| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
LUNDBY KYRKA |
| Historik <itemDescription> |
-
Möjligt är att Lundby kyrka anlades nära en förkristen offerplats, som tros ha funnits på gården Kanik-Lundbys ägor ca 500 meter söderut. Kanske var den första kyrkan byggd i trä, men redan på 1100-talet tillkom en romansk stenkyrka vars långhus var ungefär hälften så stort som dagens. Den ursprungliga sydportalen, med omfattning av kilad gråsten, avtecknar sig ännu i fasaden. Österut på samma si...
Visa hela
Möjligt är att Lundby kyrka anlades nära en förkristen offerplats, som tros ha funnits på gården Kanik-Lundbys ägor ca 500 meter söderut. Kanske var den första kyrkan byggd i trä, men redan på 1100-talet tillkom en romansk stenkyrka vars långhus var ungefär hälften så stort som dagens. Den ursprungliga sydportalen, med omfattning av kilad gråsten, avtecknar sig ännu i fasaden. Österut på samma sida finns tegelomfattningen efter en port som troligen tillkom på 1200-talet då ett kor utbyggdes. Det ursprungliga kyrkorummet var sannolikt täckt med någon form av trätak. Under förra hälften av 1400-talet fördubblades långhuset genom förlängning österut, samtidigt som en sakristia blev utbyggd mot norr. Över det avsevärt större kyrkorummet slogs tegelmurade valv. Senare under 1400-talet tillkom ett västtorn med smäcker, spånklädd spets och slutligen den norra korsarmen. För mer historik rörande kyrkan se kyrkobyggnaden. Källor och litteratur Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Inventering av Lundby kyrka 1830, likmätigt Kunglig Majestäts nådiga förordning
Fotografier, ritningar och skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Rapport från byggnadsarkeologisk undersökning 17-20 juli 1928, sammanställd i september 1928 av Bengt Engström Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 68, inventarium 1850 & prostvisitation 1861
Västerås domkapitel F III a: 11, visitation 1673
Västerås domkapitel F III a: 40, visitation 31/5-1905 Litteratur
Lundby och Skerike socknar, Kulturhistorisk byggnadsinventering - Västmanlands läns museum 1981
Redelius, Gunnar: Lundby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1975
Segerstedt, Viktor: Stenar som tala Ur Lundby kyrkas historia/Västerås ungdoms tidning, 16 (1926): 3, s 40-44/
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Söderholm, Astrid: Lundby sockenkyrka Västerås 1974
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Möjligt är att Lundby kyrka anlades nära en förkristen offerplats, som tros ha funnits på gården Kanik-Lundbys ägor ca 500 meter söderut. Kanske var den första kyrkan byggd i trä, men redan på 1100-ta...
Visa hela
Möjligt är att Lundby kyrka anlades nära en förkristen offerplats, som tros ha funnits på gården Kanik-Lundbys ägor ca 500 meter söderut. Kanske var den första kyrkan byggd i trä, men redan på 1100-talet tillkom en romansk stenkyrka vars långhus var ungefär hälften så stort som dagens. Den ursprungliga sydportalen, med omfattning av kilad gråsten, avtecknar sig ännu i fasaden. Österut på samma sida finns tegelomfattningen efter en port som troligen tillkom på 1200-talet då ett kor utbyggdes. Det ursprungliga kyrkorummet var sannolikt täckt med någon form av trätak. Under förra hälften av 1400-talet fördubblades långhuset genom förlängning österut, samtidigt som en sakristia blev utbyggd mot norr. Över det avsevärt större kyrkorummet slogs tegelmurade valv. Senare under 1400-talet tillkom ett västtorn med smäcker, spånklädd spets och slutligen den norra korsarmen. För mer historik rörande kyrkan se kyrkobyggnaden. Källor och litteratur Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Inventering av Lundby kyrka 1830, likmätigt Kunglig Majestäts nådiga förordning
Fotografier, ritningar och skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Rapport från byggnadsarkeologisk undersökning 17-20 juli 1928, sammanställd i september 1928 av Bengt Engström Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 68, inventarium 1850 & prostvisitation 1861
Västerås domkapitel F III a: 11, visitation 1673
Västerås domkapitel F III a: 40, visitation 31/5-1905 Litteratur
Lundby och Skerike socknar, Kulturhistorisk byggnadsinventering - Västmanlands läns museum 1981
Redelius, Gunnar: Lundby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1975
Segerstedt, Viktor: Stenar som tala Ur Lundby kyrkas historia/Västerås ungdoms tidning, 16 (1926): 3, s 40-44/
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Söderholm, Astrid: Lundby sockenkyrka Västerås 1974
