| Typ <itemType> |
Byggnad |
| Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västmanland, Kommun: Västerås |
| Titel <itemTitle> |
IRSTA KYRKA |
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård samt en kyrka. Kyrkogården som sluttar mot norr fick sin nuvarande omfattning efter utvidgningar vid mitten av 1800-talet och 1893. Den omges av en kallmur av gråsten. Innanför skuggar stora ädellövträd. Huvudingången i söder har en tegelmurad, spritputsad stiglucka, byggd 1935, med koppartak och svartmålad järngrind. I nordöst och sydost finns enklare öppninga...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård samt en kyrka. Kyrkogården som sluttar mot norr fick sin nuvarande omfattning efter utvidgningar vid mitten av 1800-talet och 1893. Den omges av en kallmur av gråsten. Innanför skuggar stora ädellövträd. Huvudingången i söder har en tegelmurad, spritputsad stiglucka, byggd 1935, med koppartak och svartmålad järngrind. I nordöst och sydost finns enklare öppningar av granitstolpar, samt en järngrind mot den nyare kyrkogården i norr. Från alla ingångar leder grusgångar runt kyrkogården. Även gravkvarteren skiljs åt av grusgångar. Så gott som samtliga gravar täcks av gräs. Flertalet gravstenar är låga och tämligen enhetliga, till följd av generella bestämmelser om dess utformning. Närmast norr om sakristian finns dock en grupp äldre gravar med större variationsrikedom, bland annat ett järnkors över den kände prosten Muncktell. Söder om långhuset finns liggande gravhällar. På nordvästra delen växer formklippta rygghäckar mellan kvarteren.
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsv...
Visa hela
Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsvarande dagens två östra travéer. Sakristia tillbyggdes norr om tillkommande kor. Dessutom insattes den alltjämt befintliga södra porten av furuplank med smidesornament. Omkring 1450 slogs valv över kyrkorummet och vid därpå följande nyinredning tillkom norrväggens målningar och ett altarskåp. I slutet av 1400-talet blev vapenhuset tillbyggt utanför långhusets sydportal. Altarring och predikstol i renässansstil anskaffades 1642 och 1653 skänkte överste Nils Posse en dopfunt av täljsten. Under dessa år blev tornets mur påbyggt, inför resning av tornspira. På 1660-talet utökades fönsteröppningarna och en hög, spetsig tornspira var färdigställd år 1672 - samtidigt med att Romfartuna kyrka fick en ungefär likadan. Vid en stor förnyelse 1747-50 blev ett gravkor tillbyggt i öster åt baron Carl Cronstedt på Geddeholm med familj. Det medförde att korets dåvarande stickbågiga gavelfönster måste tas bort och ersättas med en mindre, rund fönsteröppning. Dagens altaruppsats kom också på plats, komponerad av två doriska kolonner och fronton. I tornet tillbyggdes en klockvåning, dit klockorna flyttades samtidigt som klockstapeln borttogs. På tornets västra sida togs en ingång upp. Fasaderna och kyrkorummets valv och väggar rappades och vitlimmades, varvid de medeltida målningarna förmodligen överkalkades. För mer historik se kyrkobyggnad/kyrka samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Irsta församlingsarkiv (IF):
Handlingar angående kyrkan 1895-1935 Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Handlingar om olika reparationer 1970-1988 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-07-04 av antikvarie Ulla Bergquist
Äldre fotografier
Rapport 1996-02-23 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 33 a, visitationsprotokoll 1624
Västerås domkapitel E IV a: 33 b, inventariebeskrivningar 1801 och 1820, visitationsprotokoll 1821
Västerås domkapitel E IV b: 45, visitationsprotokoll 1847 och 1874 Litteratur Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Broberg, J E: Irsta kyrka/Julbok för Västerås stift, utgiven av några bland dess präster Västerås 1906, s 46-59/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Kilström, Bengt Ingmar: Irsta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1999
Östberg, Anna-Lisa: Irsta kyrkas byggnadshistoria och dess kalkmålningar/Västmanlands fornminnesförening, årsskrift 1970-71, Västerås 1971, s 50-100/
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård samt en kyrka. Kyrkogården som sluttar mot norr fick sin nuvarande omfattning efter utvidgningar vid mitten av 1800-talet och 1893. Den omges av en kallmur av grås...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård samt en kyrka. Kyrkogården som sluttar mot norr fick sin nuvarande omfattning efter utvidgningar vid mitten av 1800-talet och 1893. Den omges av en kallmur av gråsten. Innanför skuggar stora ädellövträd. Huvudingången i söder har en tegelmurad, spritputsad stiglucka, byggd 1935, med koppartak och svartmålad järngrind. I nordöst och sydost finns enklare öppningar av granitstolpar, samt en järngrind mot den nyare kyrkogården i norr. Från alla ingångar leder grusgångar runt kyrkogården. Även gravkvarteren skiljs åt av grusgångar. Så gott som samtliga gravar täcks av gräs. Flertalet gravstenar är låga och tämligen enhetliga, till följd av generella bestämmelser om dess utformning. Närmast norr om sakristian finns dock en grupp äldre gravar med större variationsrikedom, bland annat ett järnkors över den kände prosten Muncktell. Söder om långhuset finns liggande gravhällar. På nordvästra delen växer formklippta rygghäckar mellan kvarteren.
