VÄRMDÖ KYRKA

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Värmdö kyrka är Stockholms skärgårds äldsta och enda medeltida kyrka. För att vara en uppländsk medeltidskyrka är den ovanligt stor, vilket avspeglar att den var byggd för att tjäna en stor församling. Kyrkan är troligen uppförd under 1300-talet med tillbyggnader av sakristia, vapenhus och gravkapell under 1400-talet.

Gravkapellen har tjänat som gravkor åt släkterna Fleming, Bagge, Snakenborg m fl och kyrkan är rikt smyckad med gravminnen efter de i trakten betydelsefulla släkterna. Kyrkan äger även ett stort antal medeltida träskulpturer.

Värmdö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Den nuvarande kyrkan måste ha haft en föregångare. När den nuvarande kyrkan börjar byggas är inte klart. En kyrka i Värmdö nämns första gången 1314 i en taxeringslängd upprättad av domkapitlet i Uppsala. 1319 ska ärkebiskopen med följe kommit till kyrkan och 1323 ska ett ting ha hållits vid kyrkan. När den nuvarande kyrkan börjar byggas är inte klarlagt. Enligt tidigare forskning har en påvlig bulla från 1390, med löfte om avlat för alla som bidrog till kyrkans underhåll, satts som en bakre gräns för byggnadsåret. Senare uppgifter kan dock tyda på att en stenkyrka fanns här redan vid 1300-talets början.

Ägarna till Norrnäs, som var Värmdös enda sätesgård under medeltiden, var engagerade i kyrkan. Enligt uppgift ska Jens Fleming, som ägde Norrnäs i slutet av 1300-talet, ha dött 1395 och begravts i Värmdö kyrka som han låtit bygga. Ägarna till Norrnäs hade under medeltid patronatsrätt, d v s rätt att tillsätta präst i församlingen.

När den nuvarande kyrkan av sten uppfördes utformades den som en salkyrka med oputsade murar täckt av ett högt sadeltak med spåntäckning. På 1430-talet byggdes sakristia och vapenhus till och under 1480-talet tillkommer gravkapell på både norra och södra sidan som lades under samma tak som sakristian och vapenhuset, vilket innebär att kyrkan fick sin nuvarande korsform. Gravkapellen tjänade som gravkor åt traktens viktiga släkter; Fleming, Bagge och Snakenborg m fl.

Från medeltid fram till 1800-talets slut var Värmdö kyrka hela Värmdö sockens och skeppslags kyrka, omfattande 16 fjärdingar och var samlingsplats för hela skärgården. I äldre tid gick viken ända upp till kyrkan där båtarna från öarna kunde lägga till. Till socknen hörde bl a Boo, Gustavsberg, Ingarö, Orminge, Ljusterö och Möja.

Värmdö innehåller ordet värmd i betydelsen vak som inte fryser till. Vindöström är en del av Värmdö socken i Värmdö skeppslag där isen lägger sig sent eller är tunn. Där tycks upphovet till namnet Värmdö finnas.
KÄLLFÖRTECKNING

ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet

Dahlqvist, Gunilla, Lindmarker, Birgitta m fl, Värmdö kyrka, Upplands kyrkor - 185, Strängnäs 1981
Karlsson, Ann Mari, Upplands kyrkor - 201, Gustavsbergs kyrka, Katrineholm 1987
Sveriges kyrkor, Uppland I, Stockholm 1918
Sveriges kyrkor, Kyrkor i Värmdö Skeppslag, Stockholm 1949
Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 1995
Källman, Rolf, Skärgårdsbygd, Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun, Stockholm 1991

