TÄRNA KYRKA

Allmänt antas att platsens ursprungliga stenkyrka uppfördes på 1200-talet. Ytterväggarna hade murats av gråsten och kyrkorummet täcktes med ett tak av trä. På södra sidan fanns två meterhöga fönster och i öster, ovan altaret, ett något bredare. Kyrkklockorna hängde i en stapel. På 1400-talet slogs murade valv över kyrkorummet, sakristia tillbyggdes eventuellt och interiören dekorerades med kalkmålningar. Vid stor upprustning omkring 1650 tillbyggdes ett vapenhus i söder. Kyrkan förlängdes 1756 och 1775-76 förstorades sakristian.

För mer detaljerad historia se byggnaden/Kyrkans historia samt bifogad PDF med detaljerade händelselistor med årtal, upphovsmän och specifika källhänvisningar.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Tärna kyrkoarkiv (TK):
O I a; 3, handlingar angående kyrkans nybyggnad 1898 och värmeinstallation 1926
O I a: 5, handlingar angående elinstallation 1937 och 1949-50

Västmanlands läns museums arkiv (VLM):
Antikvariska kontrollrapporter om utförd yttre upprustning 2000, fönsterrenovering 2001 och inre renovering av sakristian 2001

Litteratur
Borgman, G: Försök till historiska anteckningar om Tärna socken. /Westmanlands Läns Kongl Hushållnings-Sällskaps Handlingar, 3 häftet. Westerås 1827/
Forsell, Joh.: Beskrivning över Tärna socken, Västmanlands län. Sala 1904, Ågren & Holmbergs boktryckeri
Inventarium över svenska orglar, 1990: 1, Västerås och Karlstads stift, redigerad av Tore Johansson Förlag Svenska orglar, Tostared 1990
Kilström, Bengt Ingmar: Tärna kyrka. Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1985

Anläggningen består av en kyrkogård med kyrka.
Kyrkogården ligger på en slätt, omgiven av åkrar på alla sidor. Täta rader av höga lindar och granhäckar ger vindskydd. I öster, nordost och norr finns järngrindar mellan stenstolpar. Grusade gångar leder på insidan av en omgärdande ribeshäck och mellan gravkvarteren.

Gravkvarteren är till större delen gräsbevuxna, frånsett i det yttre varvet där mer påkostade gravar med grusbäddar ligger på rad. Både på norra och södra sidan växer rygghäckar av Ölandstok.

Tärna kyrka, Uppland, av sten innehåller murpartier från medeltiden, 1700-talet och 1890-talet. Den består av ett långhus, ett tresidigt avslutat kor i öster, västtorn och en sakristia i norr. Ingång genom tornets bottenvåning, samt mitt på långhusets sydfasad. Långhuset täcks av sadeltak liksom sakristian, koret av valmat sadeltak, tornet av en spetsig huv med fyra mindre, spetsiga huvar i hörnen. Fönstren och tornets ljudgluggar är spetsbågiga. Ingångarna markeras av spetsbågiga portaler med sadeltakstäckta, något utskjutande omfattningar. Tornet dekoreras av diskreta blinderingar. Kyrkorummet täcks av murade valv, burna av kraftiga murpilastrar. Långhuset har fönster åt norr och söder, koret fönster åt öster, nordost och sydost. Tornets bottenvåning öppnar sig över läktaren in mot långhuset med en vid spetsbåge. Utrymmet under läktaren avskiljs av en vägg och fungerar som vapenhus. Valvbågar, valvstrålar och fönsteromfattningar har försetts med en diskret stenimitationsmålning med målade bibelcitat på pilastrarnas kapitälband. Väggarnas nedre del markeras av en dekorativ målad bröstningslist, i koret av målade draperier. Altaruppsatsen utgörs av ett enkelt kors framför en glasmålning i östfönstret. Altaranordningen, den öppna bänkinredningen, predikstolen, dopfunten, vindfånget innanför sydportalen, läktaren i väster och orgelfasaden är enhetligt utförda i nygotik. Ett stort triumfkrucifix från 1300-talet står vid sydväggen. Kyrkans nuvarande utformning härrör från en genomgripande ombyggnad 1897-98. Dessförinnan utgjorde kyrkan en rektangulär tornlös salkyrka, försedd med vapenhus i söder och sakristia i norr samt täckt av högt sadeltak och med inslag av blinderingar. Öster om kyrkan stod en klockstapel av trä. Kyrkorummet var täckt av tre valv. Kyrkans äldsta del, motsvarande långhusets två östliga traveerna, uppfördes sannolikt omkring år 1300. Kyrkan välvdes under senmedeltiden och försågs med vapenhus. 1756 utvidgades långhuset åt väster med ytterligare en travé. 1775 uppfördes nuvarande sakristian som ersättning för en äldre. Ett förslag till ombyggnad av kyrkan, först utarbetat av Emil Langlet men sedan omarbetat av i tur och ordning Carl Fredrik Ekholm och Ludvig Peterson, genomfördes 1897-98. Valven, vapenhuset och murarnas övre delar och gavlarna revs. Koret, tornet och de nuvarande valven tillkom, liksom fönstren, portalerna, vägg- och valvmålningarna, inredningen och östfönstrets glasmålning. De nya tillskotten är hållna i en nygotik som tydligt inspirerats av Mälardalens medeltidskyrkor. Kyrkan är välbevarad sedan 1890- talet, till stor del beroende på den varsamma restaurering 1956, under ledning av arkitekten Lars Bergström, som i möjligaste mån strävade efter att bevara det orörda kyrkorummet intakt.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998