Stäng
|
| Beskrivning Inventeringsår (2014) <itemDescription> |
|
| Historik <itemDescription> |
-
Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsv...
Visa hela
Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsvarande dagens två östra travéer. Sakristia tillbyggdes norr om tillkommande kor. Dessutom insattes den alltjämt befintliga södra porten av furuplank med smidesornament. Omkring 1450 slogs valv över kyrkorummet och vid därpå följande nyinredning tillkom norrväggens målningar och ett altarskåp. I slutet av 1400-talet blev vapenhuset tillbyggt utanför långhusets sydportal. Altarring och predikstol i renässansstil anskaffades 1642 och 1653 skänkte överste Nils Posse en dopfunt av täljsten. Under dessa år blev tornets mur påbyggt, inför resning av tornspira. På 1660-talet utökades fönsteröppningarna och en hög, spetsig tornspira var färdigställd år 1672 - samtidigt med att Romfartuna kyrka fick en ungefär likadan. Vid en stor förnyelse 1747-50 blev ett gravkor tillbyggt i öster åt baron Carl Cronstedt på Geddeholm med familj. Det medförde att korets dåvarande stickbågiga gavelfönster måste tas bort och ersättas med en mindre, rund fönsteröppning. Dagens altaruppsats kom också på plats, komponerad av två doriska kolonner och fronton. I tornet tillbyggdes en klockvåning, dit klockorna flyttades samtidigt som klockstapeln borttogs. På tornets västra sida togs en ingång upp. Fasaderna och kyrkorummets valv och väggar rappades och vitlimmades, varvid de medeltida målningarna förmodligen överkalkades. För mer historik se kyrkobyggnad/kyrka samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Irsta församlingsarkiv (IF):
Handlingar angående kyrkan 1895-1935 Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Handlingar om olika reparationer 1970-1988 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-07-04 av antikvarie Ulla Bergquist
Äldre fotografier
Rapport 1996-02-23 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 33 a, visitationsprotokoll 1624
Västerås domkapitel E IV a: 33 b, inventariebeskrivningar 1801 och 1820, visitationsprotokoll 1821
Västerås domkapitel E IV b: 45, visitationsprotokoll 1847 och 1874 Litteratur Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Broberg, J E: Irsta kyrka/Julbok för Västerås stift, utgiven av några bland dess präster Västerås 1906, s 46-59/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Kilström, Bengt Ingmar: Irsta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1999
Östberg, Anna-Lisa: Irsta kyrkas byggnadshistoria och dess kalkmålningar/Västmanlands fornminnesförening, årsskrift 1970-71, Västerås 1971, s 50-100/
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
-
Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsv...
Visa hela
Irsta kyrka antas ha blivit uppförd omkring 1200 och var då ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre del. På 1300-talet förlängdes kyrkan, motsvarande dagens två östra travéer. Sakristia tillbyggdes norr om tillkommande kor. Dessutom insattes den alltjämt befintliga södra porten av furuplank med smidesornament. Omkring 1450 slogs valv över kyrkorummet och vid därpå följande nyinredning tillkom norrväggens målningar och ett altarskåp. I slutet av 1400-talet blev vapenhuset tillbyggt utanför långhusets sydportal. Altarring och predikstol i renässansstil anskaffades 1642 och 1653 skänkte överste Nils Posse en dopfunt av täljsten. Under dessa år blev tornets mur påbyggt, inför resning av tornspira. På 1660-talet utökades fönsteröppningarna och en hög, spetsig tornspira var färdigställd år 1672 - samtidigt med att Romfartuna kyrka fick en ungefär likadan. Vid en stor förnyelse 1747-50 blev ett gravkor tillbyggt i öster åt baron Carl Cronstedt på Geddeholm med familj. Det medförde att korets dåvarande stickbågiga gavelfönster måste tas bort och ersättas med en mindre, rund fönsteröppning. Dagens altaruppsats kom också på plats, komponerad av två doriska kolonner och fronton. I tornet tillbyggdes en klockvåning, dit klockorna flyttades samtidigt som klockstapeln borttogs. På tornets västra sida togs en ingång upp. Fasaderna och kyrkorummets valv och väggar rappades och vitlimmades, varvid de medeltida målningarna förmodligen överkalkades. För mer historik se kyrkobyggnad/kyrka samt bifogad PDF. Källor och litteratur Otryckta källor Irsta församlingsarkiv (IF):
