BJÖRKSTA KYRKA

Allmänt antas att kyrkan uppfördes på 1200-talet. Den bestod då av långhusets västra del och tornets bottenvåning, vars ursprungliga funktion inte klarlagts (dop- eller helgonkapell har antagits). Vid utbyggnad på 1340-talet förlängdes kyrkan mot öster och sakristian tillkom. En ny sydportal öppnades, försedd med en rikt järnbeslagen dörr. Ett trätunnvalv slogs över kyrkorummet och den nya korgaveln försågs med ett trekopplat fönster. Utbyggnaden fullbordades med invigningen av ett högaltare 1349.

Troligen på 1460/70-talet slogs tre höggotiska kryssvalv av tegel över kyrkorummet, samt stjärnvalv över koret. Bevarade målningar i de båda östra valven är från denna tid. Mot slutet av 1400-talet påbyggdes tornmuren med tegel till nuvarande höjd och ett sturevalv slogs över tornets sedan tidigare befintliga bottenvåning. Samtidigt tillbyggdes vapenhuset mot söder.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Fotografier, skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Björksta församlingsarkiv (BF):
Räkning med specifikationer från 1858-60, avtal 1930

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Entreprenadkontrakt, fakturor, korrespondens från 1970-2004

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 7b, protokoll från visitationer 1777, 1786 1801
Västerås domkapitel E IV b; 10, protokoll från visitationer 1852 och 1861, inventarium 1882
Västerås domkapitel F III a; 3, protokoll från visitation 1638

Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Kyrkogårdsinventering, äldre fotografier

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Julbok för Västerås stift 1956: Förnyade helgedomar, s 186-192. Västerås 1956
Liedgren, Jan: Altarinvigningen i Björksta 1349/Fornvännen 1977 (72) s 165-167/
Wejryd, Harald: Björksta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté

Anläggningen består av en kyrkogård i två delar (en äldre del samt en yngre) och en kyrka.

Kyrkogården består av en äldre muromgärdad del med störst utbredning söder och öster. Dess utsträckning har varit detsamma åtminstone sedan 1798, då sockenborna körde ny jord till den bergnära tomten. Häckar och planteringar förekommer men de tätt liggande gravvårdarna dominerar blickfånget. 1978 invigdes en nyare kyrkogård på sluttningen väster om kyrkan och nedanför denna finns en minneslund. Där finns för övrigt bevarade ringarstenar.

Den gamla kyrkogårdsmuren är kallmurad, östra delen omlagd 1979-80. I norr och från prästgården i söder leder trappor upp till två muröppningar med järngrindar mellan bastanta tegelstolpar med koppartak. Den nya kyrkogården i väster inhägnas av en låg ribeshäck.

Båda kyrkogårdar inramas av askar och kastanjer. Kvarteren avgränsas av gångar belagda med grus eller plattor. Samtliga gravar täcks av gräs och lindorna löper i nord-sydlig riktning. Gravvårdarna uppvisar stor variation; omgärdningar av plattor eller stenramar är vanliga.

Anläggningen består av en kyrkogård i två delar (en äldre del samt en yngre) och en kyrka.

Kyrkogården består av en äldre muromgärdad del med störst utbredning söder och öster. Dess utsträckning har varit detsamma åtminstone sedan 1798, då sockenborna körde ny jord till den bergnära tomten. Häckar och planteringar förekommer men de tätt liggande gravvårdarna dominerar blickfånget. 1978 invigdes en nyare kyrkogård på sluttningen väster om kyrkan och nedanför denna finns en minneslund. Där finns för övrigt bevarade ringarstenar.

Den gamla kyrkogårdsmuren är kallmurad, östra delen omlagd 1979-80. I norr och från prästgården i söder leder trappor upp till två muröppningar med järngrindar mellan bastanta tegelstolpar med koppartak. Den nya kyrkogården i väster inhägnas av en låg ribeshäck.

Båda kyrkogårdar inramas av askar och kastanjer. Kvarteren avgränsas av gångar belagda med grus eller plattor. Samtliga gravar täcks av gräs och lindorna löper i nord-sydlig riktning. Gravvårdarna uppvisar stor variation; omgärdningar av plattor eller stenramar är vanliga.

Allmänt antas att kyrkan uppfördes på 1200-talet. Den bestod då av långhusets västra del och tornets bottenvåning, vars ursprungliga funktion inte klarlagts (dop- eller helgonkapell har antagits). Vid utbyggnad på 1340-talet förlängdes kyrkan mot öster och sakristian tillkom. En ny sydportal öppnades, försedd med en rikt järnbeslagen dörr. Ett trätunnvalv slogs över kyrkorummet och den nya korgaveln försågs med ett trekopplat fönster. Utbyggnaden fullbordades med invigningen av ett högaltare 1349.

