Typ <itemType> |
Byggnad |
Plats <presPlaceLabel> |
Län: Västerbotten, Kommun: Storuman |
Titel <itemTitle> |
STENSELE KYRKA |
Historik <itemDescription> |
-
Stensele första kyrka uppfördes 1824 men revs när nuvarande kyrkan uppfördes i dess närhet 1886 av byggmästaren Johan Nordell efter ritningar Fredrik R Ekberg. Kyrkan i denna mindre tätort är en stor, treskeppig basilika i nyklassisk stil, byggd av trä med högt mittparti, torn i väster och korutsprång i öster, sakristia öster om koret. Fönstren är höga och vida. Både exteriör och interiör är rikt ...
Visa hela
Stensele första kyrka uppfördes 1824 men revs när nuvarande kyrkan uppfördes i dess närhet 1886 av byggmästaren Johan Nordell efter ritningar Fredrik R Ekberg. Kyrkan i denna mindre tätort är en stor, treskeppig basilika i nyklassisk stil, byggd av trä med högt mittparti, torn i väster och korutsprång i öster, sakristia öster om koret. Fönstren är höga och vida. Både exteriör och interiör är rikt artikulerade.. Mittskeppet i interiören, som gör ett magnifikt intryck, täcks av en öppen takstol och har läktare utmed hela långsidorna och västgaveln. Arbeten år 1934 efter ritningar av Steen Flemming innebar underhåll och ommålning. I koret insattes färgade fönsterglas. Krucifixet i koret ersattes av en altartavla, utförd av Gerda Höglund. 1978 utfördes värmeisolering och varsam upprustning efter ritningar av Bengt Lidström. Den välbevarade kyrkan, kallad Lappmarkens katedral, rymmer närmare 2000 personer är en av Sveriges största träkyrkor. Dess storlek och tillkomst är anmärkningsvärd då den uppfördes av invånarna på en liten ort i glesbygd. Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1992-1999
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (1999) <itemDescription> |
|
Historik <itemDescription> |
-
Stensele utgjorde huvudort i Umeälvens övre dalgång fram tills att inlandsbanan byggdes. De problematiska terrängförhållandena gjorde att stationen lades i grannbyn Luspen, som efter 1923 successivt u...
Visa hela
Stensele utgjorde huvudort i Umeälvens övre dalgång fram tills att inlandsbanan byggdes. De problematiska terrängförhållandena gjorde att stationen lades i grannbyn Luspen, som efter 1923 successivt utvecklades till centralorten Storuman. Det är bakgrunden till att Stensele, 4 km sydost om Storuman, fortfarande utgör kyrklig huvudort. Stensele blev kapellförsamling under Lycksele församling 1815 och eget pastorat 1822. Den första kyrkan uppfördes vid Umeälven 181624, men blev snart för trång för den snabbt ökande befolkningen. År 1886 stod den nuvarande kyrkan klar. Den är belägen i centrala delen av samhället och omges närmast av bebyggelse i väster och söder samt skog i norr och öster.
Stäng
|
Beskrivning Inventeringsår (2010) <itemDescription> |
-
Stenseles första kyrka och kyrkogård anlades intill Umeälven, vilket är anledningen till att begravningsplatsen fortfarande ligger där och inte intill den nuvarande kyrkan. Den äldsta delen av begravn...
Visa hela
Stenseles första kyrka och kyrkogård anlades intill Umeälven, vilket är anledningen till att begravningsplatsen fortfarande ligger där och inte intill den nuvarande kyrkan. Den äldsta delen av begravningsplatsen, från 1824, ligger på den södra av de tallbevuxna kullarna. Den gamla kyrkan låg öster om kullen, och när den revs 1896 upptogs även denna del till kyrkogård. Den gamla kyrkans vinkällare finns bevarad. Begravnings-platsen har utvidgats åt norr 1934, åt väster 1958 och 1968 samt ytterliggare åt norr 1982 och åt öster efter 1982. Hela området avgränsas i söder av en liten slänt ner mot Umeälven och åt övriga väderstreck av en granhäck. Vid huvudentrén till kyrkogården i norr finns öppningar i häcken. Närmast den ligger gravkapellet från 1966, ritat av umearkitekten Svante Öhman. Det är en modernistisk och mycket sluten byggnad av rödbrunt tegel med platt tak. Intill står en klockstapel av rå betong. Både gravkapellet och klockstapeln har ett kubistiskt formspråk. Kyrkogården ligger mycket vackert intill Umeälven och har en lummig och park-liknande karaktär. Terrängen är plan förutom de två kullarna på områdets mitt. Det rätvinkliga gångsystemet är huvudsakligen asfalterat. Växtligheten utgörs främst av björkar, men även många tallar på den äldsta delen. I slutet av 1960-talet planterades rönn, jämtlandspoppel och hagtorn på området. De nyaste områdena i väster har glesare med träd, men i stället rygghäckar mellan gravraderna. Även på övriga delar av kyrko-gården är det vanligt med gravrader med stående gravstenar i gräsmatta. Till stor del bildar de större sammanhängande gräsfält. På det äldsta området i södra delens mitt är gravkvarteren mera oregelbundna och förutom en del större gravvårdar finns där även några vitmålade träkors, gjutjärns- och smidesjärnkors samt enstaka större gjutjärns-monument. Det har funnits grusgravar där, men den sista lades om till gräs 1958. Kyrkogårdens äldsta gravvård är den s.k. marmorbibeln från 1859, där församlingens förste kyrkoherde, Per Christian Rådström, ligger begravd. En bassäng med fontän samt en minneslund tillkom strax intill 1962, respektive 1993.