Handlingar angående kyrkan 1895-1935 Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Handlingar om olika reparationer 1970-1988 Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Kyrkogårdsinventering, redovisad 1984-07-04 av antikvarie Ulla Bergquist
Äldre fotografier
Rapport 1996-02-23 Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a: 33 a, visitationsprotokoll 1624
Västerås domkapitel E IV a: 33 b, inventariebeskrivningar 1801 och 1820, visitationsprotokoll 1821
Västerås domkapitel E IV b: 45, visitationsprotokoll 1847 och 1874 Litteratur Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Broberg, J E: Irsta kyrka/Julbok för Västerås stift, utgiven av några bland dess präster Västerås 1906, s 46-59/
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Kilström, Bengt Ingmar: Irsta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1999
Östberg, Anna-Lisa: Irsta kyrkas byggnadshistoria och dess kalkmålningar/Västmanlands fornminnesförening, årsskrift 1970-71, Västerås 1971, s 50-100/
Stäng
|
| Historik <itemDescription> |
|
| Beskrivning Inventeringsår (2005) <itemDescription> |
-
Anläggningen består av en kyrkogård samt en kyrka. Kyrkogården som sluttar mot norr fick sin nuvarande omfattning efter utvidgningar vid mitten av 1800-talet och 1893. Den omges av en kallmur av grås...
Visa hela
Anläggningen består av en kyrkogård samt en kyrka. Kyrkogården som sluttar mot norr fick sin nuvarande omfattning efter utvidgningar vid mitten av 1800-talet och 1893. Den omges av en kallmur av gråsten. Innanför skuggar stora ädellövträd. Huvudingången i söder har en tegelmurad, spritputsad stiglucka, byggd 1935, med koppartak och svartmålad järngrind. I nordöst och sydost finns enklare öppningar av granitstolpar, samt en järngrind mot den nyare kyrkogården i norr. Från alla ingångar leder grusgångar runt kyrkogården. Även gravkvarteren skiljs åt av grusgångar. Så gott som samtliga gravar täcks av gräs. Flertalet gravstenar är låga och tämligen enhetliga, till följd av generella bestämmelser om dess utformning. Närmast norr om sakristian finns dock en grupp äldre gravar med större variationsrikedom, bland annat ett järnkors över den kände prosten Muncktell. Söder om långhuset finns liggande gravhällar. På nordvästra delen växer formklippta rygghäckar mellan kvarteren.
Stäng
|
| Händelse <context> |
-
Producerades i Västerås, Västmanland.
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Den ursprungliga kyrkan var ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre 13,2 m. Murarna bestod av stora, ojämna gråstenar i regelbundna skift. Små romanska fönsteröppningar var utförda av kluvna, kilformade gråstenar.
Troligen samtidigt med kyrkans tillkomst anskaffades en halvklotformad dopfunt, huggen av två sandstensblock med ett uttömningshål i mitten.
Källa:
Östberg, s 51, 58, 61, 64-65
För mer historik som rör kyrkobyggnaden se kyrkan samt bifogad PDF. 1200-01-01 - .
-
Den ursprungliga kyrkan var ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre 13,2 m. Murarna bestod av stora, ojämna gråstenar i regelbundna skift. Små romanska fönsteröppningar var utförda av kluvna, kilformade gråstenar.
Troligen samtidigt med kyrkans tillkomst anskaffades en halvklotformad dopfunt, huggen av två sandstensblock med ett uttömningshål i mitten.
Källa:
Östberg, s 51, 58, 61, 64-65
För mer historik som rör kyrkobyggnaden se kyrkan samt bifogad PDF. 1200-01-01 - .
-
Den ursprungliga kyrkan var ungefär hälften så stor som idag. Den omfattade västra delen av dagens långhus och tornets nedre 13,2 m. Murarna bestod av stora, ojämna gråstenar i regelbundna skift. Små romanska fönsteröppningar var utförda av kluvna, kilformade gråstenar.
Troligen samtidigt med kyrkans tillkomst anskaffades en halvklotformad dopfunt, huggen av två sandstensblock med ett uttömningshål i mitten.
Källa:
Östberg, s 51, 58, 61, 64-65
För mer historik som rör kyrkobyggnaden se kyrkan samt bifogad PDF. 1200-01-01 - .
-
Kyrkogården utvidgades mot norr, efter markförvärv från grannfastigheten Östergården
Källa:
IF: Köpebrev, Gravitations -bevis 1895 1894-01-01 - 1896-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgades mot norr, efter markförvärv från grannfastigheten Östergården
Källa:
IF: Köpebrev, Gravitations -bevis 1895 1894-01-01 - 1896-12-31 .