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Värmdö kyrka ligger på en kulle invid Prästfjärden. Ett gravkapell från 1890-talet ligger nu på den plats där prästgården tidigare var belägen. Kyrkan var skeppslagskyrka för hela Stockholms skärgård. Långhuset är rektangulärt med två vidbyggda kapell som bildar korsarmar. Materialet är gråsten. Sakristia och vapenhus, i norr respektive söder, har gemensamma tak med respektive sidas kapell. Långhus och korsarmar har alla lika höga, branta sadeltak, vilket ger ett storslaget intryck. Södra korsarmen har tre låga, kraftiga strävpelare. Väster om vapenhuset är ett litet benhus tillfogat. Långhuset uppfördes på 1390-talet, påvlig bulla från 1390. Sakristia och vapenhus tillfogades under 1460-talet, samtidigt slogs långhusets fem stjärnvalv. Korsarmarna, eller gravkoren, tillkom vid slutet av 1400-talet. Benhuset byggdes 1687 och ombyggdes 1757. På 1750-talet försågs även södra sidan med strävpelarna. Under 1600-talet togs båda sidokapellen i bruk som gravkor, och det södra, s.k Flemingska koret, fick sitt renässansvalv. Det norra s.k. Baggekoret har ursprungligt valv. 1689 putsades fasaderna. 1700-talet innebar fönsterförstoringar och nya fönster mot norr. Det östra korfönstret murades igen vid restaureringen 1933. I övrigt är interiören, som den ser ut idag, resultatet av 1969 års genomgripande restaurering.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Värmdö kyrka är Stockholms skärgårds äldsta och enda medeltida kyrka. För att vara en uppländsk medeltidskyrka är den ovanligt stor, vilket avspeglar att den var byggd för att tjäna en stor församling. Kyrkan är troligen uppförd under 1300-talet med tillbyggnader av sakristia, vapenhus och gravkapell under 1400-talet.

Gravkapellen har tjänat som gravkor åt släkterna Fleming, Bagge, Snakenborg m fl och kyrkan är rikt smyckad med gravminnen efter de i trakten betydelsefulla släkterna. Kyrkan äger även ett stort antal medeltida träskulpturer.

Värmdö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Den nuvarande kyrkan måste ha haft en föregångare. När den nuvarande kyrkan börjar byggas är inte klart. En kyrka i Värmdö nämns första gången 1314 i en taxeringslängd upprättad av domkapitlet i Uppsala. 1319 ska ärkebiskopen med följe kommit till kyrkan och 1323 ska ett ting ha hållits vid kyrkan. När den nuvarande kyrkan börjar byggas är inte klarlagt. Enligt tidigare forskning har en påvlig bulla från 1390, med löfte om avlat för alla som bidrog till kyrkans underhåll, satts som en bakre gräns för byggnadsåret. Senare uppgifter kan dock tyda på att en stenkyrka fanns här redan vid 1300-talets början.

Ägarna till Norrnäs, som var Värmdös enda sätesgård under medeltiden, var engagerade i kyrkan. Enligt uppgift ska Jens Fleming, som ägde Norrnäs i slutet av 1300-talet, ha dött 1395 och begravts i Värmdö kyrka som han låtit bygga. Ägarna till Norrnäs hade under medeltid patronatsrätt, d v s rätt att tillsätta präst i församlingen.

När den nuvarande kyrkan av sten uppfördes utformades den som en salkyrka med oputsade murar, täckt av ett högt sadeltak med spåntäckning. På 1430-talet byggdes sakristia och vapenhus till och under 1480-talet tillkommer gravkapell på både norra och södra sidan. Dessa lades under samma tak som sakristian och vapenhuset, vilket innebär att kyrkan fick sin nuvarande korsform. Gravkapellen tjänade som gravkor åt traktens viktiga släkter; Fleming, Bagge och Snakenborg m fl.

Från medeltid fram till 1800-talets slut var Värmdö kyrka hela Värmdö sockens och skeppslags kyrka, omfattande 16 fjärdingar och var samlingsplats för hela skärgården. I äldre tid gick viken ända upp till kyrkan, där båtarna från öarna kunde lägga till. Till socknen hörde bl a Boo, Gustavsberg, Ingarö, Orminge, Ljusterö och Möja.

Värmdö innehåller ordet värmd i betydelsen vak som inte fryser till. Vindöström är en del av Värmdö socken i Värmdö skeppslag, där isen lägger sig sent eller är tunn. Där tycks upphovet till namnet Värmdö finnas.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Dahlqvist, Gunilla, Lindmarker, Birgitta m fl, Värmdö kyrka, Upplands kyrkor 185, Strängnäs 1981
Karlsson, Ann Mari, Upplands kyrkor 201, Gustavsbergs kyrka, Katrineholm 1987
Sveriges kyrkor, Uppland I, Stockholm 1918
Sveriges kyrkor, Kyrkor i Värmdö Skeppslag, Stockholm 1949
Nilsson, Christina och Westerberg, Ove, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 1995
Källman, Rolf, Skärgårdsbygd, Kulturhistoriska miljöer i Värmdö kommun, Stockholm 1991

Omgivningen
Värmdö kyrka ligger är belägen på en kulle invid Värmdövägen som slingrar sig genom landskapet. Söder om kyrkan och vägen ligger Prästfjärden. Den stora stenkyrkan dominerar landskapet och omges i huvudsak av ett ålderdomligt kulturlandskap. Sju gravfält från järnåldern i närheten av kyrkan visar att området varit bebyggt sedan förhistorisk tid.