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett gravkapell. Kyrkogården närmast runt kyrkan omges av en kyrkogårdsmur, lagd 1860, innanför en rad av ädellövträd från samma tid. Gravvårdarna...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett gravkapell. Kyrkogården närmast runt kyrkan omges av en kyrkogårdsmur, lagd 1860, innanför en rad av ädellövträd från samma tid. Gravvårdarna är mestadels låga, en del äldre stenramar har blivit övervuxna sedan gräsmatta anlagts över hela området. Kyrkogården har utvidgats mot norr och öster. Inom västra kyrkogårdsmuren blev 1935 ett gravkapell i natursten byggt, ritat av arkitekt Viktor Segerstedt.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett gravkapell. Kyrkogården närmast runt kyrkan omges av en kyrkogårdsmur, lagd 1860, innanför en rad av ädellövträd från samma tid. Gravvårdarna...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett gravkapell. Kyrkogården närmast runt kyrkan omges av en kyrkogårdsmur, lagd 1860, innanför en rad av ädellövträd från samma tid. Gravvårdarna är mestadels låga, en del äldre stenramar har blivit övervuxna sedan gräsmatta anlagts över hela området. Kyrkogården har utvidgats mot norr och öster. Inom västra kyrkogårdsmuren blev 1935 ett gravkapell i natursten byggt, ritat av arkitekt Viktor Segerstedt.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Möjligt är att Lundby kyrka anlades nära en förkristen offerplats, som tros ha funnits på gården Kanik-Lundbys ägor ca 500 meter söderut. Kanske var den första kyrkan byggd i trä, men redan på 1100-ta...
Visa hela
Möjligt är att Lundby kyrka anlades nära en förkristen offerplats, som tros ha funnits på gården Kanik-Lundbys ägor ca 500 meter söderut. Kanske var den första kyrkan byggd i trä, men redan på 1100-talet tillkom en romansk stenkyrka vars långhus var ungefär hälften så stort som dagens. Den ursprungliga sydportalen, med omfattning av kilad gråsten, avtecknar sig ännu i fasaden. Österut på samma sida finns tegelomfattningen efter en port som troligen tillkom på 1200-talet då ett kor utbyggdes. Det ursprungliga kyrkorummet var sannolikt täckt med någon form av trätak. Under förra hälften av 1400-talet fördubblades långhuset genom förlängning österut, samtidigt som en sakristia blev utbyggd mot norr. Över det avsevärt större kyrkorummet slogs tegelmurade valv. Senare under 1400-talet tillkom ett västtorn med smäcker, spånklädd spets och slutligen den norra korsarmen. För mer historik rörande kyrkan se kyrkobyggnaden. Källor och litteratur Otryckta källor
Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Inventering av Lundby kyrka 1830, likmätigt Kunglig Majestäts nådiga förordning
Fotografier, ritningar och skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Rapport från byggnadsarkeologisk undersökning 17-20 juli 1928, sammanställd i september 1928 av Bengt Engström Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 68, inventarium 1850 & prostvisitation 1861
Västerås domkapitel F III a: 11, visitation 1673
Västerås domkapitel F III a: 40, visitation 31/5-1905 Litteratur
Lundby och Skerike socknar, Kulturhistorisk byggnadsinventering - Västmanlands läns museum 1981
Redelius, Gunnar: Lundby kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1975
Segerstedt, Viktor: Stenar som tala Ur Lundby kyrkas historia/Västerås ungdoms tidning, 16 (1926): 3, s 40-44/
Sjögren, Josef: Orgelverken i Västerås stift En historisk översikt 1952, Nordiska museet/Stockholm 1952
Söderholm, Astrid: Lundby sockenkyrka Västerås 1974
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett gravkapell. Kyrkogården närmast runt kyrkan omges av en kyrkogårdsmur, lagd 1860, innanför en rad av ädellövträd från samma tid. Gravvårdarna...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård med en kyrka och ett gravkapell. Kyrkogården närmast runt kyrkan omges av en kyrkogårdsmur, lagd 1860, innanför en rad av ädellövträd från samma tid. Gravvårdarna är mestadels låga, en del äldre stenramar har blivit övervuxna sedan gräsmatta anlagts över hela området. Kyrkogården har utvidgats mot norr och öster. Inom västra kyrkogårdsmuren blev 1935 ett gravkapell i natursten byggt, ritat av arkitekt Viktor Segerstedt.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Den ursprungliga romanska kyrkan hade ett långhus som var ungefär den västra hälften av dagens, 11 meter långt och 9 meter brett, med en halvrund absid utbyggd i öster. I den västra gaveln inmurades en älvkvarnsten. Inträde skedde genom portal i söder. Dess omfattning är alltjämt avläsbar, utförd av kilad gråsten intill det västligaste fönstret.
