FLISERYDS KYRKA

Fliseryds sockens äldsta kyrkogård låg i anslutning till den kyrka som brann 1811. Efter
branden inleddes arbetet med att bygga upp en ny kyrka och den första frågan man hade att ta
ställning till var var kyrkan skulle placeras. Fliseryds gård låg långt västerut i socknen och
gjorde att de flesta sockenborna hade en lång väg till kyrkan. Till slut kom man fram till
beslutet att placera kyrkan i Östra Åby där den idag ligger. Denna plats var vid tiden för
uppförandet av kyrkan en by men skulle så småningom utvecklas till en centralort för bygden.
Kyrkogården fick naturligtvis också flyttas för att ligga i anslutning till kyrkan. Marken där
den gamla kyrkogården låg såldes 1852 till ryttmästare J. G. Nordenankar som ägde Fliseryds
gård. Området omfattade 30 3/10 kappland. Villkoret för köpet var att marken inte fick
användas för åkerbruk eller bete och skulle vara väl inhägnat i 50 år från 1818 räknat. Marken
skänktes på nytt till församlingen 1936 av dåvarande ägaren till Fliseryds gård godsägare
C.G.A.V. Nordenankar. Gåvan åtföljdes av en penningdonation som tillsammans med
eventuell avkastning från marken ska användas dels för att sköta familjen Nordenankars
gravplats samt dels för verksamheter, inköp och dylikt inom församlingen som inte täcks av
skattemedel. Idag är platsen utmärkt med en minnessten och en klockstapel. På platsen hålls
friluftsgudstjänster under sommaren.
Den nya kyrkogården anlades söder om kyrkan med landsvägen emellan. Marken till
kyrkogården skänktes av hemmansägaren Karl Hemming. Området måste ha varit sankt för
länge fanns ett ordstäv i Fliseryds socken som löd: Du kommer nog till Karl Hemmings
mosse. År 1821 ska man ha planterat träd på kyrkogården. I detta arbete var
trädgårdsmästaren på Fliseryds gård engagerad.
Uppenbarligen hade endast ett mindre område ställts i ordning som kyrkogård. Man kan tänka
sig att församlingen vid den här tiden var hårt ansträngd av kyrkobygget och den kyrkogård
som anlades dimensionerades för att klara det akuta behovet. Redan 1833 görs den första
utvidgningen av kyrkogården. Den ska enligt uppgift ha gjorts väster ut. Området invigdes av
kontraktsprosten Pehr Dahlström. Ytterligare utvidgningar gjordes 1907 och 1916. År 1907
omgärdades de nya delarna av kyrkogården med stödmur och ett nytt område ställdes i
ordning. Arbetet skedde under ledning av entreprenören Carl Oskar Carlsson. Samme man var
inblandad i arbetena 1916 tillsammans med lantbrukaren Valfrid Karlsson från Åby. Det
förefaller då som att man iordningställt mark som omgärdats redan 1907. Man har också
påfört grus på gångarna. Båda utvidgningarna bör ha gjorts i väster men var gränserna för de
olika utvidgningarna, inklusive 1833 års utvidgning, gick är inte känt. Det syns inte heller
några spår av detta på kyrkogården idag. De äldsta gravvårdarna i kvarteren I och III är från
1916 vilket skulle kunna indikera att detta område var det som togs i bruk i samband med
utvidgningen 1916.
Kalmar läns museum saknar tyvärr äldre fotografier av Fliseryds kyrkogård. De äldsta
bilderna är flygfotografier från 1935. Bilderna fokuserar på kyrkan varför endast de östra
delarna av kyrkogården, främst kvarter II, syns. Kvarter II har vid den här tiden en tydlig
struktur med köpegravar i väster, öster och norr. Dessa gravar är omgärdade och belagda med
grus. Det samma verkar ha gällt för kvarter IV men i mindre omfattning. I båda dessa kvarter
finns en större gräsyta utmed huvudgången. Här syns enstaka grusbelagda gravplatser.
Troligen var även dessa köpegravar fast mindre till yta och utformning. Den östra delen av
kvarter I skymtar också i bilden. Här finns tre rader med omgärdade och grusbelagda
köpegravplatser i kvarterets östra kant. Resten av kvarteret användes som linjegravsområde.
På bilderna syns inte det gravkor som byggdes av kapten Oscar Ahlgren. Gravkoret uppfördes
i början av 1920-talet som gravplats för kapten Ahlgren och hans maka.
Nästa flygfotografi är från 1947 och visar de östra delarna av kvarteren II och IV. Nu är det
ett mycket strukturerat område som framträder på bilden. Den stora gräsytan som gav ett
något oordnat intryck av kyrkogården på bilderna från 1935 är nu mindre och tydligt
avgränsad av grusbelagda gångar. Flera av raderna med gravvårdar är ryggställda i tydliga
rader och alla på bilden synliga gravplatser är belagd med grus och omgärdade. Två år efter
att bilden togs inleddes arbete med att bygga ett gravkapell. Kapellet ritades av arkitekten S.
A. Söderholm.
På ett flygfotografi från 1957 syns hela kyrkogården, gravkapellet och gravkoret. Bilden visar
att kvarter I och III varit ordnade på likartat sätt. I öster finns fyra rader av köpegravar och
därefter följer linjegravsområdet. I kvarter III finns också en rad av köpegravar utmed
huvudgången i nord-sydlig riktning. Gravplatserna på linjegravsområdet i kvarter I är
överväxta av gräs medan området i kvarter III förefaller ha öppen jord. En del av området är
ännu inte taget i bruk. Framför familjen Ahlgrens gravkor i kvarter IV är en öppen grusplan
med planteringar. På bilden kan man se att arbetet med en ny kyrkogårdsutvidgning kommit
en bit på vägen. Det nya området ligger söder om den gamla kyrkogården. Stödmuren som
omger området i öster och söder har byggts liksom trappan som leder upp till området från
gravkapellet. Kyrkogården ritades av trädgårdsarkitekt Harry Kolsby men justerades av
trädgårdskonsulent Gösta Engstedt. Förslaget omfattar också strikta direktiv för hur
gravvårdar och gravplatser fick utformas. Inga grusbelagda eller omgärdade gravplatser tilläts
och gravvårdarna skulle godkännas av kyrkorådet. Växtmaterialet skulle utgöras av rönnar
samt tuja- och blommande häckar, företrädesvis Cotoneaster, mellan de ryggställda
gravvårdarna. Gräsmattan gavs ett eget avsnitt. Den skulle sås in med 2,5 kg frö per 100
kvadratmeter. Blandningen skulle bestå av 50% rödsvingel, 25 % rajgräs, 20 % änsgröe och 5
% rödven. Dessutom skulle det i detta blandas i 30 gram frö av vitklöver. Området togs i bruk
1959.
Under 1960-talet ska enligt uppgift ett större arbete med att lägga om kyrkogården ha
påbörjats. På ett flygfoto från 1964 som visar de östra delarna av kyrkogården kan denna
omläggning ännu inte ses. Omläggningen innebar att i stort sett samtliga gravplatser såddes in
med gräs och de flesta omgärdningarna togs bort. Mellan de ryggställda raderna med
gravvårdar ska höga häckar ha planterats. Arbetet pågick under flera år. Troligen var
ambitionen att få den gamla och nya kyrkogården att smälta ihop till en enhet genom att ge
den gamla kyrkogårdsdelen samma uttryck som den nya.
Den senaste utvidgningen av Fliseryds kyrkogård gjordes 1984. Förslaget togs fram av
Trädgård- och Markprojektering, Gunnar Karlsson AB. Utvidgningen omfattade 7705
kvadratmeter. Denna utvidgning gjordes väster om kyrkogården. I sydvästra delen av området
anlades en minneslund som togs i bruk 1986. Två år senare gavs tillstånd till att bredda den
östra porten. Detta är kyrkogårdens huvudentré. Eventuellt var det vid samma tidpunkt som
grusgångarna på den äldsta kyrkogårdsdelen belades med asfalt.
De häckar som planterades mellan gravraderna ska enligt uppgift ha varit höga tujahäckar.
Dessa togs bort under 1990-talet och ersattes av arter som häckoxbär, måbär och ölandstok.