Bebyggelsen närmast intill kyrkan utgörs av sockenstugan vid vägen och ett antal rödfärgade, knuttimrade byggnader tillhörande Värmdö skeppslags fornminnesförening. Sockenstugan är inrymd i ett tingshus från 1770-talet, ombyggt under tidigt 1900-tal. Fornminnesföreningens byggnader utgörs av det gamla kyrkstallet, en f d grindstuga samt två hitflyttade hus. Intill kyrkan står också en byggnad uppförd under 1980-talet som rymmer personal-, kontors- och förrådsutrymmen samt en förråds- och dasslänga.

Kyrkomiljön
Kyrkans äldsta kyrkogård omgärdas av en bogårdsmur av gråsten. Längst med murens insida växer en trädkrans. Kyrkogården var i äldre tid mindre än nu eftersom den har utvidgats vid fler tillfällen, senast åt öst 1876. Mursträckningen norr om kyrkan är troligen bevarad i sitt medeltida läge. Stigluckor finns muren söder och väster om kyrkan. De är uppförda under tidigt 1700-tal och är slätputsade, vitt avfärgade och täcks liksom kyrkan av spåntak.
Vid kyrkogårdens sydöstra hörn står ett gravkapell som är uppfört under 1890-talet av gråsten och med ett högt spåntäckt sadeltak. Fönstren utgörs av rundbågiga trefönstergrupper. Ingångarna är placerade åt norr och söder och har stickbågiga järnsmidesportar med överliggande halvmåneformade rosettfönster. I det södra gavelröstet finns ett kors av granit. Fönster- och dörromfattningar är slätputsade, delvis med rusticering. Fönsterna har karm och spröjs av järnsmide. Intill gravkapellet finns en ingång genom bogårdsmuren försedd med en järnsmidesgrind.

Gravkvarteren är gräsbevuxna med grusade gångar. Gången från stigluckan i söder till sydportalen är lagd med betongplattor. Längst med gången till gravkapellet växer en cypressallé. Kyrkans västportal och gravkapellet flankeras av två höga cypresser.

Kyrkogårdens äldsta gravvårdar, varav några har smideshägnad, återfinns framförallt sydväst om kyrkan. I bogårdsmurens nordöstra del finns ett gravkor uppfört över Victor Wahlbergs familjegrav 1903. Gravkoret är utfört av granit och täckt av torvtak.

Kyrkogården utvidgades norr om bogårdsmuren 1915 och 1958. Den utvidgade delen utgörs av en skogsbevuxen höjd där även en minneslund anlades 1977. Delar av den yngre kyrkogården har karaktär av skogskyrkogård med fritt placerade gravvårdar. I norr och väster omgärdas kyrkogården av smidesstaket.

Norr om kyrkan uppfördes en låg byggnad av betong med plant plåttak under 1970-80-talet. Byggnaden rymmer pannrum, förråd och toaletter.

På en höjd väster om kyrkan står 1809-års klockstapel. Klockstapeln är rödfärgad, klädd med slät panel och i nedre delen med lockpanel. Ljudluckorna är målade svarta och den svängda huven är spåntäckt och kröns av en vindflöjel av järn med årtalet 1807.

Kyrkobyggnaden
Den första stenkyrkan uppfördes under medeltid som en salkyrka. Utvändigt hade kyrkans gråstensmurar detaljer av tegel. Norrsidan hade inga fönster och syd- och östfönsterna var troligen smala och högt sittande. Långhusets innertak täcktes ursprungligen av ett platt brädtak.

På 1430-talet byggdes sakristia och vapenhus till som båda ursprungligen valvslogs. På 1460-talet slogs långhusets stjärnvalv efter tyska förebilder. Under1480-talet tillkom två gravkapell som exteriört lades under samma tak som sakristia och vapenhus. Tillbyggnadernas sadeltak gjordes lika höga som långhuset och kyrkan fick sin korsform. Till förändringar utförda efter medeltiden hör benhuset som uppfördes 1687 väster om vapenhuset samt den södra korsarmens kraftiga strävpelare. Kyrkans fönsterstorlekar kom till under 1700-talet.

