ADOLF FREDRIKS KYRKA

Omgivningen
Kyrkan ligger i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm som präglas av stenstadens täta bebyggelse med bostads-, kontors- och affärshus. Kvarteren närmast Adolf Fredriks kyrka har en blandad bebyggelse från tidigt 1800-tal till 1960-tal. I kvarteret nordväst om kyrkan (Grönlandet Norra) byggdes år 1800 ett bostadspalats åt bryggaråldermannen A Westman efter ritningar av C C Gjörwell. Det byggdes om 1865 till kontorslokaler. Direkt öster om kyrkan går Sveavägen, en av Stockholms huvudgator.

Anläggningen
I dag omfattar kyrkogården hela det kvarter kyrkan ligger i och begränsas av Adolf Fredriks kyrkogata, Holländargatan, Kammakargatan och Sveavägen. Kyrkogårdens många stora lövträd sätter sin prägel på miljön. Vissa är planterade i alléer och visar hur tidigare gångvägar har gått. 1860-talets en gång slingrande gångar har under 1900-talet ersatts med rätvinkliga grusgångar med gräsbevuxna runda ytor i vinklarna mellan kyrkans korsarmar. De större gångarna är belagda med plattor och platsen framför västportalen är belagd med gatsten. De flesta gravarna ligger innanför häckar i nordost och sydost. Många framstående personer ligger begravda på kyrkogården, bland dem stadsministrarna Olof Palme och Hjalmar Branting samt konstnären Tobias Sergel. I nordväst finns en minneslund med en vattenskulptur. I norr utmed Kammakargatan ligger det gamla skolhuset, ett putsat tvåvåningshus med tegelbelagt sadeltak och i sydväst finns ett gravkapell ritat av C N Söderberg. Runt kyrkogården löper ett enkelt järnstaket på en sockel av huggen sten.

Kyrkobyggnaden
Adolf Fredriks kyrka har en korsformig plan där de östra och västra korsarmarna är något längre än de övriga. Från korsmitten höjer sig ett kupolprytt torn. I den östra korsarmen ligger koret och sakristian. De övriga korsarmarna har alla entréer, den i väst är huvudingången. Kyrkan har en stomme av tegel, förutom tornet som har en konstruktion av trä.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Kung Adolf Fredrik lade grundstenen till Adolf Fredriks kyrka 1768. Invigningen skedde 1774. Viss inredning saknades då liksom den slutgiltiga taktäckningen och tornet. Arkitekten Carl Fredrik Adelcrantz (1716-96) har ritat kyrkan liksom tornet, vilket byggdes 1776-83. Adelcrantz hör till sin tids främsta arkitekter i landet. Till hans övriga verk hör Adelcrantzska palatset, Fredrikshovs slott (den flygel som står kvar), Drottningholms slottsteater, Kina slott i Drottningholm, Sturehovs slott och Norrbro. Adelcrantz har även ritat flera landsortskyrkor samt ombyggnader och inventarier till befintliga kyrkor. 1893 påbörjades en genomgripande renovering av Adolf Fredriks kyrkas interiör, ledd av arkitekten Agi Lindegren (1858-1927).
HISTORIK
Klara församling ägde enligt hävd en kyrkogård på platsen för Adolf Fredriks nuvarande kyrkogård. Det var en fattigkyrkogård för allmänna barnhuset anlagd 1638. Den var något större än dagens kyrkogård, vilken minskades på 1920-talet då Sveavägen breddades. 1673-74 byggdes här ett enkelt träkapell. Det fick namnet S:t Olofs kapell efter handelsmannen Olof Larsson som donerade medel till byggnationen. Klara församling kunde här förrätta begravningar inomhus och få inkomster genom att sälja gravplatser. De församlingsbor som bodde norr om Kammakargatan hänvisades 1675 till S:t Olofs kapell som gudstjänstlokal. 1773 bildades en självständig församling med namnet Adolf Fredrik efter den förre kungen.

