TYRESÖ KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - TYRESÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 671, år 1900: 810, år 1995: 36627

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Församling utbruten ur Österhaninge 1636. Dalarö utbruten omkring 1650.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på Södertörn på avstånd från tätortsbebyggelsen på en moränhöjd innanför ett näs i Kalvfjärden. En allé leder till Tyresö slott. Slottet och kyrkan ingår i ett riksintresseområde.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Tyresö kyrka byggdes 1638-40 dels som slotts- och gravkyrka för släkten Oxenstierna på det närbelägna, relativt nybyggda Tyresö slott, dels som församlingskyrka. Byggherre var Gabriel Oxenstierna. Kyrkan invigdes 1641 i och med hans begravning. Oxenstierna anlitade några av samtidens skickligaste yrkesmän. Ritningarna utfördes av murarmästaren Hans Ferster. Denne uppförde en enskeppig salkyrka i en blandning av sengotik och nyrenässans samt ett tresidigt kor, jämnbrett med långhuset. Under koret murades ett gravkor för byggherren och hans släkt. Intill västgaveln restes ett torn, högre än i våra dagar och med spira. I södra hörnet mot långhuset står ett halvrunt trapptorn. Sakristian är vidbyggd i norr intill korets västra travé. 1977-78 uppfördes en tillbyggnad väster om sakristian och utmed norra långhusmuren, dock utan väsentlig förändring av den ursprungliga interiören.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - De i förhållande till bredden mycket höga murarna är av rött tegel i renässansförband med inslag av mönstermurning. Mellan strävpelare har byggts höga, spetsbågiga fönster med masverk. Två praktfulla portaler finns, båda av sandsten. Den i långhusets sydmur är ursprunglig och utförd av Jost Henne. Huvudportalen från 1646 i tornets västmur har tillskrivits Didrik Blume. Vid en våldsam brand 1740 gick tornets övre parti förlorat liksom kyrkorummets tak. Bristande ekonomiska tillgångar medförde att tornet erhöll den låga pyramidformade huv som vi ser idag. Inte heller kyrkans tak återfick sin forna höjd. Det täcktes, liksom före branden, av ett sadeltak, valmat mot öster. Då som nu användes spån som material. Genom det kryssvälvda vapenhuset i tornrummet i tornet når man det ljusa, vitputsade kyrkorummet. Med höga, vida bågar öppnar sig långhuset mot vapenhus och kor. Långhusets västra travé är kryssvälvt, den östra har stjärnvalv liksom koret. Långhusvalvens kapitäl av sandsten är huggna Jost Henne. Interiören har bevarat sin ursprungliga karaktär. Från början var valvribborna grå. Till den stilenliga prägeln bidrar de många praktfulla inventarierna. Den slutna bänkinredningen från kyrkans byggnadstid är utförd av Melcherdt snickare. Han är även mästare till predikstolen från 1637-40 samt den läktare i vapenhuset, som 1842 ersattes av den nuvarande. Altartavlan är troligen den som skänktes till ett tidigare kapell 1633. Det Oxenstiernska gravkoret, vars upphovsman är Heinrich Wilhelm, är från början av 1640-talet. En omfattande renovering av byggnaden och inventarierna 1933 under ledning av Erik Fant, förändrade inte kyrkorum eller interiör nämnvärt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Omgivningen
Tyresö kyrka ligger på en halvö längst in i havsviken Kalvfjärden. Slottet är beläget sydost om kyrkan och väster om slottet och kyrkan rinner en å, Follbrinksströmmen (tidigare benämnd Kåkbrinksströmmen), som avvattnar Fatburen och Albysjön. Strax väster om ån, nära dess utlopp, ligger lilla Tyresö, som i äldre tid var omflutet av vatten. Här låg en äldre Tyresö gård, föregångaren till slottet. Nedanför slottet, åt sjösidan, utbreder sig en engelsk park. I norr finns en handelsträdgård med växthus och trädgårdsmästarbostad. Den inre delen av Kalvfjärden domineras i dag av villabebyggelse för åretruntboende.

