ROSLAGS-KULLA KYRKA

Roslags-Kulla kyrka är uppförd under åren 170506 av timmer i en korsplan med centraltorn över korsmitten. Byggnadstypen har få motsvarigheter i Sverige. Möjligen kan en förebild sökas i arkitekten Jean de la Vallés barockkyrka Katarina kyrka, uppförd under 1600-talets mitt. I Finland var byggnadstypen vanligare. Stilistiskt återfinns även influenser i holländska barockkyrkor med centralplan.

Roslags-Kulla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården.

Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet varit helt behärskad av herrgårdar, Östanå huvudsakligen. Östanå är den äldsta sätesgården i socknen, nämnd första gången under 1430-talet, och är av betydelse för tillkomsten av Roslags-Kulla kyrka. År 1800 gjordes Östanå och det därtill hörande Mälby säteri och Vira bruk till fideikommiss.

Roslags-Kulla kyrka är uppförd på platsen för en tidigare kyrka som troligen uppfördes under 1600-talets första hälft av den dåvarande ägaren till Östanå gård, Peder Erlandsson Bååt. Kyrkan revs vid 1700-talets början. Nuvarande Roslags-Kulla kyrka uppfördes på bekostnad av greve Fabian Wrede, ägare till Östanå, gift med friherrinnan Brita Krus, som kombinerad slotts- och sockenkyrka. Fabian Wrede ägde flera gårdar i Finland och det har antytts att kyrkan kan ha importerats därifrån.

Byn Kulla (1402 Kulla) (1476 Culla i Rialle socn) är känd från medeltiden. Tre socknar har hetat Kulla, pluralform av kull eller kulle, men de har efter hand fått särskiljande förleder. Socknen Roslags-Kulla är bildad genom en utbrytning ur Riala socken.

Omgivningen
Områdena kring Roslags-Kulla kyrka består av en sprickdalsterräng med stora odlingsmarker. Landskapet präglas av bygdens herrgårdar med dess alléer, godsdriften och gamla vägsträckningar. Genom området rinner Loån som är Losjöns utlopp i Östersjön.

Gårdsanläggningarna Östanå herrgård (med betydelsen öster om ån) och Mälby herrgård dominerar bygden. Östanås nuvarande slottsanläggning består av en tvåvånig huvudbyggnad i nyklassicistisk stil som började uppföras 1791, 70 år efter att dess föregångare, Fabian Wredes karolinska herrgård, bränts ned under rysshärjningarna 1719. Till Östanå hör en barockträdgård som sträcker sig ner till Östersjön men även välbevarade arbetarbostäder, ekonomibyggnader och anläggningar som visar på verksamheten vid herrgården. Mälby säteribyggnad uppfördes av Claes Fleming, grundare till Vira bruk, omkring 1629. Nuvarande huvudbyggnad är uppförd på 1760-talet i karolinsk stil.

Att trakten var attraktiv för bosättning redan under bronsålder antyds av gravrösen strax norr om Mälby. Gravfält från järnåldern med lägen intill de stora gårdarna visar att de bebyggdes under yngre järnålder.

Anläggningen
Roslags-Kulla kyrka ligger på en höjd vid landsvägarna mot Riala och Norrtälje och utgör tillsammans med en f d komministerbostad och två äldre skolhus det gamla sockencentrumet. Vid avfarten till kyrkan återfinns rester efter en äldre landsvägsbro över Loån och vid kyrkans uppfart står en milstolpe från 1770-talet.

Kyrkoanläggningen omfattas av kyrkan, en muromgärdad kyrkogård samt en klockstapel. Till anläggningen hör även en minneslund anlagd utanför muren samt en rödfärgad ekonomibyggnad uppförd under 1990-talet.

Klockstapeln står intill bogårdsmuren på kyrkogårdens södra sida. Den uppfördes 1752-53 som en öppen stapel. Klockstapeln kläddes in och tjärades 1761. Panelen är rödfärgad och täcks av en spåntäckt huv krönt av en flöjel genombruten av årtalet 1753. Flöjeln är tillverkad av smeden Olof Wirström vid Vira bruk.

I klockstapeln hänger en storklocka gjuten av Gerhard Meijer i Stockholm 1754, omgjuten 1842, samt en lillklocka gjuten av Jöran Putenson 1651.

Kyrkan är belägen på kyrkogårdens norra del så att ena korsarmen ingår i bogårdsmurens norra sträckning. Muren är uppförd av kluven gråsten och kullersten omkring 1715 då den ersatte ett plank. Ingång finns i bogårdsmurens nord-västra del som är försedd med spritputsade grindstolpar av tegel som år 1805 ersatte en äldre stiglucka. Grindstolparna har profilerade krön och täcks av tälttak av plåt krönta med kors och är försedda med järnsmidesgrindar. En ingång finns även i bogårdsmurens nord-östra del, försedd med grindar av trä, varav det ena grindbladet saknas. I bogårdsmurens södra sida finns en öppning i muren utan grindar.