Omgivningen
Värmdö kyrka ligger är belägen på en kulle invid Värmdövägen som slingrar sig genom landskapet. Söder om kyrkan och vägen ligger Prästfjärden. Den stora stenkyrkan dominerar landskapet och omges i huvudsak av ett ålderdomligt kulturlandskap. Sju gravfält från järnåldern i närheten av kyrkan visar att området varit bebyggt sedan förhistorisk tid.

Bebyggelsen närmast intill kyrkan utgörs av sockenstugan vid vägen och ett antal rödfärgade, knuttimrade byggnader tillhörande Värmdö skeppslags fornminnesförening. Sockenstugan är inrymd i ett tingshus från 1770-talet, ombyggt under tidigt 1900-tal. Fornminnesföreningens byggnader utgörs av det gamla kyrkstallet, en f d grindstuga samt två hitflyttade hus. Intill kyrkan står också en byggnad uppförd under 1980-talet som rymmer personal-, kontors- och förrådsutrymmen samt en förråds- och dasslänga.

Anläggningen
Kyrkans äldsta kyrkogård omgärdas av en bogårdsmur av gråsten. Längst med murens insida växer en trädkrans. Kyrkogården var i äldre tid mindre än nu eftersom den har utvidgats vid fler tillfällen, senast åt öst 1876. Mursträckningen norr om kyrkan är troligen bevarad i sitt medeltida läge. Stigluckor finns muren söder och väster om kyrkan. De är uppförda under tidigt 1700-tal och är slätputsade, vitt avfärgade och täcks liksom kyrkan av spåntak.

Vid kyrkogårdens sydöstra hörn står ett gravkapell som är uppfört under 1890-talet av gråsten och med ett högt spåntäckt sadeltak. Intill gravkapellet finns en ingång genom bogårdsmuren försedd med en järnsmidesgrind.

Gravkvarteren är gräsbevuxna med grusade gångar. Gången från stigluckan i söder till sydportalen är lagd med betongplattor. Längst med gången till gravkapellet växer en cypressallé. Kyrkans västportal och gravkapellet flankeras av två höga cypresser.

Kyrkogårdens äldsta gravvårdar, varav några har smideshägnad, återfinns framförallt sydväst om kyrkan. I bogårdsmurens nordöstra del finns ett gravkor uppfört över Victor Wahlbergs familjegrav 1903. Gravkoret är utfört av granit och täckt av torvtak.

Kyrkogården utvidgades norr om bogårdsmuren 1915 och 1958. Den utvidgade delen utgörs av en skogsbevuxen höjd där även en minneslund anlades 1977. Delar av den yngre kyrkogården har karaktär av skogskyrkogård med fritt placerade gravvårdar. I norr och väster omgärdas kyrkogården av smidesstaket.

Norr om kyrkan uppfördes en låg byggnad av betong med plant plåttak under 1970-80-talet. Byggnaden rymmer pannrum, förråd och toaletter.

På en höjd väster om kyrkan står 1809-års klockstapel. Klockstapeln är rödfärgad, klädd med slät panel och i nedre delen med lockpanel. Ljudluckorna är målade svarta och den svängda huven är spåntäckt och kröns av en vindflöjel av järn med årtalet 1807.

Kyrkobyggnaden
Den första stenkyrkan uppfördes under medeltid som en salkyrka. Utvändigt hade kyrkans gråstensmurar detaljer av tegel. Norrsidan hade inga fönster och syd- och östfönsterna var troligen smala och högt sittande. Långhusets innertak täcktes ursprungligen av ett platt brädtak.

På 1430-talet byggdes sakristia och vapenhus till som båda ursprungligen valvslogs. På 1460-talet slogs långhusets stjärnvalv efter tyska förebilder. Under1480-talet tillkom två gravkapell som exteriört lades under samma tak som sakristia och vapenhus. Tillbyggnadernas sadeltak gjordes lika höga som långhuset och kyrkan fick sin korsform. Till förändringar utförda efter medeltiden hör benhuset som uppfördes 1687 väster om vapenhuset samt den södra korsarmens kraftiga strävpelare. Kyrkans fönsterstorlekar kom till under 1700-talet.