Stäng
|
Händelse <context> |
-
Kyrkligt kulturminne. 4 kap. KML .
-
Producerades i Storuman, Västerbotten.
-
Läs gärna hela händelselistan som finns under Dokument. 1817-01-01 - 2003-12-31 .
-
Första kyrkan uppfördes i timmer och var rödmålad, belägen på nuvarande kyrkogården. Längd och bredd 37 1/4 x 17 ¾ alnar med torn som mätte 7 ¼ x 9 ¾ alnar (kyrkan riven 1886). Kyrkans grundstenar omdisponerade, men placeringen av kyrkans vinkällare är känd. Predikstol från 1700-talet, möjligen från Lycksele gamla kyrka, sedermera skänkt till Åskilje kapell. 1817-01-01 - 1824-12-31 .
-
Kyrkan ritades av ark. Fredrik. R. Ekberg 1881, vilken skulle rymma 2000 personer. Ekbergs första förslag från 1866 skulle endast rymma 900 personer. Byggmästare var Johan Nordell. 1884-01-01 - 1886-12-31 av Fredrik Ekberg.
-
Utvidgning av begravningsplats och ordnande av den samma (invigd 1934). Förslag av länsträdgårdsmästare Gunnar Ljunglöf. Länsstyrelsen godkände förslaget men istället för bogårdsmur av sten med järngrindar skulle trästaket uppföras med trägrindar (enligt förslag av ark. Edvard Strömqvist, Lycksele från 1930. 1931-01-01 - 1931-12-31 av Edvard Strömqvist.
-
Förslag till utvidgning av kyrkogården av ark. Torkel Sjöström 1955-01-01 - 1955-12-31 av Torkel Sjöström.
-
Förslag till skogskyrkogårds anläggande i nytt område. 1959-01-01 - 1959-12-31 .
-
*Planerad nybyggnad av redskapsbod vid församlingshemmet. *Planläggning av kyrkogården med bogårdsmur, staket och dammanläggning. Förslag av ark. Torkel Sjöström, Umeå. Bassäng, gjuten i betong först ej godkänt p g a äldre stengrund på platsen samt att en sådan lösning saknade hävd på en äldre kyrkogård. Bassängen godkändes sedan motvilligt av Riksantikvarieämbetet, då nya historiska fakta hade framkommit.
*Belysningsanläggning på kyrkogården. Förslag från Elektro-service, Stensele. 1962-01-01 - 1962-12-31 av Torkel Sjöström.
-
*Gravkapell ritat av Svante Öhman, 1965 Orrje & co, Umeå. Placeringen stred mot gällande stadsplan, men en ny stadsplan tillkom i samband med ärendet.
*Utvidgning av kyrkogården med bl a urngravar, planteringar med rönn, jämtlandspoppel och hagtorn. Bevattningskar av trä (creosot tryckimpregnerade) och bänkar (tryckimpregnerade, arsenik). Förslag av ark. Svante Öhman, Umeå. 1966-01-01 - 1968-12-31 .
-
Utvidgning av kyrkogården (Scandiaconsult, Umeå). 1980-01-01 - 1980-12-31 .
-
Anläggande av minneslund i sydöstra delen av kyrkogården i anslutning till den befintliga dammanläggningen (Ingemar Söder, lantmäteriet i Vilhelmina). 1993-01-01 - 1993-12-31 .
|
Historiska/ursprungliga kategorier<itemName> |
- Kyrka
- Kyrka med kyrkotomt
|
Nuvarande kategorier<itemName> |
- Kyrka med kyrkotomt
- Kyrka
|
Klassifikation <itemClassName> |
-
Kyrka
-
Kyrka med kyrkotomt
|
Lagskydd <itemSpecification> |
|
Anläggningsnamn <itemNumber> |
|
Källa <presOrganization> |
Riksantikvarieämbetet |
Källa <url>
|
|