Allmän karaktär
Fliseryds kyrkogård är belägen väster om Fliseryds kyrka. Mellan kyrkan och kyrkogården
går landsvägen från Mönsterås. Kyrkogården är i det närmaste rektangulär till formen och
indelad i 11 kvarter. Den kyrkogård vi ser idag har flera klassicistiska drag t.ex. en markerade
huvudgång samt väl avgränsade kvarter. De två senaste utvidgningarna som gjorts av
kyrkogården är väl synliga. Den utvidgning som gjordes 1957 har i synnerhet kommit att sätt
sin prägel på kyrkogården eftersom den förefaller ha varit utgångspunkt för den omläggning
som successivt gjordes av den äldre kyrkogården från mitten av 1960-talet Majoriteten av
gravvårdarna är ryggställda och flera av raderna har rygghäckar emellan. I kvarter II och IV
har flera av de mest påkostade köpegravarna placerats i kvarterens ytterkanter. Båda kvarteren
har under lång tid varit köpegravsområden. Köpegravar finns även i kvarteren I och III men
dessa båda kvarter domineras av ett sammanhängande linjegravsområde kvar. I kvarteren I, II,
III och IV finns enstaka lediga gravplatser medan kvarteren V och VI är fullbelagda. Av de
områden som tillkom vid utvidgningen 1984 har kvarteren VI, VII och VIII tagits i bruk
medan IX och X ännu inte börjat användas.