Dopfunten anskaffades möjligen samtidigt med att den första stenkyrkan uppfördes. Den utfördes i grå sandsten, dekorerad med sammanhängande arkad i tunn relief. Foten är skulpturalt formad med repstav och framspringande ansiktsmasker. (finns idag på Historiska museet) 1100-01-01 e.Kr. - 1299-12-31 .
-
Den ursprungliga romanska kyrkan hade ett långhus som var ungefär den västra hälften av dagens, 11 meter långt och 9 meter brett, med en halvrund absid utbyggd i öster. I den västra gaveln inmurades en älvkvarnsten. Inträde skedde genom portal i söder. Dess omfattning är alltjämt avläsbar, utförd av kilad gråsten intill det västligaste fönstret.
Dopfunten anskaffades möjligen samtidigt med att den första stenkyrkan uppfördes. Den utfördes i grå sandsten, dekorerad med sammanhängande arkad i tunn relief. Foten är skulpturalt formad med repstav och framspringande ansiktsmasker. (finns idag på Historiska museet) 1100-01-01 e.Kr. - 1299-12-31 .
-
Den ursprungliga romanska kyrkan hade ett långhus som var ungefär den västra hälften av dagens, 11 meter långt och 9 meter brett, med en halvrund absid utbyggd i öster. I den västra gaveln inmurades en älvkvarnsten. Inträde skedde genom portal i söder. Dess omfattning är alltjämt avläsbar, utförd av kilad gråsten intill det västligaste fönstret.
Dopfunten anskaffades möjligen samtidigt med att den första stenkyrkan uppfördes. Den utfördes i grå sandsten, dekorerad med sammanhängande arkad i tunn relief. Foten är skulpturalt formad med repstav och framspringande ansiktsmasker. (finns idag på Historiska museet) 1100-01-01 e.Kr. - 1299-12-31 .
-
Kyrkogårdsmuren blev till stor del omlagd. Vid visitation detta år påtalades att kyrkogården var vattensjuk och därför borde fyllas på med jord. Så skedde något år senare.
Källa:
VS E IV a: 68,
Prostvisitation 1861 1861-01-01 - 1861-12-31 .
-
Kyrkogårdsmuren blev till stor del omlagd. Vid visitation detta år påtalades att kyrkogården var vattensjuk och därför borde fyllas på med jord. Så skedde något år senare.
Källa:
VS E IV a: 68,
Prostvisitation 1861 1861-01-01 - 1861-12-31 .
-
Kyrkogårdsmuren blev till stor del omlagd. Vid visitation detta år påtalades att kyrkogården var vattensjuk och därför borde fyllas på med jord. Så skedde något år senare.
Källa:
VS E IV a: 68,
Prostvisitation 1861 1861-01-01 - 1861-12-31 .
-
Kyrkogårdens ytor nygjordes, planerades
Källa:
VS: F III a: 40, visitation 31/5-1905 1896-01-01 - 1896-12-31 .
-
Kyrkogårdens ytor nygjordes, planerades
Källa:
VS: F III a: 40, visitation 31/5-1905 1896-01-01 - 1896-12-31 .
-
Kyrkogårdens ytor nygjordes, planerades
Källa:
VS: F III a: 40, visitation 31/5-1905 1896-01-01 - 1896-12-31 .
-
På kyrkogården anlades grusade gångar.
Källa:
VS: F III a: 40, visitation 31/5-1905 1898-01-01 - 1898-12-31 .
-
På kyrkogården anlades grusade gångar.
Källa:
VS: F III a: 40, visitation 31/5-1905 1898-01-01 - 1898-12-31 .
-
På kyrkogården anlades grusade gångar.
Källa:
VS: F III a: 40, visitation 31/5-1905 1898-01-01 - 1898-12-31 .
-
Ett nytt bårhus byggdes ritat av Arkitekt Viktor Segerstedt
Källa:
ATA dnr 295/35 1935-01-01 - 1935-12-31 .
-
Ett nytt bårhus byggdes ritat av Arkitekt Viktor Segerstedt
Källa:
ATA dnr 295/35 1935-01-01 - 1935-12-31 .
-
Ett nytt bårhus byggdes ritat av Arkitekt Viktor Segerstedt
Källa:
ATA dnr 295/35 1935-01-01 - 1935-12-31 .
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med begravningsplats
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
