LJUSTERÖ KYRKA

Omgivningen
Ljusterö kyrka har ett dominerande läge i landskapet på en höjd intill Kyrksjön. Kyrkan ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område (Gärdsvik-Mellansjö-Åsättra) enligt Österåkers kommuns kulturmiljöprogram. Områdets kulturlandskap har till stora delar bevarat sin sekelskifteskaraktär med små gårdar med karaktäristiska lägen på höjdpartier i landskapet. Vägsträckningarna är de ursprungliga och områdets öppenhet är i stort sett detsamma som under tidigare århundraden. Vägarna har dock rätats ut något och asfalterats och modern bebyggelse har vuxit upp här och var i området.

Kyrkomiljön
Kyrkan ligger intill landsvägen som leder till Gärdsvik och Åsättra. Norr om kyrkan sluttar det brant ned mot Kyrksjön. Kring kyrkan fanns ett kyrkligt centrum med prästgård och skola. Prästgården, uppförd år 1870, finns kvar öster om kyrkan. Kyrkskolan finns också kvar och ligger på andra sidan landsvägen, men har genom fler ombyggnader förlorat sin äldre karaktär. Till kyrkomiljön tillkom under 1980-talet en parkeringsplats intill kyrkans västra ingång samt en rödpanelad ekonomibyggnad.

Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmurad bogårdsmur, uppförd under 1750-talet i samband med det äldre kapellets uppförande. Kyrkogården har efterhand utvidgats åt både öst, väst och norr. Den äldsta kyrkogården sträckte ut sig främst söder om kyrkan. På kyrkogårdens södra del återfinns också de äldsta gravvårdarna varav flertalet utgörs av grusade gravplatser med stenram, men även ett antal gravplatser omgärdade av kraftiga järnsmideshägnader. Här återfinns också kyrkogårdens äldsta gravvård av röd sandsten från år 1848.

Utefter muren löper en trädkrans som utgörs av lindar men även enstaka askar. Ingångar finns åt alla väderstreck genom muren och är försedda med järnsmidesgrindar och grindstolpar av granit krönta av smideslyktor med frostat glas.

Kyrkogården utgörs av grästäckta gravkvarter och grusade gångar, med undantag för de västra och södra gångarna fram till kyrkan som har asfalterats.

Från den norra ingången leder en trappa ned till minneslunden med utsikt över Kyrksjön. I minneslunden ligger det f d bårhuset som nu används som kapell. Byggnaden är uppförd efter ritningar av arkitekten S Ullén 1930. Fasaderna är klädda med vitmålad panel och taket täcks av svartmålad plåt.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan har en till planen nästan oktagonal form med ett tresidigt avslutat kor i öst. I norr ansluter en sakristia och i väst ett vapenhus. Vapenhuset har en överliggande tornbyggnad med lanternin och spira krönt av ett kors. Huvudentrén är förlagd till väst men ingång finns även i söder och till sakristian. Kyrkan har en panelad timmerstomme med sockel murad av sprängd gråsten.

Omgivningen
Ljusterö kyrka har ett dominerande läge i landskapet på en höjd intill Kyrksjön. Kyrkan ingår i ett kulturhistoriskt värdefullt område (Gärdsvik-Mellansjö-Åsättra) enligt Österåkers kommuns kulturmiljöprogram. Områdets kulturlandskap har till stora delar bevarat sin sekelskifteskaraktär med små gårdar med karaktäristiska lägen på höjdpartier i landskapet. Vägsträckningarna är de ursprungliga och områdets öppenhet är i stort sett detsamma som under tidigare århundraden. Vägarna har dock rätats ut något och asfalterats och modern bebyggelse har vuxit upp här och var i området.

Anläggningen
Kyrkan ligger intill landsvägen som leder till Gärdsvik och Åsättra. Norr om kyrkan sluttar det brant ned mot Kyrksjön. Kring kyrkan fanns ett kyrkligt centrum med prästgård och skola. Prästgården, uppförd år 1870, finns kvar öster om kyrkan. Kyrkskolan finns också kvar och ligger på andra sidan landsvägen, men har genom fler ombyggnader förlorat sin äldre karaktär. Till kyrkomiljön tillkom under 1980-talet en parkeringsplats intill kyrkans västra ingång samt en rödpanelad ekonomibyggnad.

Kyrkan och kyrkogården omges av en kallmurad bogårdsmur, uppförd under 1750-talet i samband med det äldre kapellets uppförande. Kyrkogården har efterhand utvidgats åt både öst, väst och norr. Den äldsta kyrkogården sträckte ut sig främst söder om kyrkan. På kyrkogårdens södra del återfinns också de äldsta gravvårdarna varav flertalet utgörs av grusade gravplatser med stenram, men även ett antal gravplatser omgärdade av kraftiga järnsmideshägnader. Här återfinns också kyrkogårdens äldsta gravvård av röd sandsten från år 1848.

Utefter muren löper en trädkrans som utgörs av lindar men även enstaka askar. Ingångar finns åt alla väderstreck genom muren och är försedda med järnsmidesgrindar och grindstolpar av granit krönta av smideslyktor med frostat glas.