Omgärdning
I norr, öster och söder: Kallmurad stödmur av huggen granit. P.g.a. markens lutning övergår
stödmuren i sydväst till en mur ovan mark. I norr gör muren en vinkel vilket gör att
gravkapellet inte omges av muren.
I väster: Enkelt trästaket

Ingångar
I öster: Huvudingång i öster markerad av två stolpar av tegel, putsade och avfärgade i vitt
samt avtäckta med svartmålad plåt. Vid ingången finns också trappor som leder upp till
gravkvarteren. I anslutning till gravkapellet finns en mindre gångstig med trappa av huggen
granit som leder till kvarter VI. Till gravkapellet finns en infartsväg. På gravkapellets norra
sida går en gång som, via en trappa av huggen granit, leder upp till den del av kyrkogården
som tillkom 1957.
I nordväst: Infart för arbetsfordon från förråd och verkstad.

Vegetation
Trädkrans: I öster planterade lönnar.
Övrigt: Häckmaterialet är skiftande och består av måbär, häckoxbär, liguster, ölandstok m.m.

Ett mindre antal träd, lönnar och lindar, är planterade i anslutning till gångsystemet. I kvarter
V och VI är ett antal rönnar planterade samt i kvarter V en hängask. I kvarteren IX och X
finns anlagda buskage som består av bl.a. lind och spirea.
Se vidare i de enskilda kvartersbeskrivningarna.

Gångsystem
En huvudgång går i öst-västlig riktning från kyrkogårdens östra ingång. Denna är liksom två
mindre gångar som korsar huvudgången i nord-sydlig riktning, belagd med asfalt.
Huvudgången är i öster lägre än gravkvarteren och omges därför på båda sidor av en
kallmurad stödmur av huggen granit. I denna finns på var sida av gången två trappor av
granit. I gränsen mellan kvarter II och I samt IV och III har gången höjt sig upp till
gravkvarterens nivå. I kvarter V och VI är en gång som går västerut från trappan i anslutning
till gravkapellet insådd med gräs. På den nyanlagda delen från 1984 är gångarna belagda med
grus och utlagda i ett rutnät som avgränsar de olika kvarteren.

Gravvårdstyper
Det första intrycket av gravvårdarna på Fliseryds kyrkogård domineras av de höga stående
gravvårdarna i kvarter II och IV. Dessa båda kvarter har under lång tid varit
köpegravsområden. I kvarteren I och III finns flera linjegravvårdar bevarade från 1910-talet
fram till 1950-talet. Kyrkogården domineras av låga, stående gravvårdar av granit. Ett fåtal
gravvårdar av avvikande material som trä, gjutjärn eller smide, marmor och sandsten finns på
kyrkogården. Två gravplatser har kvar sin grusbeläggning och båda dessa omgärdas av
gjutjärnsstaket. Ett fåtal gravplatser finns också som har kvar sin stenram.