Troligen på 1460/70-talet slogs tre höggotiska kryssvalv av tegel över kyrkorummet, samt stjärnvalv över koret. Bevarade målningar i de båda östra valven är från denna tid. Mot slutet av 1400-talet påbyggdes tornmuren med tegel till nuvarande höjd och ett sturevalv slogs över tornets sedan tidigare befintliga bottenvåning. Samtidigt tillbyggdes vapenhuset mot söder.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Fotografier, skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Björksta församlingsarkiv (BF):
Räkning med specifikationer från 1858-60, avtal 1930

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Entreprenadkontrakt, fakturor, korrespondens från 1970-2004

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 7b, protokoll från visitationer 1777, 1786 1801
Västerås domkapitel E IV b; 10, protokoll från visitationer 1852 och 1861, inventarium 1882
Västerås domkapitel F III a; 3, protokoll från visitation 1638

Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Kyrkogårdsinventering, äldre fotografier

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Julbok för Västerås stift 1956: Förnyade helgedomar, s 186-192. Västerås 1956
Liedgren, Jan: Altarinvigningen i Björksta 1349/Fornvännen 1977 (72) s 165-167/
Wejryd, Harald: Björksta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté

Allmänt antas att kyrkan uppfördes på 1200-talet. Den bestod då av långhusets västra del och tornets bottenvåning, vars ursprungliga funktion inte klarlagts (dop- eller helgonkapell har antagits). Vid utbyggnad på 1340-talet förlängdes kyrkan mot öster och sakristian tillkom. En ny sydportal öppnades, försedd med en rikt järnbeslagen dörr. Ett trätunnvalv slogs över kyrkorummet och den nya korgaveln försågs med ett trekopplat fönster. Utbyggnaden fullbordades med invigningen av ett högaltare 1349.

Troligen på 1460/70-talet slogs tre höggotiska kryssvalv av tegel över kyrkorummet, samt stjärnvalv över koret. Bevarade målningar i de båda östra valven är från denna tid. Mot slutet av 1400-talet påbyggdes tornmuren med tegel till nuvarande höjd och ett sturevalv slogs över tornets sedan tidigare befintliga bottenvåning. Samtidigt tillbyggdes vapenhuset mot söder.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, även vård och underhåll.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Riksantikvarieämbetets antikvarisk-topografiska arkiv (ATA):
Fotografier, skrivelser
Ihrfors, Eric: Westmannia sacra, handskrift färdigställd 1899-1902, baserad på församlingsarkivens handlingar från äldsta tid fram till omkring 1900

Björksta församlingsarkiv (BF):
Räkning med specifikationer från 1858-60, avtal 1930

Västerås kyrkliga samfällighets arkiv (VKS):
Entreprenadkontrakt, fakturor, korrespondens från 1970-2004

Västerås stifts arkiv (VS):
Västerås domkapitel E IV a; 7b, protokoll från visitationer 1777, 1786 1801
Västerås domkapitel E IV b; 10, protokoll från visitationer 1852 och 1861, inventarium 1882
Västerås domkapitel F III a; 3, protokoll från visitation 1638

Västmanlands läns museums arkiv (VLM): Kyrkogårdsinventering, äldre fotografier

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Berggren, Bonzo: Kyrkorna i Västmanlands län: en presentation i text och bild över samtliga kyrkor tillhörande Svenska kyrkan/utgiven av Västmanlands nyheter - Västerås 1982
Boëthius, Gerda: De tegelornerade gråstenskyrkorna i norra Svealand. Uppsala 1921
Boström, Erik: Medeltida kalkmålningar i Västmanlands län en inventering/Västmanlands fornminnesförening och Västmanlands läns museum, årsskrift 1984, s 7-132/
Julbok för Västerås stift 1956: Förnyade helgedomar, s 186-192. Västerås 1956
Liedgren, Jan: Altarinvigningen i Björksta 1349/Fornvännen 1977 (72) s 165-167/
Wejryd, Harald: Björksta kyrka - Utgiven av Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté

Anläggningen består av en kyrkogård i två delar (en äldre del samt en yngre) och en kyrka.

Kyrkogården består av en äldre muromgärdad del med störst utbredning söder och öster. Dess utsträckning har varit detsamma åtminstone sedan 1798, då sockenborna körde ny jord till den bergnära tomten. Häckar och planteringar förekommer men de tätt liggande gravvårdarna dominerar blickfånget. 1978 invigdes en nyare kyrkogård på sluttningen väster om kyrkan och nedanför denna finns en minneslund. Där finns för övrigt bevarade ringarstenar.

Den gamla kyrkogårdsmuren är kallmurad, östra delen omlagd 1979-80. I norr och från prästgården i söder leder trappor upp till två muröppningar med järngrindar mellan bastanta tegelstolpar med koppartak. Den nya kyrkogården i väster inhägnas av en låg ribeshäck.

Båda kyrkogårdar inramas av askar och kastanjer. Kvarteren avgränsas av gångar belagda med grus eller plattor. Samtliga gravar täcks av gräs och lindorna löper i nord-sydlig riktning. Gravvårdarna uppvisar stor variation; omgärdningar av plattor eller stenramar är vanliga.