Kyrkogården är beväxt med gräs med gruslagda gångar. Längs gångarna har belysningsarmatur av smide satts upp. Runt muren växer en trädkrans av lindar.

Kyrkogårdens äldsta gravvårdar återfinns framförallt väster om kyrkan. Här finns bl a kyrkogårdens största gravplats, omgiven av smitt järnstaket, över ägare till fideikommisset Östanå. Av kyrkogårdens gravvårdar är ett flertal resta över smeder.

Minneslunden är anlagd 1989 sydöst om kyrkan. I minneslunden finns bänkar vid en damm satt med kullersten som omges av en cirkelformad häck. Intill dammen är rest ett cirka tre meter högt kors av trä.

Kyrkobyggnaden
Roslags-Kulla kyrka är uppförd av liggtimmer med en sockel av gråsten. Till planen är kyrkan utformad som en korskyrka med en oktagonal korsmitt. Över korsmitten reser sig ett centraltorn med lanternin och spira. Altaret är orienterat i öst med vidbyggd sakristia i korsarmens förlängning.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Roslags-Kulla kyrka är uppförd under åren 1705-06 av timmer i en korsplan med centraltorn över korsmitten. Byggnadstypen har få motsvarigheter i Sverige. Möjligen kan en förebild sökas i arkitekten Jean de la Vallés barockkyrka Katarina kyrka, uppförd under 1600-talets mitt. I Finland var byggnadstypen vanligare. Stilistiskt återfinns även influenser i holländska barockkyrkor med centralplan.
Roslags-Kulla kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom riksintresse för kulturmiljövården.
Bygden kring Roslags-Kulla kyrka har sedan 1600-talet varit helt behärskad av herrgårdar, Östanå huvudsakligen. Östanå är den äldsta sätesgården i socknen, nämnd första gången under 1430-talet, och är av betydelse för tillkomsten av Roslags-Kulla kyrka. År 1800 gjordes Östanå och det därtill hörande Mälby säteri och Vira bruk till fideikommiss.
Roslags-Kulla kyrka är uppförd på platsen för en tidigare kyrka som troligen uppfördes under 1600-talets första hälft av den dåvarande ägaren till Östanå gård, Peder Erlandsson Bååt. Kyrkan revs vid 1700-talets början. Nuvarande Roslags-Kulla kyrka uppfördes på bekostnad av greve Fabian Wrede, ägare till Östanå, gift med friherrinnan Brita Krus, som kombinerad slotts- och sockenkyrka. Fabian Wrede ägde flera gårdar i Finland och det har antytts att kyrkan kan ha importerats därifrån.
Byn Kulla (1402 Kulla) (1476 Culla i Rialle socn) är känd från medeltiden. Tre socknar har hetat Kulla, pluralform av kull eller kulle, men de har efter hand fått särskiljande förleder. Socknen Roslags-Kulla är bildad genom en utbrytning ur Riala socken.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Kilström, Bengt Ingmar, Upplands kyrkor 144, tredje upplagan, Eskilstuna 1991
Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden, Stockholm 1995
Prenzlau-Enander, Gabriele, I Roslagen, Kulturhistoriska miljöer i Österåker, Borås 1998
Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Uppland, Volym 64, Band I, Häfte 4, Åkers skeppslag, Stockholm 1950

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Roslagskulla ligger kustnära i södra Roslagen och är en av Upplands helt unika träkyrkor. I närheten av kyrkan ligger Östanå gods, vars ägare skapat förutsättningarna för kyrkans uppförande och försköning. På kyrkogården står en klockstapel, uppförd 1752 av byggmästare Gabriel Biström (brädklädd 1761). Kyrkan i Roslags - Kulla är känd från 1600-talets första hälft, då belägen i Riala socken. Den nuvarande träkyrkan uppfördes 1705-06 på bekostnad av greve Fabian Wrede. Kyrkans korsformade plan med oktogonal korsmitt är därefter oförändrad. Sannolikt är även den vidbyggda sakristian i öster samtida, även om den inte var helt färdigställd 1706. Vid en ombyggnad av långhusets västra del 1848 avdelades utrymmet under läktaren till vapenhus (nuvarande utformning härrör från restaureringen 1925). Ingångar till kyrkorummet från väster samt i de södra och norra korsarmsgavlarna. Såväl exteriör som interiör är mycket välbevarade från byggnadstiden. Den timrade stommen brädfodrades exteriört 1728. Rektangulära fönsteröppningar. Korskyrkan har tegeltäckta sadeltak. Över korsmitten reser sig ett mäktigt centraltorn, med spånklädd huv, sluten lanternin och spira. Kyrkorummet domineras av korsmittens kupolvalv med samtida målningar. Korsarmarna täcks av trätunnvalv. Den ursprungliga altartavlan har arkitektoniskt omfattning samt omges av symmetriska dörröppningar till sakristian. Till den sällsynt homogena interiören bidrar även läktare, bänkar, predikstol och dopfunt från byggnadstiden.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995

