INGARÖ KYRKA

Omgivningen
Ingarö kyrka har ett sällsynt vackert läge vid Kolström, dominerande på en naturlig höjdsträckning ovanför vattnet och vida synlig i terrängen från den gamla sträckningen av Ingarövägen. Kyrkan nås även med reguljär båttrafik från Stockholm till Ingarö brygga intill kyrkogården. Vid 1900-talets slut har en ny vägsträckning byggts söder om kyrkan som härifrån är knappt skönjbar, däremot syns klockstapel och övrig bebyggelse som tillhör det gamla sockencentrat från den nya vägen. Intill kyrkogården ligger en långtidsparkering för pendlare. Bebyggelsen i kyrkans omgivning består av ett rödfärgat timmerhus, byggt efter 1810 och inrett till skola 1828 samt logen vid kyrkan. Den f d "Ödmannska skolan" finns kvar, som en flygel till prästgården.

Anläggningen
Den äldsta delen av kyrkogården utgörs av kvarteren närmast söder om kyrkan.
Utvidgningar har skett vid fem olika tillfällen, senast 1986, både mot sydost med höjden där klockstapeln är belägen, mot söder och mot norr. Kyrkogården inhägnas på tre sidor av ett grönmålat spjälstaket med huvudingången i väster markerad av hamlade träd. Ingång till kyrkogården finns även i söder och öster. Gångsystemet utgörs av grusgångar som vidgas till grusplan framför kyrkans huvudentré i väster. Bland gravarna i den äldsta delen finns större monument över kända personer i socknen. Särskilt bör minnesvården över Sveriges förste flygare, baron Carl Cederström, nämnas. Han omkom vid ett flyghaveri 1918. Gravstenarna omges i dag helt av grästäckta kvarter. Trädvegetationen består främst av höga björkar som får kyrkogården att smälta in i den lövskogspräglade omgivningen. I sluttningen mot Kolström invigdes 1976 en minneslund, delvis omgestaltad 2002, med en låg mur av betongsten.

Klockstapeln från 1871 står på en bergknalle sydost om kyrkan. Den har kvadratisk planform, är brädfodrad och rödfärgad med svarta ljudluckor och svart plåttak som kröns av en spira med kula och stjärna. I klockstapeln hänger storklockan, gjuten i Stockholm 1634 och inköpt till församlingen 1818 samt lillklockan, gjuten 1871 hos Bergholtz i Stockholm av två äldre klockor.

Ett gravkor finns insprängt i berget. Det är skänkt 1928 av Carl Frisk och hans maka och invigt 1929 av Nathan Söderblom. Idag fungerar det som förråd.

Kyrkobyggnaden
Ingarö kyrka är till formen en salkyrka med vapenhus i väster samt utvidgad sakristia i öster. Antalet sittplatser i kyrkan har utökats med lösa stolar till cirka 200.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Ingarö kyrka började byggas 1790 och invigdes 1792. 1932 byggdes sakristian till mot norr och söder samt byggdes en våning på för skrudkammare efter ritningar av arkitekt Ragnar Hjort (1887-1971).

Ingarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

Inga var namnet på en av Värmdö skeppslags tretton fjärdingar. 1740 möter man namnet Ingarö första gången och 1776 inrättas en skola, vars förste skolmästare var prästen Samuel Ödmann. Han blev så småningom även den förste komministern på ön. Kyrkan, från början kallad Pilhamns kapell, byggdes på initiativ av och med ekonomiskt stöd från baron Anders Cederström på Beatelunds gård. Familjen Cederström donerade även bostället Pilhamn att använda som komministerbostad. Ursprungligen var Ingarö kapellag under Värmdö, då med namnet Pilhamns kapellförsamling. 1825 blev Ingarö kapellförsamling under Värmdö och från 1902 är Ingarö självständig församling i Gustavsbergs pastorat. Först 1919 blev Ingarö egen socken.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum arkivet
Haglund, S, Kyrkor kring Stockholm, Södertälje 1981
Karlsson, A M, Ingarö kyrka. 1987
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Ingarö blev självständig församling 1902. Tidigare hette den Pilhamns kapellförsamling och var kapellag under Värmdö. Kyrkan stod färdig 1792. Det är ett träkapell med rektangulärt långhus, vidbyggd sakristia i öster och vapenhus i söder, mansardtak. Sakristian ombyggdes 1932. Inredningen är i huvudsak från kyrkans byggnadstid. Vissa förändringar skedde vid restaureringen 1932, bänkarna moderniserades och predikstolen flyttades.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Ingarö kyrka började byggas 1790 och invigdes 1792. 1932 byggdes sakristian till mot norr och söder samt byggdes en våning på för skrudkammare efter ritningar av arkitekt Ragnar Hjort (18871971).