Cirka 600 meter nordost om kyrkan ligger den tidigare prästgården, uppförd år 1939. Vid Brakmarsvägens anslutning till Tyresövägen ligger en äldre ekonomibyggnad som sedan 2006 används av kyrkogårdsförvaltningen. Ett nytt församlingshem med lokaler för barn- och körverksamhet bestående av två sammanbyggda byggnader ligger cirka 200 meter väster om kyrkan på Kyrkvägen och uppfördes under åren 2005 - 2006.

Kyrkomiljön
Kyrkan med omgivande kyrkogård är relativt högt belägen i det kuperade landskapet. Den femkantiga kyrkogården är relativt plan, men utanför bogårdsmuren sluttar marken svagt mot söder och brant mot norr. Kyrkan är belägen i kyrkogårdens norra del.

Kyrkogården omgärdas av en två meter hög bogårdsmur. I nordöstra hörnet ligger ett bårhus och norr om kyrkan, i direkt anslutning till denna, samlingslokal och personalutrymmen. Kyrkogården är indelad i två kvarter söder om kyrkan, samt en cirka 3,5 meter bred remsa med gravplatser längs östra, södra och västra sidorna av bogården. I söder intill kyrkan finns ett fåtal gravvårdar bevarade från 1800-talets senare del.

Bogårdsmuren är uppförd i tegel och vitrappad med överkragat, putsat takparti, täckt med enkupigt tegel. På västra delen av sydsidan finns ringar för fastbindning av hästar. I murens insida finns 58 stickbågiga nischer. De sexton nischerna på sydsidan har inmurade röda sandstensplattor med inristade gårdsnamn. Bogården har två ingångar, en i söder och en i väster. Från den södra leder en väg kantad av allé upp till slottet. Porten flankeras av kvadratiska hörnstolpar med rester av en infälld sandstensportal. På grindstolparna sitter Oxenstiernas och de la Gardies vapensköldar. I båda ingångarna sitter svarta smidesgrindar.

På en höjd norr om den muromgärdade kyrkogården har anlagts en ny begravningsplats med minneslund och urngravplatser.

Kyrkobyggnaden
Tyresö kyrka är en salkyrka, bestående av västtorn och ett långhus som saknar gräns mot det tresidiga koret. Västtornet är något smalare än kyrkan i övrigt. På sydsidan, i vinkeln mellan torn och långhus finns ett litet runt trapptorn med trappa till läktare och vind.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
Tyresö kyrka uppfördes åren 1638-1640 på initiativ av friherre Gabriel Oxenstierna, dåvarande ägare till Tyresö slott. I samband med kyrkans invigning 1641 begravdes även dess patronus Gabriel Oxenstierna. Kyrkan uppfördes under ledning av Hans Ferster (verksam i Sverige 1634 till sin död 1653) och som var den ledande murmästaren i Sverige på 1630-1650-talet. S:t Jacobs kyrka i Stockholm fullbordades under Hans Fersters ledning 1634-43 och han ledde även ombyggnaden av Österåkers kyrka vid 1600-talets mitt. Oklart är om Ferster stod för ritningarna till Tyresö kyrka. Det är möjligt att han har fungerat som byggmästare medan en av tidens mera kända arkitekter utfört ritningarna, gissningsvis Hans Jacob Kristler (verksam i Sverige under 1600-talets mitt). Kristler var arkitekt till den samtida Tyska kyrkan i Stockholm, invigd 1642, och ritade flera adelspalats i Stockholm under 1600-talet, bl a Makalös och Ulriksdal.

