FRÖSUNDA KYRKA

Omgivningen
Frösunda är en dalgångsbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet.
Än idag präglas området av det öppna odlingslandskapet med äldre vägsträckningar, och fornlämningar som uttrycker en kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. I området finns ett flertal gårdar med välbevarade 1800-tals miljöer. Här finns även Frösunda järnvägsstation från Rimbobanans tillkomst 1885 (idag Roslagsbanan) och Bergs herrgård från 1870-talet.

Kyrkoanläggningen ligger i kanten av en dalsänka och omges av ett flackt och öppet odlingslandskap. I närheten av kyrkan ligger den gamla prästgården och direkt öster om kyrkogården passerar järnvägen. I anslutning till kyrkogården ligger parkeringsplatser för besökare samt kyrkans ekonomibyggnader.

Kyrkomiljön
Kyrkomiljön består av kyrkan, klockstapeln och gravkapellet samt kyrkogården. Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur, som tidigare var täckt av ett spånat och tjärat tak. Kyrkogårdens entréer flankeras av murade grindstolpar från 1810. Under samma tid försågs entréerna med grindar, som dock redan tillverkats under 1600-talet. Under senare tid har den västra entrén breddats och grinden har kompletterats med ytterligare ett grindblad.

Längst stenmuren växer flera ädla lövträd och bildar en trädkrans kring kyrkogården. Med undantag för trädkransen, ett lövträd och några nyligen planterade syrener, är själva kyrkogården fri från träd och buskar. Kyrkogården, som är grästäckt, indelas av ett flertal smala grusgångar, delvis försedda med belysningsstolpar. Kyrkogården domineras av gravvårdar i sten, framförallt stående men även liggande gravvårdar förekommer. Här finns även ett tiotal grusgravar med stenram, samt en med kätting. Enstaka gravar har kors i järn och ett i trä. De yttre gravvårdarna är placerade längs stenmuren, medan gravvårdarna på kyrkogårdens mitt är förlagda i nord-sydliga rader. I samband med markarbeten öster om kyrkan, avlägsnades ett flertal äldre gravvårdar, som nu står uppställda bakom klockstapeln.

I kyrkogårdens nordöstra hörn ligger minneslunden som anlades under 1990-talet. Minneslunden har avskiljts från kyrkogårdens öppna plan genom en lägre häck. Mitt i lunden står en mindre vattentrappa.

Gravkapellet uppfördes år 1950 efter ritningar av Einar Lundberg. Byggnaden står i nord-sydlig riktning med koret åt norr. Gravkapellet är uppfört på en grund av huggen sten och fasaderna är putsade i en beigegrå kulör. Sadeltaket är täckt av skiffer och ovan entrén kröns taknocken av ett kors. Mot kyrkogården vätter entrén i form av en dubbelport i ek.

Invändigt är gravkapellets golv belagt med tegel. Det tunnvälvda taket i trä, med slät liggande panel är gulmålat. Väggarna är putsade och vitmålade och ovan det murade altaret finns en glasmålning av konstnären Gunnar Torhamn (1894-1965).

Klockstapeln, som uppfördes under 1600-talet, var ursprungligen öppen. Idag är stapeln klädd med lockpanel, struken med Falu rödfärg. Takfoten är inklädd och det karnissvängda taket är spåntäckt och krönt av en takryttare med vindflöjel. Klockstapelns äldre konstruktion är ännu bevarad, även om delar av golven har bytts ut under senare tid. I stapeln hänger fyra klockor, varav de två lillklockorna är äldst. Den ena tillverkades i Stockholm år 1647 och den andra har gjutits i Ryssland omkring 1560. De två storklockorna tillverkades år 1861 samt 1951.

Kyrkobyggnaden
Frösunda kyrka är uppförd av kluven gråsten, som en enskeppig salkyrka med fullbrett korparti. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med sakristia i norr och vapenhus i söder. Vapenhuset och sakristian uppfördes något senare än kyrkobyggnaden i övrigt.

Frösunda kyrka uppfördes som sockenkyrka under 1400-talets mitt eller strax dessförinnan. Kyrkan är till sin form i huvudsak oförändrad sedan byggnadstiden. Sekundärt har dock fönster förändrats och tillkommit och entrén vidgats.