Omgivningen
Områdena kring Roslags-Kulla kyrka består av en sprickdalsterräng med stora odlingsmarker. Landskapet präglas av bygdens herrgårdar med dess alléer, godsdriften och gamla vägsträckningar. Genom området rinner Loån som är Losjöns utlopp i Östersjön.

Gårdsanläggningarna Östanå herrgård (med betydelsen öster om ån) och Mälby herrgård dominerar bygden. Östanås nuvarande slottsanläggning består av en tvåvånig huvudbyggnad i nyklassicistisk stil som började uppföras 1791, 70 år efter att dess föregångare, Fabian Wredes karolinska herrgård, bränts ned under rysshärjningarna 1719. Till Östanå hör en barockträdgård som sträcker sig ner till Östersjön men även välbevarade arbetarbostäder, ekonomibyggnader och anläggningar som visar på verksamheten vid herrgården. Mälby säteribyggnad uppfördes av Claes Fleming, grundare till Vira bruk, omkring 1629. Nuvarande huvudbyggnad är uppförd på 1760-talet i karolinsk stil.

Att trakten var attraktiv för bosättning redan under bronsålder antyds av gravrösen strax norr om Mälby. Gravfält från järnåldern med lägen intill de stora gårdarna visar att de bebyggdes under yngre järnålder.

Kyrkomiljön
Roslags-Kulla kyrka ligger på en höjd vid landsvägarna mot Riala och Norrtälje och utgör tillsammans med en f d komministerbostad och två äldre skolhus det gamla sockencentrumet. Vid avfarten till kyrkan återfinns rester efter en äldre landsvägsbro över Loån och vid kyrkans uppfart står en milstolpe från 1770-talet.

Kyrkoanläggningen omfattas av kyrkan, en muromgärdad kyrkogård samt en klockstapel. Till anläggningen hör även en minneslund anlagd utanför muren samt en rödfärgad ekonomibyggnad uppförd under 1990-talet.

Klockstapeln står intill bogårdsmuren på kyrkogårdens södra sida. Den uppfördes 1752-53 som en öppen stapel. Klockstapeln kläddes in och tjärades 1761. Panelen är rödfärgad och täcks av en spåntäckt huv krönt av en flöjel genombruten av årtalet 1753. Flöjeln är tillverkad av smeden Olof Wirström vid Vira bruk.

I klockstapeln hänger en storklocka gjuten av Gerhard Meijer i Stockholm 1754, omgjuten 1842, samt en lillklocka gjuten av Jöran Putenson 1651.

Kyrkan är belägen på kyrkogårdens norra del så att ena korsarmen ingår i bogårdsmurens norra sträckning. Muren är uppförd av kluven gråsten och kullersten omkring 1715 då den ersatte ett plank. Ingång finns i bogårdsmurens nord-västra del som är försedd med spritputsade grindstolpar av tegel som år 1805 ersatte en äldre stiglucka. Grindstolparna har profilerade krön och täcks av tälttak av plåt krönta med kors och är försedda med järnsmidesgrindar. En ingång finns även i bogårdsmurens nord-östra del, försedd med grindar av trä, varav det ena grindbladet saknas. I bogårdsmurens södra sida finns en öppning i muren utan grindar.

Kyrkogården är beväxt med gräs med gruslagda gångar. Längs gångarna har belysningsarmatur av smide satts upp. Runt muren växer en trädkrans av lindar.

Kyrkogårdens äldsta gravvårdar återfinns framförallt väster om kyrkan. Här finns bl a kyrkogårdens största gravplats, omgiven av smitt järnstaket, över ägare till fideikommisset Östanå. Av kyrkogårdens gravvårdar är ett flertal resta över smeder.

Minneslunden är anlagd 1989 sydöst om kyrkan. I minneslunden finns bänkar vid en damm satt med kullersten som omges av en cirkelformad häck. Intill dammen är rest ett cirka tre meter högt kors av trä.

Kyrkobyggnaden
Roslags-Kulla kyrka är uppförd av liggtimmer med en sockel av gråsten. Till planen är kyrkan utformad som en korskyrka med en oktagonal korsmitt. Över korsmitten reser sig ett centraltorn med lanternin och spira. Altaret är orienterat i öst med vidbyggd sakristia i korsarmens förlängning.