Tyresö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Tyresö socken är belägen på nordöstra Södertörn, i Stockholms södra ytterskärgård. I äldre tid var vattenvägarna viktiga vilket det talrika fornlämningsmaterialet tyder på. Fornlämningarna består av ett antal gravfält och ett par fornborgar som ligger längs de äldre vattenvägarna. Området har lång kontinuitet som boplats.

Namnet Tyresö, Thyrisedh, nämns för första gången 1396 då det avser en gård. Namnets efterled innehåller ed, passage mellan eller utmed vatten och syftar på passagen förbi Follbrinksströmmen. Förleden innehåller det fornsvenska ordet thyre, som i fornsvenskan har avsett en bergs- eller blockformation.

Till och med år 1636 tillhörde Tyresö Österhaninge pastorat. Mellan 1636 och 1650 utgjorde Tyresö församling ett eget pastorat som därefter delades upp i två församlingar, Tyresö och Dalarö. Dessa båda utgjorde ett pastorat fram till 1923 då pastoratet splittrades och Tyresö församling kom att tillhöra Saltsjöbadens pastorat. Sedan 1944 har Tyresö utgjort ett enförsamlingspastorat.

Det är okänt hur länge Tyresö varit ett bebott herresäte. Ägarlängden sträcker sig dock tillbaka till 1300-talets mitt. Den första kände ägaren till Tyresö var lagmannen i Södermanland, riddaren Erengisle Nilsson av Hammersta, tillhörande ätten Natt och Dag. Herresätet var på medeltiden förlagt till vad som kallas Lilla Tyresö, där även ett gårdskapell fanns. Efter en brand 1613 återuppfördes Tyresö gård, en tegelbyggnad, på den medeltida stengrunden. En ny epok för Tyresö inleddes då friherre Gabriel Oxenstierna genom arv förvärvat Tyresö gård efter sin mor 1624. Han hade redan före moderns död, 1620, påbörjat byggnadsverksamheten med att uppföra ett nytt slott. Tyresö slott stod klart 1636.

Genom byggnadsverksamheten och de industriella anläggningar som kom till stånd tack vare strömmen vid Tyresöfallen, såsom pappersbruk, kvarn och stångjärnshammare, ökade befolkningen avsevärt i Tyresö under 1620-talet. Behovet av en gudstjänstlokal växte och ett kapell inreddes enligt traditionen i en tegelbyggnad nordost om slottet. Byggnaden, som därefter ska ha använts som stall, tjänar idag som förråd.
År 1633 bildade Tyresö med omnejd egen socken. Vid första sockenstämman konstaterades att det fanns ett stort behov av en egen begravningsplats. Inte långt senare skänkte Gabriel Oxenstierna mark till en ny kyrkogård och den kyrka som han lät bygga på egen bekostnad. Kyrkan skulle tjäna som slotts- och gravkyrka för ägarna till slottet, men också som församlingskyrka. Församlingsborna stödde bygget med arbetsinsatser. Samarbetet synliggjordes i bogårdsmuren från 1646 där man har murat nischer med gårdarnas namn inristade.

Kyrkobygget sattes igång 1638 och pågick under två år. Vid kyrkans invigning den 9 mars 1641 begravdes även dess patronus Gabriel Oxenstierna. Invigningen och begravningen, som var mycket uppmärksammad, tog sin början i Storkyrkan i Stockholm där cirka 2 000 gäster deltog.

KÄLLFÖRTECKNING
ATA, Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM, Stockholms läns museum, arkivet
Bonnier, Ann Catherine, Kyrkorna berättar, Uppsala 1987
Boethius, Ulf, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Bratt, Peter, Tyresö, kulturhistoriska miljöer, Uddevalla 1989 Flodin, Barbro, Tyresö kyrka, Sveriges kyrkor Södermanland, band III:3, Stockholm 1979
Nilsson, Christina, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Schnell, Ivar, Kyrkorna i Södermanland, Nyköping 1965
Svenskt ortnamnslexikon, Språk- och folkminnesinstitutet, Uppsala 2003