-
Kyrkogården utvidgades mot norr, efter markförvärv från grannfastigheten Östergården
Källa:
IF: Köpebrev, Gravitations -bevis 1895 1894-01-01 - 1896-12-31 .
-
Cronstedtska gravkoret överlämnades till församlingen och omvandlades till gravkapell.
Källa:
VLM: Skrivelse den 25/9 1926 1926-01-01 - .
-
Cronstedtska gravkoret överlämnades till församlingen och omvandlades till gravkapell.
Källa:
VLM: Skrivelse den 25/9 1926 1926-01-01 - .
-
Cronstedtska gravkoret överlämnades till församlingen och omvandlades till gravkapell.
Källa:
VLM: Skrivelse den 25/9 1926 1926-01-01 - .
-
Församlingen mottog en penningdonation avsedd för ny stiglucka av greve Knut Lewenhaupt med maka. Ritning till ny stiglucka upprättades av Olof Nilsson, Jordbrukarnas byggnadsbyrå. Den fastställdes av Kungliga Byggnadsstyrelsen den 4/10 1935.
Stiglucka uppfördes i södra kyrkogårdsmuren, på ungefär samma plats som en tidigare, riven i slutet av 1700-talet. Vid schaktningen för den nya stigluckan hittades stighällen efter den gamla stigluckan. Hällen lades som första trappsteg i den nya stigluckan. Hantverkare från Geddeholms gods
Källa:
VLT 1936-01-24 1935-01-01 - 1936-12-31 .
-
Församlingen mottog en penningdonation avsedd för ny stiglucka av greve Knut Lewenhaupt med maka. Ritning till ny stiglucka upprättades av Olof Nilsson, Jordbrukarnas byggnadsbyrå. Den fastställdes av Kungliga Byggnadsstyrelsen den 4/10 1935.
Stiglucka uppfördes i södra kyrkogårdsmuren, på ungefär samma plats som en tidigare, riven i slutet av 1700-talet. Vid schaktningen för den nya stigluckan hittades stighällen efter den gamla stigluckan. Hällen lades som första trappsteg i den nya stigluckan. Hantverkare från Geddeholms gods
Källa:
VLT 1936-01-24 1935-01-01 - 1936-12-31 .
-
Församlingen mottog en penningdonation avsedd för ny stiglucka av greve Knut Lewenhaupt med maka. Ritning till ny stiglucka upprättades av Olof Nilsson, Jordbrukarnas byggnadsbyrå. Den fastställdes av Kungliga Byggnadsstyrelsen den 4/10 1935.
Stiglucka uppfördes i södra kyrkogårdsmuren, på ungefär samma plats som en tidigare, riven i slutet av 1700-talet. Vid schaktningen för den nya stigluckan hittades stighällen efter den gamla stigluckan. Hällen lades som första trappsteg i den nya stigluckan. Hantverkare från Geddeholms gods
Källa:
VLT 1936-01-24 1935-01-01 - 1936-12-31 .
-
Materialbod uppfördes enligt följande: Betonggrund och gjuten bottenplatta, väggar av 20 cm siporex väggplattor, fasaderna spritputsade i kalkcementbruk (samma utseende som kyrkans fasader) innerväggarna slammade.
Fönstren försågs med dubbla utåtgående bågar, portens utsida kläddes med rutfyllningar av kvistren kärnfura.
Arkitekt Viktor Segerstedt
Källa:
IF: Program 1957-01-01 - av Viktor Segerstedt.
-
Materialbod uppfördes enligt följande: Betonggrund och gjuten bottenplatta, väggar av 20 cm siporex väggplattor, fasaderna spritputsade i kalkcementbruk (samma utseende som kyrkans fasader) innerväggarna slammade.
Fönstren försågs med dubbla utåtgående bågar, portens utsida kläddes med rutfyllningar av kvistren kärnfura.
Arkitekt Viktor Segerstedt
Källa:
IF: Program 1957-01-01 - av Viktor Segerstedt.
-
Materialbod uppfördes enligt följande: Betonggrund och gjuten bottenplatta, väggar av 20 cm siporex väggplattor, fasaderna spritputsade i kalkcementbruk (samma utseende som kyrkans fasader) innerväggarna slammade.
Fönstren försågs med dubbla utåtgående bågar, portens utsida kläddes med rutfyllningar av kvistren kärnfura.
Arkitekt Viktor Segerstedt
Källa:
IF: Program 1957-01-01 - av Viktor Segerstedt.
|
| Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med begravningsplats
|
| Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med begravningsplats
- Kyrka
|
| Klassifikation <itemClassName> |
|
| Lagskydd <itemSpecification> |
|
| Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
| Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
|
Källa <url>
|
|
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