Minneslund
Minneslunden anlades i kyrkogårdens sydvästra hörn i samband med utvidgningen av
kyrkogården 1984. Området är en skogsdunge med höga tallar och blåbärsris. Nordöstra delen
är insådd med gräs. Gräsmattan genomkorsas av en gång belagd med smågatsten. En bänk, ett
skåp för gravljus i svart plåt och en mindre natursten finns på platsen. I gräsmattan är ett
rutmönster av smågatsten lagt. Här kan man placera blomvaser. I nordost avgränsas platsen av
en låg måbärshäck.

Byggnader
Uppfördes 1949 efter ritningar av arkitekten S A Söderholm. Den östra gaveln är putsad och
avfärgad i vitt medan övriga väggfasader är klädda med skivor av kalksten. Taket är belagt
med svartmålad plåt. I öster finns en dörr och i väster ett långsmalt fönster. Interiört är taket
klätt med vitmålad panel och väggarna putsade och avfärgade i vitt. Nyligen byggdes kapellet
om interiört. Golvet höjdes upp i marknivå och ett nytt trägolv lades in. En ny likkyl
installerades. Åtgärderna gjordes för att underlätta transporter för personalen. Utrymmet
används idag som bårhus.
Gravkor
I början av 1920-talet lät kapten Oscar Ahlgren uppföra ett gravkor för sig och sin hustru.
Byggnaden är putsad och avfärgad i vitt samt täckt av ett grönt plåttak. Över dörren av plåt i
norr hänger en minnestavla över upphovsmannen.
Vaktmästeri
I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger förråd och garage för kyrkogårdsvaktmästarnas
material. Uthusen tillhör en fastighet som församlingen inköpte med tanke på att göra
personalutrymmen. Bostadshuset står idag oanvänt eftersom församlingshemmet blivit den
naturliga samlingspunkten för kyrkans personal. Uthusen används dock fortfarande som
garage, förråd m.m..
Bod
Utmed kyrkogårdsmuren i norr, i kvarter II, står en mindre bod. Byggnaden är av trä ,
rödmålad med vita fönster- och dörrfoder. Taket är belagt med röd plegel. Fönster i öster och
väster samt svartmålad dubbeldörr i söder. Boden används som förråd. När den byggdes är
inte känt.

Övrigt
I gränsen mellan kvarter V och IV är ett brunnskar av kalksten uppmurat.
Borttagna gravvårdar är placerade söder och öster om gravkapellet. Flera av de borttagna
gravvårdarna är av mycket hög ålder varför deras placering borde ordnas på ett lämpligare
sätt. Här återfanns också en äldre sandstensvård som dokumenterades av länsmuseet 1978.
Vid detta tillfälle noterades att gravvården hade sprickor. Gravvården, som var rest över
kyrkoherde Fornander, död 1880, har nu fallit sönder i flera delar. Dess fundament står kvar
på gravvårdens ursprungsplats i västra delen av kvarter II.

Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter II och IV
Allmän karaktär
Kvarter II och IV är belägna i den östra delen av Fliseryds kyrkogård. De båda kvarteren
utgör förmodligen de äldsta delarna av kyrkogården. I de båda kvarteren finns 385 respektive
336 gravplatser. Mellan de båda kvarteren går den asfalterade huvudgången. I norr och öster
avgränsas kvarter II av kyrkogårdsmuren liksom kvarter IV gör i öster och delvis i söder. En
del av den södra gränsen utgörs av kvarter VI. I väster avgränsas de båda kvarteren av en
asfalterad gång i nord-sydlig riktning. Eftersom det finns en nivåskillnad mellan huvudgången
och gravkvarteren finns det till varje gravkvarter två trappor från huvudgången.
Nivåskillnaden planar ut mot väster och i gränsen mot väster är huvudgången och kvarteren i
nivå med varandra. I norra respektive södra kant av kvarteren är en rad med höga gravvårdar
placerade. Dessa gravvårdar är vända mot söder respektive norr. I båda kvarteren är flertalet
gravvårdar ryggställda med häckar av måbär eller häckoxbär emellan och vända mot öster
eller väster. Mitt i kvarter II finns några gravvårdar som är ryggställda mot en häck av
häckoxbär och vända mot norr. I mitten av kvarter IV finns ett antal rader med gravvårdar
som står vända mot öster samt ett mindre antal fristående gravvårdar som är vända mot norr. I
kvarter IV ligger också familjen Ahlgrens gravkor och framför detta är en gräsmatta, fri från
gravvårdar. Den äldsta gravvården i kvarter II är från 1868 och i kvarter IV från 1838.
Gravsättningar har gjorts under hela 1900-talet men inget decennium dominerar. I båda
kvarteren finns flera gravvårdar med yrkestitlar. De vanligaste är hemmansägare, lantbrukare,
byggmästare, handlanden, nämndeman, godsägare och kyrkvärd. Bland de något ovanligare
titlarna märks sjökapten, distriktsmontör, sömmerska, ryttmästare, rusthållare, krigsråd och
fruktfarmare. På drygt hälften av gravvårdarna anges den dödes hemort. Med tanke på att
Fliseryd är en landsortsförsamling är antalet lågt.