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

Omgivningen
Tyresö kyrka ligger på en halvö längst in i havsviken Kalvfjärden. Slottet är beläget sydost om kyrkan och väster om slottet och kyrkan rinner en å, Follbrinksströmmen (tidigare benämnd Kåkbrinksströmmen), som avvattnar Fatburen och Albysjön. Strax väster om ån, nära dess utlopp, ligger lilla Tyresö, som i äldre tid var omflutet av vatten. Här låg en äldre Tyresö gård, föregångaren till slottet. Nedanför slottet, åt sjösidan, utbreder sig en engelsk park. I norr finns en handelsträdgård med växthus och trädgårdsmästarbostad. Den inre delen av Kalvfjärden domineras i dag av villabebyggelse för åretruntboende. Cirka 600 meter nordost om kyrkan ligger den tidigare prästgården, uppförd år 1939. Vid Brakmarsvägens anslutning till Tyresövägen ligger en äldre ekonomibyggnad som sedan 2006 används av kyrkogårdsförvaltningen. Ett nytt församlingshem med lokaler för barn- och körverksamhet bestående av två sammanbyggda byggnader ligger cirka 200 meter väster om kyrkan på Kyrkvägen och uppfördes under åren 2005 - 2006.

Anläggningen
Kyrkan med omgivande kyrkogård är relativt högt belägen i det kuperade landskapet. Den femkantiga kyrkogården är relativt plan, men utanför bogårdsmuren sluttar marken svagt mot söder och brant mot norr. Kyrkan är belägen i kyrkogårdens norra del. Kyrkogården omgärdas av en två meter hög bogårdsmur. I nordöstra hörnet ligger ett bårhus och norr om kyrkan, i direkt anslutning till denna, samlingslokal och personalutrymmen. Kyrkogården är indelad i två kvarter söder om kyrkan, samt en cirka 3,5 meter bred remsa med gravplatser längs östra, södra och västra sidorna av bogården. I söder intill kyrkan finns ett fåtal gravvårdar bevarade från 1800-talets senare del.

Bogårdsmuren är uppförd i tegel och vitrappad med överkragat, putsat takparti, täckt med enkupigt tegel. På västra delen av sydsidan finns ringar för fastbindning av hästar. I murens insida finns 58 stickbågiga nischer. De sexton nischerna på sydsidan har inmurade röda sandstensplattor med inristade gårdsnamn. Bogården har två ingångar, en i söder och en i väster. Från den södra leder en väg kantad av allé upp till slottet. Porten flankeras av kvadratiska hörnstolpar med rester av en infälld sandstensportal. På grindstolparna sitter Oxenstiernas och de la Gardies vapensköldar. I båda ingångarna sitter svarta smidesgrindar. På en höjd norr om den muromgärdade kyrkogården har anlagts en ny begravningsplats med minneslund och urngravplatser.

Kyrkobyggnaden
Tyresö kyrka är en salkyrka, bestående av västtorn och ett långhus som saknar gräns mot det tresidiga koret. Västtornet är något smalare än kyrkan i övrigt. På sydsidan, i vinkeln mellan torn och långhus finns ett litet runt trapptorn med trappa till läktare och vind.

Tyresö kyrka uppfördes åren 16381640 på initiativ av friherre Gabriel Oxenstierna, dåvarande ägare till Tyresö slott. I samband med kyrkans invigning 1641 begravdes även dess patronus Gabriel Oxenstierna. Kyrkan uppfördes under ledning av Hans Ferster (verksam i Sverige 1634 till sin död 1653) som var den ledande murmästaren i Sverige på 16301650-talet. S:t Jacobs kyrka i Stockholm fullbordades under Hans Fersters ledning 163443 och han ledde även ombyggnaden av Österåkers kyrka vid 1600-talets mitt. Oklart är om Ferster stod för ritningarna till Tyresö kyrka. Det är möjligt att han har fungerat som byggmästare medan en av tidens mera kända arkitekter utfört ritningarna, gissningsvis Hans Jacob Kristler (verksam i Sverige under 1600-talets mitt). Kristler var arkitekt till den samtida Tyska kyrkan i Stockholm, invigd 1642, och ritade flera adelspalats i Stockholm under 1600-talet, bl a Makalös och Ulriksdal.