Med tiden hade kapellet så många brister och församlingsbornas antal hade ökat så att behovet av en ny kyrka var stort. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz fick uppdraget att rita en ny kyrka. Hans förslag medgav att kapellet kunde stå kvar tills den nya kyrkan var klar, vilket var ett önskemål från församlingen. Den nya kyrkan byggdes därför kring den gamla och fick liksom den en korsformad plan. Under mycket högtidliga former lade kung Adolf Fredrik grundstenen till kyrkan 1768. Ett år senare, då murarna stod klara och ett provisoriskt brädtak lagts på taklaget, avstannade bygget av ekonomiska skäl. Sedan församlingen för byggnadsprojektets räkning fått ta del av kaffetulluppbörden i Stockholm kunde välvningen av kyrkans tak och kupol börja 1773. Året därpå revs den gamla kyrkan, inuti den nya som invigdes av Gustaf III samma år. År 1776 beslutades att kopparplåt skulle läggas på taket och tornet började byggas och stod klart sju år senare.

Den första större förändringen av kyrkan utfördes 1829 då koret utvidgades bl a genom att golvet i den östra korsarmen höjdes till samma nivå som korets. 1866-67 förändrades kyrkorummet genom att läktarna i söder och norr tillkom. Arkitekten Agi Lindegren stod för den omfattande renovering som genomfördes 1893-95. Bland mycket annat fick valven och korväggen stuckdekor inspirerad av gustavianska former. Ovanför altaruppsatsen målades ett bibliskt motiv och en ny altarring tillkom. Nya bänkar av betsad furu ersatte de gamla. 1899-1900 målades kupolen med bibliska motiv av Julius Kronberg (1850-1921), bekostat av grosshandlare Knut Fredrik Ljunglöf. Mellan 1957-59 genomfördes en renovering enligt arkitekten David Dahls förslag. Då togs bl a stora delar av 1800-talets stuckdekor bort och korväggen återställdes. Kapellet i södra korsarmen och läktarunderbyggnaderna tillkom vid en renovering 1996-97.
En tredelning av församlingen skedde 1905 då de norra delarna bildade Gustav Vasa och Matteus församlingar.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms Stadsmuseum

Adolf Fredriks kyrka ligger på den plats som förr var Klara församlings fattigkyrkogård. Här uppfördes 1673-1674 ett träkapell, Sankt Olovs kapell. Sankt Olovs församling bildades, och snart behövdes en större kyrka till följd av befolkningstillväxten. Uppdraget att rita en ny kyrka gick 1767 till överintendenten Carl Fredrik Adelcrantz. Den uppfördes 1768-1774, tornet 1776-1783. Kyrkan fick likadan planform som träkapellet, grekisk korsplan, och byggdes utanpå denna. Kapellet revs 1774. Den västra korsarmen, med orgelläktaren, är något längre än de övriga. Sakristian, med sin rundade form, är placerad bakom korväggen i östra korsarmen. Korsmitten täcks av ett kupolvalv, i exteriören en attika, krönt av en balustrad, och ett oktogonalt torn med lanternin. Väggarna är uppförda av putsat tegel, tornet har en stomme av trä. Fasaderna uppdelas genom pilastrar och listverk i klassicistisk stil. Huvudingången i väster inramas av joniska halvkolonnpar och kröns av en klassiserande tempelgavel. Tornets rika dekorationer är modellerade av J. B. Masreliez. Även i interiören uppdelas väggarna genom pilastrar och listverk. 1829 fick koret sin nuvarande sträckning, 1866-1867 byggdes läktare i norra och södra korsarmarna. 1957-1959 återfick kyrkorummet, som Agi Lindegren vid 1893-95-års restaurering försett med gipsornamentik i nygustaviansk anda, sin mer ursprungliga, stramare karaktär. Julius Kronbergs kupolmålningar från 1899-1900 fick dock vara kvar.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Klara församling ägde enligt hävd en kyrkogård på platsen för Adolf Fredriks nuvarande kyrkogård. Det var en fattigkyrkogård för allmänna barnhuset, anlagd 1638. Den var något större än dagens kyrkogård, vilken minskades på 1920-talet då Sveavägen breddades.