Gravvårdstyper
Intrycket av gravvårdarna i kvarteren domineras av de höga stående gravvårdarna som främst
finns i kvarterens norra respektive södra ytterkant liksom i de västra delarna av kvarteren.
Flera av gravvårdarna har fått en avvikande utformning t.ex. i form av kors, stubbar, eller
pelare. Eftersom de båda kvarteren har brukats under hela 1900-talet finns det en stor
variation av gravvårdar. De flesta gravvårdar är stående låga gravvårdar. Endast enstaka
liggande gravvårdar förekommer. Stående gravvårdar från 1930-50-talen har försett med
klassiserande stildrag som tempellika gavlar och kolonner. Flera av gravvårdarna är försedda
med polerad dekor. Materialet är företrädesvis grå granit men också svart och
röd granit förekommer. Ett gjutjärnskors, ett kors av marmor samt en gravvård av sandsten
finns i kvarter IV. Två gravplatser, varav den ena tillhör ryttmästare Nordenankar, är belagda
med grus och omgärdade av gjutjärnsstaket. Kring tre gravplatser som är insådda med gräs är
stenramarna bevarad men bitvis överväxt av gräs. Vid flera av gravplatserna kan man också
ana sig till deras ursprungliga utformning.

Övrigt
I kvarter II finns två gravvårdar över medlemmar av familjen Nordenankar som ägde
Fliseryds gård. Här finns också en påkostad gravvård över köpmannen Alfred Bergqvist som
under 1930-talet var ordförande i Fliseryds kommun och en känd man i bygden. I kvarter II
finns också fundamentet kvar av kyrkoherde Fornanders gravvård som i trasigt skick är
placerad bakom gravkapellet. Den äldsta gravvården återfinns i kvarter IV och är rest över
ägaren till Fliseryds krutbruk krigsrådet Johan Fredrik Marks von Würtenberg död 1838. Han
innehade bruket från 1818 och fram till sin död.

Kvarter I och III
Allmän karaktär:
Kvarter I och III är belägna öster om kvarter II och IV. Kvarteren omfattar 308 respektive 275
gravplatser. Kvarter I avgränsas i norr av kyrkogårdsmuren och kvarter III avgränsas i söder
av kvarter V. Båda kvarteren avgränsas i öster av en asfalterad gång och i väster av en
grusgång. Den äldsta gravvården är i båda kvarteren från 1916. I kvarter I dominerar
gravvårdar från perioden 1910- till 1930-tal medan den dominerande perioden i kvarter IV är
1930- till 1950-talet. I västra delen av kvarter I är en rad med urngravar anlagd. Områdena har
ursprungligen använts som linjegravsområden. Än idag kan man följa hur linjegravsområdet
successivt tagits i bruk. Flera gravvårdar, i synnerhet i de äldsta delarna i kvarter I, har dock
ersatts eller plockats bort. Längst i öster har det funnits tre eller fyra rader med köpegravar
samt i kvarter IV en rad köpegravar utmed huvudgången. De sistnämnda gravvårdarna är
vända mot norr. I övrigt är samtliga gravvårdar ryggställda och vända mot öster eller väster.
Mellan samtliga ryggställda rader är häckar planterade. Häckmaterialet utgörs bl.a. av
häckoxbär, måbär och ölandstok. Att ange yrkestitlar förekommer sparsamt. Vanligast är
titeln hemmansägare som finns på sju gravvårdar och lantbrukare som återfinns på fem
gravvårdar. Därutöver förekommer titlarna stationsinspektör, folkskollärare, färgaränka,
trädgårdsmästare, förman, änka, handlanden, stationsföreståndare, skogvaktare och godsägare.
På majoriteten av gravvårdarna är den dödes hemort angiven.