Tyresö kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Kyrkan ligger inom område av riksintresse för kulturmiljövården.

Tyresö socken är belägen på nordöstra Södertörn, i Stockholms södra ytterskärgård. I äldre tid var vattenvägarna viktiga vilket det talrika fornlämningsmaterialet tyder på. Fornlämningarna består av ett antal gravfält och ett par fornborgar som ligger längs de äldre vattenvägarna. Området har lång kontinuitet som boplats.

Namnet Tyresö, Thyrisedh, nämns för första gången 1396, då det avser en gård. Namnets efterled innehåller ed, passage mellan eller utmed vatten och syftar på passagen förbi Follbrinksströmmen. Förleden innehåller det fornsvenska ordet thyre, som i fornsvenskan har avsett en bergs- eller blockformation.

Till och med år 1636 tillhörde Tyresö Österhaninge pastorat. Mellan 1636 och 1650 utgjorde Tyresö församling ett eget pastorat som därefter delades upp i två församlingar, Tyresö och Dalarö. Dessa båda utgjorde ett pastorat fram till 1923 då pastoratet splittrades och Tyresö församling kom att tillhöra Saltsjöbadens pastorat. Sedan 1944 har Tyresö utgjort ett enförsamlingspastorat.

Det är okänt hur länge Tyresö varit ett bebott herresäte. Ägarlängden sträcker sig dock tillbaka till 1300-talets mitt. Den förste kände ägaren till Tyresö var lagmannen i Södermanland, riddaren Erengisle Nilsson av Hammersta, tillhörande ätten Natt och Dag. Herresätet var på medeltiden förlagt till vad som kallas Lilla Tyresö, där även ett gårdskapell fanns. Efter en brand 1613 återuppfördes Tyresö gård, en tegelbyggnad, på den medeltida stengrunden. En ny epok för Tyresö inleddes då friherre Gabriel Oxenstierna genom arv förvärvat Tyresö gård efter sin mor 1624. Han hade redan före moderns död, 1620, påbörjat byggnadsverksamheten med att uppföra ett nytt slott. Tyresö slott stod klart 1636.
Genom byggnadsverksamheten och de industriella anläggningar som kom till stånd tack vare strömmen vid Tyresöfallen, såsom pappersbruk, kvarn och stångjärnshammare, ökade befolkningen avsevärt i Tyresö under 1620-talet. Behovet av en gudstjänstlokal växte och ett kapell inreddes enligt traditionen i en tegelbyggnad nordost om slottet. Byggnaden, som därefter ska ha använts som stall, tjänar idag som förråd.

1633 bildade Tyresö med omnejd egen socken. Vid första sockenstämman konstaterades att det fanns ett stort behov av en egen begravningsplats. Inte långt senare skänkte Gabriel Oxenstierna mark till en ny kyrkogård och den kyrka som han lät bygga på egen bekostnad. Kyrkan skulle tjäna som slotts- och gravkyrka för ägarna till slottet, men också som församlingskyrka. Församlingsborna stödde bygget med arbetsinsatser. Samarbetet synliggjordes i bogårdsmuren från 1646, där man har murat nischer med gårdarnas namn inristade.

Kyrkobygget sattes igång 1638 och pågick under två år. Vid kyrkans invigning den 9 mars 1641 begravdes även dess patronus Gabriel Oxenstierna. Invigningen och begravningen, som var mycket uppmärksammad, tog sin början i Storkyrkan i Stockholm där cirka 2 000 gäster deltog.