelse från 1900-talets förra hälft och flerbostadshus från 1950- och 60-talen. På fastigheten finns fyra byggnader: själva kyrkan med fristående klockstapel av betong, församlingshemmet och en ungdomsgård. Delar av den skogsdunge som fanns innan området bebyggdes har sparats. Klockstapeln vid infarten är 19 meter hög, uppförd av fyra betongpelare och krönt av ett kors i aluminium omgivet av cirkelbågar, vilka skall symbolisera Gud och Gudstron.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2006) <itemDescription> |
-
Kyrktomten utgör ett grönområde, en övergång mellan villabebyggelse från 1900-talets förra hälft och flerbostadshus från 1950- och 60-talen. På fastigheten finns fyra byggnader: själva kyrkan med fris...
Visa hela
Kyrktomten utgör ett grönområde, en övergång mellan villabebyggelse från 1900-talets förra hälft och flerbostadshus från 1950- och 60-talen. På fastigheten finns fyra byggnader: själva kyrkan med fristående klockstapel av betong, församlingshemmet och en ungdomsgård. Delar av den skogsdunge som fanns innan området bebyggdes har sparats. Klockstapeln vid infarten är 19 meter hög, uppförd av fyra betongpelare och krönt av ett kors i aluminium omgivet av cirkelbågar, vilka skall symbolisera Gud och Gudstron.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Västerås västra ytterstadsdelar byggdes ut på marker tillhörande Lundby socken, långt ifrån den historiska sockenkyrkan. Behovet av en närmare samlingspunkt än denna gav sig snart tillkänna. Efter mån...
Visa hela
Västerås västra ytterstadsdelar byggdes ut på marker tillhörande Lundby socken, långt ifrån den historiska sockenkyrkan. Behovet av en närmare samlingspunkt än denna gav sig snart tillkänna. Efter många år i hyrda lokaler beslutade församlingen att uppföra en stadsdelskyrka. För ändamålet avstyckades en tomt på en trädbevuxen kulle, nära stadsdelsgränsen mellan Jakobsberg och Vetterstorp. Västeråsarkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström gavs i uppdrag att utarbeta ritningar. Till en början presenterades en närmast kvadratisk kyrkobyggnad, med plats för ca 200 personer. Byggnaden som förverkligades blev avsevärt större, med en oregelbundet långsmal form och rundade hörn på bägge sidor om ett utskjutande kor i öster. 400 personer rymdes i kyrkorummet som invigdes den 26 mars 1966. För mer historik se kyrkobyggnaden/kyrkan samt bifogad PDF.
Källor och litteratur Otryckta källor
Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Bygghandlingar 1985-99 Litteratur
Bergenfalk, Axel: Mikaelikyrkan/Västerås stiftsbok 1967, s 180-186/
Illerstad, Lennart: Nya svenska kyrkor, del 1 Svealand - Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer, Rapport RAÄ 1990: 2
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990 Övriga tryckta källor
Artikel i Västmanlands läns tidning (VLT) 1967-08-25
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2006) <itemDescription> |
-
Kyrktomten utgör ett grönområde, en övergång mellan villabebyggelse från 1900-talets förra hälft och flerbostadshus från 1950- och 60-talen. På fastigheten finns fyra byggnader: själva kyrkan med fris...
Visa hela
Kyrktomten utgör ett grönområde, en övergång mellan villabebyggelse från 1900-talets förra hälft och flerbostadshus från 1950- och 60-talen. På fastigheten finns fyra byggnader: själva kyrkan med fristående klockstapel av betong, församlingshemmet och en ungdomsgård. Delar av den skogsdunge som fanns innan området bebyggdes har sparats. Klockstapeln vid infarten är 19 meter hög, uppförd av fyra betongpelare och krönt av ett kors i aluminium omgivet av cirkelbågar, vilka skall symbolisera Gud och Gudstron.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Första spadtaget togs i februari 1965
Kyrkan uppfördes på en tomt som till större delen bestod av en trädbevuxen kulle, samt i den nordöstra delen av plan och öppen mark. På den kuperade delen skedde grundläggningen på blockig morän, delvis berg i dagen. På den plana delen skedde grundläggningen på lermark.