Ingarö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

Inga var namnet på en av Värmdö skeppslags tretton fjärdingar. 1740 möter man namnet Ingarö första gången och 1776 inrättas en skola, vars förste skolmästare var prästen Samuel Ödmann. Han blev så småningom även den förste komministern på ön. Kyrkan, från början kallad Pilhamns kapell, byggdes på initiativ av och med ekonomiskt stöd från baron Anders Cederström på Beatelunds gård. Familjen Cederström donerade även bostället Pilhamn att använda som komministerbostad. Ursprungligen var Ingarö kapellag under Värmdö, då med namnet Pilhamns kapellförsamling. 1825 blev Ingarö kapellförsamling under Värmdö och från 1902 är Ingarö självständig församling i Gustavsbergs pastorat. Först 1919 blev Ingarö egen socken.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Haglund, S, Kyrkor kring Stockholm, Södertälje 1981
Karlsson, A M, Ingarö kyrka, Uppsala 1987
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001

Omgivningen
Ingarö kyrka har ett sällsynt vackert läge vid Kolström, dominerande på en naturlig höjdsträckning ovanför vattnet och vida synlig i terrängen från den gamla sträckningen av Ingarövägen. Kyrkan nås även med reguljär båttrafik från Stockholm till Ingarö brygga intill kyrkogården. Vid 1900-talets slut har en ny vägsträckning byggts söder om kyrkan som härifrån är knappt skönjbar, däremot syns klockstapel och övrig bebyggelse som tillhör det gamla sockencentrat från den nya vägen. Intill kyrkogården ligger en långtidsparkering för pendlare. Bebyggelsen i kyrkans omgivning består av ett rödfärgat timmerhus, byggt efter 1810 och inrett till skola 1828 samt logen vid kyrkan. Den f d "Ödmannska skolan" finns kvar, som en flygel till prästgården.

Kyrkomiljön
Den äldsta delen av kyrkogården utgörs av kvarteren närmast söder om kyrkan.
Utvidgningar har skett vid fem olika tillfällen, senast 1986, både mot sydost med höjden där klockstapeln är belägen, mot söder och mot norr. Kyrkogården inhägnas på tre sidor av ett grönmålat spjälstaket med huvudingången i väster markerad av hamlade träd. Ingång till kyrkogården finns även i söder och öster. Gångsystemet utgörs av grusgångar som vidgas till grusplan framför kyrkans huvudentré i väster. Bland gravarna i den äldsta delen finns större monument över kända personer i socknen. Särskilt bör minnesvården över Sveriges förste flygare, baron Carl Cederström, nämnas. Han omkom vid ett flyghaveri 1918. Gravstenarna omges i dag helt av grästäckta kvarter. Trädvegetationen består främst av höga björkar som får kyrkogården att smälta in i den lövskogspräglade omgivningen. I sluttningen mot Kolström invigdes 1976 en minneslund, delvis omgestaltad 2002, med en låg mur av betongsten.
Klockstapeln från 1871 står på en bergknalle sydost om kyrkan. Den har kvadratisk planform, är brädfodrad och rödfärgad med svarta ljudluckor och svart plåttak som kröns av en spira med kula och stjärna. I klockstapeln hänger storklockan, gjuten i Stockholm 1634 och inköpt till församlingen 1818 samt lillklockan, gjuten 1871 hos Bergholtz i Stockholm av två äldre klockor. Ett gravkor finns insprängt i berget. Det är skänkt 1928 av Carl Frisk och hans maka och invigt 1929 av Nathan Söderblom. Idag fungerar det som förråd.

Kyrkobyggnaden

Ingarö kyrka är till formen en salkyrka med vapenhus i väster samt utvidgad sakristia i öster. Antalet sittplatser i kyrkan har utökats med lösa stolar till cirka 200.