KARBENNINGS KYRKA

Karbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned.

På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm sannolikt Anders Segerholm för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överintendentämbetet fastställt samma år. Tjugo år senare antogs en ny ritning av Överintendentämbetets arkitekt Samuel Enander, kyrkobygget kunde äntligen inledas och pågick till 1845. Enanders ritning följdes förmodligen beträffande långhus och torn, medan tornhuven utformades enligt förslag av byggmästare P Broberg vid Högfors bruk. Som förlaga tjänade Kila kyrkas tornhuv från 1780. Inför kyrkobygget hade klockarstugan flyttats från den gamla kyrkplatsen, så att klockaren kunde tillse att församlingsborna levererade byggnadsmaterial och utförde anbefallna dagsverken.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Karbennings församlingsarkiv (KF):
O I a: 2, handlingar angående kyrkan 1889-1946
O I a: 3, handlingar angående kyrkans restaurering 1967-72
O I a: 4, handlingar angående renovering av kyrkorgeln 1975
Handlingar angående inre renovering av kyrkan, i onumrerad kapsel
Handlingar angående kyrkogården

Tryckta källor

Nära himlen i Karbennings kyrka, restaurering för hundra tusen kr - Artikel införd i Sala Allehanda 1946-09-19

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 5 - Sveriges Kyrkor (under utgivning 2004)
Nordgren, David: Karbennings kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1978
Söderberg, Thomas: Till gudstjänst och uppbyggelse/Karbenning, en Bergslagssocken Förlag Norbergs kommun 1984, s 159-165/

Karbenning var tidigare en s k bergsfjärding inom Västerfärnebo. Ett kapell av trä byggdes 1654 i Karbenningby i Svartåns dalgång, två kilometer öster om nuvarande kyrkplatsen. På 1750-talet gjorde Västmanlandsskildraren Olof Grau en teckning där kapellet redovisas som en timmerbyggnad med vapenhus i söder och sakristia i norr. Dock medförde inflyttning i området att byggnaden blev för trång och slets ned.

På 1790-talet inleddes en lång planeringsprocess för byggandet av en ny kyrka. År 1806 anlitades en byggmästare Segerholm sannolikt Anders Segerholm för ritning, men istället blev ett förslag av Olof Tempelman vid Överintendentämbetet fastställt samma år. Tjugo år senare antogs en ny ritning av Överintendentämbetets arkitekt Samuel Enander, kyrkobygget kunde äntligen inledas och pågick till 1845. Enanders ritning följdes förmodligen beträffande långhus och torn, medan tornhuven utformades enligt förslag av byggmästare P Broberg vid Högfors bruk. Som förlaga tjänade Kila kyrkas tornhuv från 1780. Inför kyrkobygget hade klockarstugan flyttats från den gamla kyrkplatsen, så att klockaren kunde tillse att församlingsborna levererade byggnadsmaterial och utförde anbefallna dagsverken.

Källor och litteratur

Otryckta källor

Karbennings församlingsarkiv (KF):
O I a: 2, handlingar angående kyrkan 1889-1946
O I a: 3, handlingar angående kyrkans restaurering 1967-72
O I a: 4, handlingar angående renovering av kyrkorgeln 1975
Handlingar angående inre renovering av kyrkan, i onumrerad kapsel
Handlingar angående kyrkogården

Tryckta källor

Nära himlen i Karbennings kyrka, restaurering för hundra tusen kr - Artikel införd i Sala Allehanda 1946-09-19

Litteratur

Ahlberg, Hakon och Björklund, Staffan: Västmanlands kyrkor i ord och bild - Förlag: Staffan Björklund 2000
Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 5 - Sveriges Kyrkor (under utgivning 2004)
Nordgren, David: Karbennings kyrka - Västerås stifts kyrkobeskrivningskommitté 1978
Söderberg, Thomas: Till gudstjänst och uppbyggelse/Karbenning, en Bergslagssocken Förlag Norbergs kommun 1984, s 159-165/

Kyrkogården består dels av en äldre del runt kyrkan, dels av en senare anlagd i sluttningen som vidtar mot öster. På västra sidan avgränsar ett gjutjärnstaket mot förbipasserande landsväg, medan övriga sidor avgränsas med häckar anlagda på jordvallar. Huvudingång är en järngrind mellan murade stolpar, varifrån asfalterad gång leder fram till kyrkan och vidare mot norr och söder.

Kyrkogårdens nuvarande karaktär skapades efter ett förslag framlagt 1945. Sedan dess är området till största delen gräsbevuxet. För att få större enhetlighet fastställdes också regler för gravvårdarnas höjder. Häckar växer mellan gravkvarteren och hela området skuggas av lindar.

Kyrkogården består dels av en äldre del runt kyrkan, dels av en senare anlagd i sluttningen som vidtar mot öster. På västra sidan avgränsar ett gjutjärnstaket mot förbipasserande landsväg, medan övriga sidor avgränsas med häckar anlagda på jordvallar. Huvudingång är en järngrind mellan murade stolpar, varifrån asfalterad gång leder fram till kyrkan och vidare mot norr och söder.

Kyrkogårdens nuvarande karaktär skapades efter ett förslag framlagt 1945. Sedan dess är området till största delen gräsbevuxet. För att få större enhetlighet fastställdes också regler för gravvårdarnas höjder. Häckar växer mellan gravkvarteren och hela området skuggas av lindar.