167374 byggdes här ett enkelt träkapell. Det fick namnet S:t Olofs kapell efter handelsmannen Olof Larsson som donerade medel till byggnationen. Klara församling kunde här förrätta begravningar inomhus och få inkomster genom att sälja gravplatser. De församlingsbor som bodde norr om Kammakargatan hänvisades 1675 till S:t Olofs kapell som gudstjänstlokal. 1773 bildades en självständig församling med namnet Adolf Fredrik efter den förre kungen.

Med tiden hade kapellet så många brister och församlingsbornas antal hade ökat så att behovet av en ny kyrka var stort. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz fick uppdraget att rita en ny kyrka. Hans förslag medgav att kapellet kunde stå kvar tills den nya kyrkan var klar, vilket var ett önskemål från församlingen. Den nya kyrkan byggdes därför kring den gamla och fick liksom den en korsformad plan.

Under mycket högtidliga former lade kung Adolf Fredrik grundstenen till kyrkan 1768. Ett år senare, då murarna stod klara och ett provisoriskt brädtak lagts på taklaget, avstannade bygget av ekonomiska skäl. Sedan församlingen för byggnadsprojektets räkning fått ta del av kaffetulluppbörden i Stockholm kunde välvningen av kyrkans tak och kupol börja 1773. Året därpå revs den gamla kyrkan, inuti den nya, som invigdes av Gustaf III samma år. År 1776 beslutades att kopparplåt skulle läggas på taket och tornet började byggas och stod klart sju år senare.

För mer historik rörande kyrkobyggnaden se kyrkan samt bifogad PDF.

Omgivningen
Kyrkan ligger i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm som präglas av stenstadens täta bebyggelse med bostads-, kontors- och affärshus. Kvarteren närmast Adolf Fredriks kyrka har en blandad bebyggelse från tidigt 1800-tal till 1960-tal. I kvarteret nordväst om kyrkan (Grönlandet Norra) byggdes år 1800 ett bostadspalats åt bryggaråldermannen A Westman efter ritningar av C C Gjörwell. Det byggdes om 1865 till kontorslokaler. Direkt öster om kyrkan går Sveavägen, en av Stockholms huvudgator.

Anläggningen
I dag omfattar kyrkogården hela det kvarter kyrkan ligger i och begränsas av Adolf Fredriks kyrkogata, Holländargatan, Kammakargatan och Sveavägen. Kyrkogårdens många stora lövträd sätter sin prägel på miljön. Vissa är planterade i alléer och visar hur tidigare gångvägar har gått. 1860-talets en gång slingrande gångar har under 1900-talet ersatts med rätvinkliga grusgångar med gräsbevuxna runda ytor i vinklarna mellan kyrkans korsarmar. De större gångarna är belagda med plattor och platsen framför västportalen är belagd med gatsten. De flesta gravarna ligger innanför häckar i nordost och sydost. Många framstående personer ligger begravda på kyrkogården, bland dem stadsministrarna Olof Palme och Hjalmar Branting samt konstnären Tobias Sergel. I nordväst finns en minneslund med en vattenskulptur. I norr utmed Kammakargatan ligger det gamla skolhuset, ett putsat tvåvåningshus med tegelbelagt sadeltak och i sydväst finns ett gravkapell ritat av C N Söderberg. Runt kyrkogården löper ett enkelt järnstaket på en sockel av huggen sten.

Kyrkobyggnaden
Adolf Fredriks kyrka har en korsformig plan där de östra och västra korsarmarna är något längre än de övriga. Från korsmitten höjer sig ett kupolprytt torn. I den östra korsarmen ligger koret och sakristian. De övriga korsarmarna har alla entréer, den i väst är huvudingången. Kyrkan har en stomme av tegel, förutom tornet som har en konstruktion av trä.