Frösunda kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Det fanns en kyrka, eller ett kapell i Frösunda innan den nuvarande uppfördes, möjligen redan under 1100-talet. Det äldsta kända dokumentet där Frösunda kyrka nämns är från 1291. Den äldre kyrkan, eller kapellet, låg direkt söder om den nuvarande kyrkobyggnaden. När den nuvarande byggnaden uppfördes under 1400-talet lät man kapellet stå kvar och vara en del i den nya kyrkans sydmur. Då vapenhuset uppfördes revs dock den gamla stenbyggnaden. Eftersom den gamla byggnadens mur var tunnare än den nya, fick kyrkmuren fyllas ut med tegel. Än idag syns spåren från den gamla byggnaden på kyrkans södra fasad.

I namnet Frösunda ingår den gamla benämningen för härad hund, och vittnar om socknens tidigare betydande roll i regionen som ett mindre rätts- och förvaltningsområde inom landskapet. Andra källor förklarar ortnamnets betydelse utifrån ordet frö frodig, fruktbar, vilket skulle syfta till sundets tendens att växa igen. Till bygdens betydelse bidrog säkert läget bredvid den farled som tidigare förband Uppsala med Östersjön. Frösunda, Markim och Orkesta kyrkor tillhör från den 1 januari 2006 Vallentuna församling.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lst Länsstyrelsen i Stockholms län, arkivet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Boethius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Boethius, U, Vallentunas äldre bebyggelse, Vallentuna 1975
Bonnier, A, C, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Dyhlén-Täckman, I, Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun, Stockholm 1986
Josephson, R, Kyrkor i Seminghundra härad, Sveriges kyrkor, vol 11, Stockholm 1920
Kulturhistoriskt värdefulla områden, Stockholm 1986
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Svenskt konstnärslexikon II, 1953
Wilcke-Lindqvist, I, Frösunda kyrka. Upplands kyrkor VI, Uppsala 1957

Omgivningen
Frösunda är en dalgångsbygd med förhistorisk bruknings- och bosättningskontinuitet.
Än idag präglas området av det öppna odlingslandskapet med äldre vägsträckningar, och fornlämningar som uttrycker en kontinuitet från järnåldern till dagens agrara bebyggelse. I området finns ett flertal gårdar med välbevarade 1800-tals miljöer. Här finns även Frösunda järnvägsstation från Rimbobanans tillkomst 1885 (idag Roslagsbanan) och Bergs herrgård från 1870-talet.
Kyrkoanläggningen ligger i kanten av en dalsänka och omges av ett flackt och öppet odlingslandskap. I närheten av kyrkan ligger den gamla prästgården och direkt öster om kyrkogården passerar järnvägen. I anslutning till kyrkogården ligger parkeringsplatser för besökare samt kyrkans ekonomibyggnader.

Anläggningen
Kyrkomiljön/anläggningen består av kyrkan, klockstapeln och gravkapellet samt kyrkogården.

Kyrkogården omges av en kallmurad stenmur, som tidigare var täckt av ett spånat och tjärat tak. Kyrkogårdens entréer flankeras av murade grindstolpar från 1810. Under samma tid försågs entréerna med grindar, som dock redan tillverkats under 1600-talet. Under senare tid har den västra entrén breddats och grinden har kompletterats med ytterligare ett grindblad.
Längst stenmuren växer flera ädla lövträd och bildar en trädkrans kring kyrkogården. Med undantag för trädkransen, ett lövträd och några nyligen planterade syrener, är själva kyrkogården fri från träd och buskar. Kyrkogården, som är grästäckt, indelas av ett flertal smala grusgångar, delvis försedda med belysningsstolpar. Kyrkogården domineras av gravvårdar i sten, framförallt stående men även liggande gravvårdar förekommer. Här finns även ett tiotal grusgravar med stenram, samt en med kätting. Enstaka gravar har kors i järn och ett i trä. De yttre gravvårdarna är placerade längs stenmuren, medan gravvårdarna på kyrkogårdens mitt är förlagda i nord-sydliga rader. I samband med markarbeten öster om kyrkan, avlägsnades ett flertal äldre gravvårdar, som nu står uppställda bakom klockstapeln.
I kyrkogårdens nordöstra hörn ligger minneslunden som anlades under 1990-talet. Minneslunden har avskiljts från kyrkogårdens öppna plan genom en lägre häck. Mitt i lunden står en mindre vattentrappa.