Kyrkogården utgörs av grästäckta gravkvarter och grusade gångar, med undantag för de västra och södra gångarna fram till kyrkan som har asfalterats. Från den norra ingången leder en trappa ned till minneslunden med utsikt över Kyrksjön. I minneslunden ligger det f d bårhuset som nu används som kapell. Byggnaden är uppförd efter ritningar av arkitekten S Ullén 1930. Fasaderna är klädda med vitmålad panel och taket täcks av svartmålad plåt.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan har en till planen nästan oktagonal form med ett tresidigt avslutat kor i öst. I norr ansluter en sakristia och i väst ett vapenhus. Vapenhuset har en överliggande tornbyggnad med lanternin och spira krönt av ett kors. Huvudentrén är förlagd till väst men ingång finns även i söder och till sakristian. Kyrkan har en panelad timmerstomme med sockel murad av sprängd gråsten.

Ljusterö kyrka är resultatet av en ombyggnad av ett kapell från 1750-talet. 1894 byggdes det äldre kapellet om och fick en helt ny gestaltning. Den nya kyrkan utformades med den gamla grundplanen och timmerstommen i behåll som kläddes in med polykromt färgad panel och försågs med ett torn som ersatte den gamla klockstapeln.

Ombyggnaden utfördes efter ritningar av den kände stockholmsarkitekten Hjalmar Kumlien (18371897). Kumlien arbetade som stationshusarkitekt hos Adolf Edelsvärd 18601872. Därefter drev han, tillsammans med sin bror Axel Kumlien (18331913), egen verksamhet. Bröderna är upphovsmän till ett stort antal byggnader i Stockholms innerstad, bl a Münchenbryggeriet, Villa Täcka udden på Djurgården och ett 20-tal villor i villastaden norr om Humlegården. Till Axel och Hjalmar Kumliens sakrala byggnader hör S:t Paulskyrkan på Mariatorget 187476 och Andreaskyrkan på Högbergsgatan, båda i Stockholm.

Ljusterö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Ljusterö (Lyustro, Lyustra 1322) leder tankarna till ljustring. Öns form kan också påminna om ett ljuster. Troligare är kanske ändå att Ljusterö är en gammal önamnsbildning med stra till grundordet ljus och med betydelsen den ljusa ön.
Norra Ljusterö fick sitt första kapell under 1600-talet, möjligen redan på 1500-talet. Kapellet byggdes inne i byn Mellansjö intill Mittensjön. Byn Mellansjö låg samlad på en kulle fram till Laga skifte 1865 då fler gårdar flyttades ut från byn. Ett nytt kapell ersatte det äldre under 1750-talet. Det förlades cirka 250 m nordost om det gamla vid Mittensjön vilken därefter fick heta Kyrksjön. 1750-års kapell uppfördes av liggande timmer med utanpåliggande rödfärgad panel och brädtak. Mot slutet av 1800-talet fattades beslut om en ombyggnad av det äldre kapellet och kyrkan omgestaltades helt.

Norra Ljusterö hörde till Riala socken fram till år 1873 då Ljusterö bildade eget pastorat.

Ljusterö kyrka är resultatet av en ombyggnad av ett kapell från 1750-talet. 1894 byggdes det äldre kapellet om och fick en helt ny gestaltning. Den nya kyrkan utformades med den gamla grundplanen och timmerstommen i behåll som kläddes in med polykromt färgad panel och försågs med ett torn som ersatte den gamla klockstapeln.
Ombyggnaden utfördes efter ritningar av den kände stockholmsarkitekten Hjalmar Kumlien (1837-1897). Kumlien arbetade som stationshusarkitekt hos Adolf Edelsvärd 1860-1872. Därefter drev han, tillsammans med sin bror Axel Kumlien (1833-1913), egen verksamhet. Bröderna är upphovsmän till ett stort antal byggnader i Stockholms innerstad, bl a Münchenbryggeriet, Villa Täcka udden på Djurgården och ett 20-tal villor i villastaden norr om Humlegården. Till Axel och Hjalmar Kumliens sakrala byggnader hör S:t Paulskyrkan på Mariatorget 1874-76 och Andreaskyrkan på Högbergsgatan, båda i Stockholm.
Kyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Ljusterö (Lyustro, Lyustra 1322) leder tankarna till ljustring. Öns form kan också påminna om ett ljuster. Troligare är kanske ändå att Ljusterö är en gammal önamnsbildning med -stra till grundordet ljus och med betydelsen "den ljusa ön".
Norra Ljusterö fick sitt första kapell under 1600-talet, möjligen redan på 1500-talet. Kapellet byggdes inne i byn Mellansjö intill Mittensjön. Byn Mellansjö låg samlad på en kulle fram till Laga skifte 1865 då fler gårdar flyttades ut från byn. Ett nytt kapell ersatte det äldre under 1750-talet. Det förlades cirka 250 m nordost om det gamla vid Mittensjön vilken därefter fick heta Kyrksjön. 1750-års kapell uppfördes av liggande timmer med utanpåliggande rödfärgad panel och brädtak. Mot slutet av 1800-talet fattades beslut om en ombyggnad av det äldre kapellet och kyrkan omgestaltades helt.
Norra Ljusterö hörde till Riala socken fram till år 1873 då Ljusterö bildade eget pastorat.
KÄLLFÖRTECKNING

Arkivmaterial
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet

Skriftligt material
Boëthius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980.
Calissendorff, Karin, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986.
Kilström, Bengt Ingmar, Upplands kyrkor 152, andra upplagan, Eskilstuna 1992.
Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden, Stockholm 1995.
Prenzlau-Enander, Gabriele, I Roslagen, Kulturhistoriska miljöer i Österåker, Borås 1998.
Vennberg, Erik och Bohrn, Erik, Sveriges kyrkor, Uppland, Band I, Häfte 4, Åkers skeppslag, Stockholm 1950.

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.