Murarna uppfördes av kalksandsten. Fogbruket genomfärgades för att ligga så nära kalksandstenen som möjligt. Murarna sträcker sig ända ner till mark, utan sockel.
Mest karakteristiskt är utformningen av de tre skeppen, vars tak bärs av bågar av betong. Betongpelare med plankstämplar restes längst bak och framme vid altaret
Det treskeppiga kyrkorummet täcktes med panelklädda innertak burna av betongpelare. Mittskeppets tak gjordes stigande i kyrkans längdriktning, medan sidoskeppens tak gjordes sjunkande.
Predikstolen tillverkades av församlingsprästen Erik Svensson
Invigning skedde den 26/3 1966
Arkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström
B Engström och G A Jansson,
Diös Bygg AB
Bröderna Färnqvist, Sala (bänkinredning)
Åkerman & Lund, Knivsta
Källor:
Bergenfalk, s 180-186
Inventarium, s 3
För mer historik se kyrkobyggnad samt bifogad PDF 1965-01-01 - 1966-12-31 av B. Engström.
-
Första spadtaget togs i februari 1965
Kyrkan uppfördes på en tomt som till större delen bestod av en trädbevuxen kulle, samt i den nordöstra delen av plan och öppen mark. På den kuperade delen skedde grundläggningen på blockig morän, delvis berg i dagen. På den plana delen skedde grundläggningen på lermark.
Murarna uppfördes av kalksandsten. Fogbruket genomfärgades för att ligga så nära kalksandstenen som möjligt. Murarna sträcker sig ända ner till mark, utan sockel.
Mest karakteristiskt är utformningen av de tre skeppen, vars tak bärs av bågar av betong. Betongpelare med plankstämplar restes längst bak och framme vid altaret
Det treskeppiga kyrkorummet täcktes med panelklädda innertak burna av betongpelare. Mittskeppets tak gjordes stigande i kyrkans längdriktning, medan sidoskeppens tak gjordes sjunkande.
Predikstolen tillverkades av församlingsprästen Erik Svensson
Invigning skedde den 26/3 1966
Arkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström
B Engström och G A Jansson,
Diös Bygg AB
Bröderna Färnqvist, Sala (bänkinredning)
Åkerman & Lund, Knivsta
Källor:
Bergenfalk, s 180-186
Inventarium, s 3
För mer historik se kyrkobyggnad samt bifogad PDF 1965-01-01 - 1966-12-31 av B. Engström.
-
Första spadtaget togs i februari 1965
Kyrkan uppfördes på en tomt som till större delen bestod av en trädbevuxen kulle, samt i den nordöstra delen av plan och öppen mark. På den kuperade delen skedde grundläggningen på blockig morän, delvis berg i dagen. På den plana delen skedde grundläggningen på lermark.
Murarna uppfördes av kalksandsten. Fogbruket genomfärgades för att ligga så nära kalksandstenen som möjligt. Murarna sträcker sig ända ner till mark, utan sockel.
Mest karakteristiskt är utformningen av de tre skeppen, vars tak bärs av bågar av betong. Betongpelare med plankstämplar restes längst bak och framme vid altaret
Det treskeppiga kyrkorummet täcktes med panelklädda innertak burna av betongpelare. Mittskeppets tak gjordes stigande i kyrkans längdriktning, medan sidoskeppens tak gjordes sjunkande.
Predikstolen tillverkades av församlingsprästen Erik Svensson
Invigning skedde den 26/3 1966
Arkitekterna Gösta Ekroth och Bertil Tideström
B Engström och G A Jansson,
Diös Bygg AB
Bröderna Färnqvist, Sala (bänkinredning)
Åkerman & Lund, Knivsta
Källor:
Bergenfalk, s 180-186
Inventarium, s 3
För mer historik se kyrkobyggnad samt bifogad PDF 1965-01-01 - 1966-12-31 av B. Engström.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML 1990-04-19 .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka sammanbyggd med församlingshem
- Kyrka
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