Gravvårdstyper
Majoriteten av gravvårdarna i kvarteret är låga stående gravvårdar. Flera av gravvårdarna har
en utformning som är typisk för linjegravvårdar under olika perioder av 1900-talet. Bland
köpegravvarna finns höga stående gravvårdar och låga stående gravvårdar med klassiserande
stildrag. Kvarteren har brukats under lång tid och här finns gravvårdar från flera olika
tidsperioder. Liksom i kvarter II och IV finns flera gravvårdar, framförallt bland
köpegravvårdarna, som getts en avvikande form t.ex. kors, pelare och urna på pelare.
Materialet är främst grå och svart granit men också röd förekommer. Ett mindre antal
trävårdar finns, främst i kvarter I. I kvarter III finns ett marmorkors. I anslutning till en del av
köpegravplatserna kan man ana rester av omgärdningar.

Kvarter V och VI
Allmän karaktär
Kvarter V och VI utgör det område som tillkom vid utvidgningen 1957. Området är beläget
söder om kvarteren III och IV. I öster och söder avgränsas kvarteren av kyrkogårdens stödmur
och i väster av kvarter IX. Samtliga gångar är insådda med gräs. En huvudgång går från
trappa till gravkapellet i öster och väster ut. Kvarteren omfattar totalt 531 gravplatser. Den
äldsta gravvården, från 1959, finns i kvarter V. I kvarteren dominerar gravvårdar från 1960-
och 70-talet. I kvarterets östra del är ett mindre antal urngravplatser iordningställda utmed
kyrkogårdens stödmur. Majoriteten av gravvårdarna är ryggställda och vända mot öster eller
väster. Ett mindre antal vårdar som står i kvarterens ytterkanter är vända mot norr eller söder.
I gränsen mot den äldre kyrkogårdsdelen är rönnar planterade. Som gräns mellan de båda
kvarteren är en gång insådd med gräs i nord-sydlig riktning som leder fram till ett brunnskar
av kalksten och en bänk. På var sida om dessa står en hängbjörk. I kvarter V är en hängask
planterad. Att ange yrkestitlar är ovanligt i kvarteret. De som finns är kontraktsprost,
skogvaktare, komminister och köpman. Den dödes hemort anges på en mindre andel av
gravvårdarna.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är framförallt stående låga stenvårdar typiska för 1960- och 70-talen.
Materialet är främst grå granit men också svart och röd förekommer. Ett mindre antal
gravvårdar av avvikande material finns spridda i kvarteren. Dessa utgörs av tre smideskors, ett
marmorkors, ett sandstenskors samt ett träkors.

Kvarter VII, VIII, IX, X och XI
Allmän karaktär
Samtliga kvarter är belägna öster om de äldre delarna av kyrkogården. Hela området kommer
när det tagits i bruk att omfatta 577 gravplatser. Idag är stora delar av kvarteren VII och IX i
bruk medan endast två gravplatser är i bruk i kvarter VIII. Kvarter X och XI är ännu inte i
bruk. Varje kvarter avgränsas i samtliga väderstreck av grusgångar. Gravvårdarna är
ryggställda med häckar av måbär emellan. I kvarter X och XI är buskage planterade som
skärmar av och ger ett vildvuxet intryck. De äldsta gravplatserna är från 1987 och finns i
kvarter VII och IX. Titlar saknas helt och den dödes hemort anges på ett mindre antal
gravvårdar.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är stående låga gravvårdar av grå, svart eller röd granit. De yngsta gravvårdarna
har ofta ett personligare uttryck och gravplatserna är dekorerade med blommor, ljus, leksaker
m.m.