BESKRIVNING
Omgivningen
Kyrkan ligger i stadsdelen Norrmalm i centrala Stockholm som präglas av stenstadens täta bebyggelse med bostads-, kontors- och affärshus. Kvarteren närmast Adolf Fredriks kyrka har en blandad bebyggelse från tidigt 1800-tal till 1960-tal. I kvarteret nordväst om kyrkan (Grönlandet Norra) byggdes år 1800 ett bostadspalats åt bryggaråldermannen A Westman efter ritningar av C C Gjörwell. Det byggdes om 1865 till kontorslokaler. Direkt öster om kyrkan går Sveavägen, en av Stockholms huvudgator.

Kyrkomiljön
I dag omfattar kyrkogården hela det kvarter kyrkan ligger i och begränsas av Adolf Fredriks kyrkogata, Holländargatan, Kammakargatan och Sveavägen. Kyrkogårdens många stora lövträd sätter sin prägel på miljön. Vissa är planterade i alléer och visar hur tidigare gångvägar har gått. 1860-talets en gång slingrande gångar har under 1900-talet ersatts med rätvinkliga grusgångar med gräsbevuxna runda ytor i vinklarna mellan kyrkans korsarmar. De större gångarna är belagda med plattor och platsen framför västportalen är belagd med gatsten. De flesta gravarna ligger innanför häckar i nordost och sydost. Många framstående personer ligger begravda på kyrkogården, bland dem stadsministrarna Olof Palme och Hjalmar Branting samt konstnären Tobias Sergel. I nordväst finns en minneslund med en vattenskulptur. I norr utmed Kammakargatan ligger det gamla skolhuset, ett putsat tvåvåningshus med tegelbelagt sadeltak och i sydväst finns ett gravkapell ritat av C N Söderberg. Runt kyrkogården löper ett enkelt järnstaket på en sockel av huggen sten.

Kyrkobyggnaden
Adolf Fredriks kyrka har en korsformig plan där de östra och västra korsarmarna är något längre än de övriga. Från korsmitten höjer sig ett kupolprytt torn. I den östra korsarmen ligger koret och sakristian. De övriga korsarmarna har alla entréer, den i väst är huvudingången. Kyrkan har en stomme av tegel, förutom tornet som har en konstruktion av trä.

Klara församling ägde enligt hävd en kyrkogård på platsen för Adolf Fredriks nuvarande kyrkogård. Det var en fattigkyrkogård för allmänna barnhuset, anlagd 1638. Den var något större än dagens kyrkogård, vilken minskades på 1920-talet då Sveavägen breddades.

167374 byggdes här ett enkelt träkapell. Det fick namnet S:t Olofs kapell efter handelsmannen Olof Larsson som donerade medel till byggnationen. Klara församling kunde här förrätta begravningar inomhus och få inkomster genom att sälja gravplatser. De församlingsbor som bodde norr om Kammakargatan hänvisades 1675 till S:t Olofs kapell som gudstjänstlokal. 1773 bildades en självständig församling med namnet Adolf Fredrik efter den förre kungen.

Med tiden hade kapellet så många brister och församlingsbornas antal hade ökat så att behovet av en ny kyrka var stort. Överintendent Carl Fredrik Adelcrantz fick uppdraget att rita en ny kyrka. Hans förslag medgav att kapellet kunde stå kvar tills den nya kyrkan var klar, vilket var ett önskemål från församlingen. Den nya kyrkan byggdes därför kring den gamla och fick liksom den en korsformad plan.

Under mycket högtidliga former lade kung Adolf Fredrik grundstenen till kyrkan 1768. Ett år senare, då murarna stod klara och ett provisoriskt brädtak lagts på taklaget, avstannade bygget av ekonomiska skäl. Sedan församlingen för byggnadsprojektets räkning fått ta del av kaffetulluppbörden i Stockholm kunde välvningen av kyrkans tak och kupol börja 1773. Året därpå revs den gamla kyrkan, inuti den nya, som invigdes av Gustaf III samma år. År 1776 beslutades att kopparplåt skulle läggas på taket och tornet började byggas och stod klart sju år senare.

För mer historik rörande kyrkobyggnaden se kyrkan samt bifogad PDF.