Gravkapellet uppfördes år 1950 efter ritningar av Einar Lundberg. Byggnaden står i nord-sydlig riktning med koret åt norr. Gravkapellet är uppfört på en grund av huggen sten och fasaderna är putsade i en beigegrå kulör. Sadeltaket är täckt av skiffer och ovan entrén kröns taknocken av ett kors. Mot kyrkogården vätter entrén i form av en dubbelport i ek. Invändigt är gravkapellets golv belagt med tegel. Det tunnvälvda taket i trä, med slät liggande panel är gulmålat. Väggarna är putsade och vitmålade och ovan det murade altaret finns en glasmålning av konstnären Gunnar Torhamn (1894-1965).

Klockstapeln, som uppfördes under 1600-talet, var ursprungligen öppen. Idag är stapeln klädd med lockpanel, struken med Falu rödfärg. Takfoten är inklädd och det karnissvängda taket är spåntäckt och krönt av en takryttare med vindflöjel. Klockstapelns äldre konstruktion är ännu bevarad, även om delar av golven har bytts ut under senare tid. I stapeln hänger fyra klockor, varav de två lillklockorna är äldst. Den ena tillverkades i Stockholm år 1647 och den andra har gjutits i Ryssland omkring 1560. De två storklockorna tillverkades år 1861 samt 1951.

Kyrkobyggnaden
Frösunda kyrka är uppförd av kluven gråsten, som en enskeppig salkyrka med fullbrett korparti. Kyrkan ligger i öst-västlig riktning med sakristia i norr och vapenhus i söder. Vapenhuset och sakristian uppfördes något senare än kyrkobyggnaden i övrigt.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Frösunda kyrka uppfördes som sockenkyrka under 1400-talets mitt eller strax dessförinnan. Kyrkan är till sin form i huvudsak oförändrad sedan byggnadstiden. Sekundärt har dock fönster förändrats och tillkommit och entrén vidgats.
Frösunda kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen och ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.
Det fanns en kyrka, eller ett kapell i Frösunda innan den nuvarande uppfördes, möjligen redan under 1100-talet. Det äldsta kända dokumentet där Frösunda kyrka nämns är från 1291. Den äldre kyrkan, eller kapellet låg direkt söder om den nuvarande kyrkobyggnaden. När den nuvarande byggnaden uppfördes under 1400-talet lät man kapellet stå kvar och vara en del i den nya kyrkans sydmur. Då vapenhuset uppfördes revs dock den gamla stenbyggnaden. Eftersom den gamla byggnadens mur var tunnare än den nya fick kyrkmuren fyllas ut med tegel. Än idag syns spåren från den gamla byggnaden på kyrkans södra fasad.
I namnet Frösunda ingår den gamla benämningen för härad - hund, och vittnar om socknens tidigare betydande roll i regionen som ett mindre rätts- och förvaltningsområde inom landskapet. Andra källor förklarar ortnamnets betydelse utifrån ordet frö "frodig, fruktbar", vilket skulle syfta till sundets tendens att växa igen. Till bygdens betydelse bidrog säkert läget bredvid den farled som tidigare förband Uppsala med Östersjön. Frösunda, Markim och Orkesta kyrkor tillhör från den 1 januari 2006 Vallentuna församling.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA, Antikvarisk- topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
Lst, Länsstyrelsen i Stockholms län, arkivet
SLM, Stockholms läns museum, arkivet
Boethius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Boethius, U, Vallentunas äldre bebyggelse, Vallentuna 1975
Bonnier, A, C, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Calissendorff, K, Ortnamn i Uppland, Stockholm 1986
Dyhlén-Täckman, I, Kulturminnesvårdsprogram för Vallentuna kommun, Stockholm 1986
Josephson, R, Kyrkor i Seminghundra härad, Sveriges kyrkor, vol 11, Stockholm 1920
Kulturhistoriskt värdefulla områden, Stockholm 1986
Kulturminnesvårdens riksintressen i Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län, 1997
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Svenskt konstnärslexikon II, 1953
Wilcke-Lindqvist, I, Frösunda kyrka. Upplands kyrkor VI, Uppsala 1957

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum.