Beskrivning av k yrko -
gården idag
Allmän karaktär
Hallaryds kyrkogård har ett mycket karakteristiskt
utseende. Kyrkogården är uppbyggd i tre plan eller
terrasser. De kallas den övre kyrkogården, terrassen
och den nedre kyrkogården. På den övre
kyrkogården finns kyrkan. Varje plan avgränsas
en hög kallmurad stenmur och mellan de olika
planen finns branta stentrappor. Den största delen
av kyrkogården ligger söder om kyrkan. Norr om
kyrkan finns en mindre del av kyrkogården, samt
parkeringen och bårhuset.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur.
I norr är den ungefär en halvmeter hög och uppbyggd
av flata grovhuggna gråstenar. På insidan
finns en liten vall. Insidan av muren på den södra
delen av kyrkogården är i jämnhöjd med kyrkogårdens
markyta. Muren fortsätter längs västra sidan
av terrassen och ned till den nedre kyrkogården.
Runt den nedre kyrkogården är muren ungefär 0,6
meter hög och 0,8 meter bred. Den är uppbyggd av
natursten. Mellan kyrkogårdens olika plan finns
uppbyggda murar, där murarnas överkanter är
markyta på de övre planen. I kanterna på de övre
kyrkogården och terrassen finns moderna skyddsräcken
i galvaniserat järn.
Ingångar
Kyrkogården har sex ingångar. I norr vid parkeringen
finns en dubbel konstfullt utförd cirka
1,2 meter hög smidesgrind. Grinden flankeras av
smala fyrkantiga grindstolpar i grå granit, även de
ungefär 1,2 meter höga. En likadan grind finns i
väster på övre kyrkogården. Grindstolparna är
breda och murade av grovhuggna kvaderstenar.
Krönen på grindstolparna är släthuggna och takformade.
Överst på krönen är belysning i smide
och glas placerat. En lägre dubbel smidesgrind
finns i öster på övre kyrkogården. Grindstolparna
är fyrkantiga av grovhuggen granit och ungefär en
meter höga.
På terrassen finns en ingång utan grind i muren
i väster. Trappor leder från övre och nedre kyrkogårdarna
till terrassen. På nedre kyrkogården
finns två ingångar i söder och en i väster. De är
alla likadana och har strikta dubbla smidesgrinda
och smala grindstolpar i släthuggen granit, cirka
1,2 meter höga.
Vegetation
Kyrkogården omges av en trädkrans. I söder består
den av lönnar och en ask, i väster av lönn och lind
och i norr av amerikanska rönnar som är ganska
småväxta. I öster är terrängen brant så där växer
ingen trädkrans. Den södra delen av östra sidan
tillhör marken av en annan markägare. En friväxande
häck kantar parkeringen i norr.
Nedanför trapporna på nedre kyrkogården
växer två lönnar. I sydvästra kvarteret på nedre
kyrkogården växer en hängalm och i sydöstra
kvarteret en hög thuja. I nordöstra hörnet på nedre
kyrkogården finns bland annat rhodendendronbuskar
och kaprifol. På terrassen växer olika barrträd,
rosenbuskar, oxbär och ormbunkar.
Gångsystem
Gångarna på den övre kyrkogården är asfalterade
och sträcker sig runt kyrkan och mellan kvarteren.
En större öppen asfalterad yta finns i väster.
På terrassen och den nedre kyrkogården är gångarna
grusade. På terrassen finns en gång mellan
trapporna och längs murkanten i söder. På nedre
kyrkogården är gångarna lagda i korsform mellan
de fyra kvarteren. Parkeringen i norr är gruslagd.
Enkla parkbänkar i smide och grönmålat trä finns
utplacerade längs gångarna.
Gravvårdstyper
På Hallaryds kyrkogård förekommer en mängd
olika gravvårdstyper från stora kalktenshällar från
1700-talet, äldre gjutjärnsvårdar och smideskors.
Bland äldre gravvårdar finns även högresta, halvhöga
och låga smala gravstenar, samt låga breda.
Vanliga är de låga rektangulära gravstenarna med
olika typer av krön samt de små hällarna. Bland
de yngre gravstenarna förekommer de med fri utformning.
Ovanliga gravvårdstyper är små hällar i
form av en uppslagen bok, högresta obelisker och
avbrutna kolonner.
Stensorter som använts är vanligtvis diabas,
grå granit och röd granit. Marmor förekommer i
flera fall både när det gäller äldre och yngre gravstenar.
Byggnader
Norr om kyrkogården, öster om parkeringen ligger
bårhuset. Det är en vitputsad mindre byggnad
med stensockel och koppardörr. Byggnaden har en
utskjutande takförsedd portal i sten vid dörren i
söder. Taket är belagt med röda enkupiga betongpannor.
Nordöst om kyrkan utanför kyrkogården finns
en maskin- och redskapsbod i falurödmålad locklistpanel
och med omålat sinuskorrugerat plåttak.
Fram till 1954 användes byggnaden som likvagnsbod.
Söder om kyrkogården finns sockenstugan. En
gulmålad 1,5-plansbyggnad klädd med locklistpanel.
Byggnaden har en frontespis och valmade gavelspetsar.
Taket är belagt med tegelpannor.
Nordväst om kyrkogården ligger syaladan,
som är före detta kyrkstall och flyttats dit från en
plats vid skolan. Byggnaden är klädd med faluröd
locklistpanel och har plåttak.
Tidigare har ett bårhus legat i nordöstra hörnet
på nedre kyrkogården. Det revs omkring 1980. I
hörnet ska eventuellt den nya urnlunden/asklunden
placeras.
Beskrivning av enskilda kvarter
Övre kyrkogården
Norr om kyrkan Nordvästra och nordöstra kvarteret
Allmän karaktär
Kvarteren norr om kyrkan är av blandad karaktär, med både äldre och yngre gravvårdar. I de båda kvarteren
finns sex grusgravar, varav fem finns i nordvästra kvarteret. Alla utom en av grusgravarna har stenram.
En grusgrav har just blivit borttagen i det nordöstra kvarteret. Kvarteren är för övrigt gräsbevuxna.
Fyra idegranar finns i det nordvästra kvarteret. Gravstenarna är orienterade i öst-västlig riktning och
raderna i nord-sydlig. Familjegravar förekommer
i kvarteren, likaledes finns barngravar. Den äldsta
gravvården i nordvästra kvarteret är från 1903 och
i det nordöstra från 1922.
Gravvårdstyper
I de två kvarteren finns ett flertal högresta, vissa
av dem monumentala gravstenar i diabas, men det
finns även enstaka i grå granit. Två högresta gravvårdar
i form av stora kors i diabas finns, ett i vart
kvarter. En av de högresta gravstenarna är i form
av en trädstam med avsågade grenar. Även högresta
gravstenar i form av obelisker förekommer.
Vanliga är låga rektangulära gravstenar med
olika typer av krön. De är tillverkade av grå granit,
diabas, röd granit och labradorgranit. Andra
vanliga är de små hällarna i diabas och grå granit.
De små hällarna är ofta kombinerade med större
gravstenar på samma grav, särskilt inom grusgravarna.
Bland de mer ovanliga är gravstenar i fri form,
som bland annat finns i röd granit. Denna gravstenstyp
har framkommit under de senaste årtiondena.
I nordöstra kvarteret finns en låg bred
gravsten i grå granit som pryder en familjegrav.
Två naturstenar som gravstenar förekommer också,
en liggande liten och en större stående.
Yrkestitlar förekommer på ett flertal gravstenar.
Lantbrukare är utan tvekan det vanligaste.
Andra som förekommer är bland annat hemmansägaren,
sadelmakaren och fabrikören. Orts- och
gårdsnamn är mycket vanligt förekommande.
Exempel på orter/gårdar som nämns är Brännhult,
Linnefalla, Kimmelsbygd och Elleböke. Det
verkar som om personer från samma by/gård är
begravda bredvid varandra i samma rad. På en del
gravstenar finns psalmhänvisningar och små tankeord
noterade. Psalmer är bland annat 47, 355,
377 och 490. Hälsningsmeddelande och tankespråk
som nämns är Sov i ro lilla solstråle och
Herren gav, herren tog
Övre kyrkogården
Söder om kyrkan sydvästra och sydöstra kvarteren
Allmän karaktär
Även dessa kvarter är av blandad karaktär. Längs östra kanten av sydöstra kvarteret finns fem påkostade
grusgravar på rad, varav en är kringgärdad med smidesstaket och de övriga är omgärdade med stenramar.
I sydvästra kvarteret finns endast en grusgrav. I kvarteren finns ett flertal familjegravar. Kvarteren
är gräsbesådda, och förutom blomsterrabatterna finns det små buxbomshäckar vid två gravar. Äldsta
gravvården i sydvästra kvarteret är från 1896 och
i det sydöstra är troligen den äldsta gravvården en
av gravstenarna på familjegravarna som saknar
årtal.
Gravvårdstyper
I sydvästra kvarteret finns det åtta högresta gravstenar,
varav två är obelisker. I sydöstra kvarteret
är endast två högresta. En av dessa är ett stort kors
i diabas som pryder kontraktsprosten och kyrkoherden
i Hallaryd, Rosengrens grav. Ett stort diabaskors
finns också i sydvästra kvarteret. De andra
högresta är av mer vanlig sort med bredare bas och
avsmalnande upptill. I samma utförande fast mindre
är de halvhöga och låga smala, som också dem
är tillverkade i diabas. På familjegravarna finns
det även låga breda gravstenar i grå granit.
Låga rektangulära gravstenar i grå granit,
diabas och röd granit med olika typer av krön är
de vanligast förekommande. I sydöstra kvarteret
finns även en låg rektangulär i labradorgranit. Små
hällar i röd granit, diabas och grå granit förekommer
också ofta. I sydöstra kvarteret fyra halvstora
diabashällar placerade på rad. I det nordvästra hörnet
av sydvästra kvarteret är fem små naturstenar
liggande i en grupp. En ovanlig gravsten är den i
form av en uppslagen bok i sydvästra kvarteret.
Yrkestitlar förekommer i flera fall. Lantbrukare
är vanligast i sydöstra kvarteret. Andra titlar
är bland annat kontraktsprost, kyrkvärden, handlanden
och snickaren. En ovanlig titel är naturläkaren.
Orts- eller gårdsnamn förekommer på
många gravstenar, dock inte alltid på de små hällarna.
Exempel är Kruseböke, Sjuhult, Torsholma
och Åbrohult. Psalm- och bibelhänvisningar förekommer
också. Några är Sv Ps 221, 277, 331 och
477, samt Matt 5:9 Joh. Ev 3:16. Tankespråk som
nämnts är Gud ser till hjärtat, han vet allt Kärleken
dör aldrig och Störst av allt är kärleken
Terrassen
Allmän karaktär
Den mittersta delen av kyrkogården upptas av terrasskvarteret. Detta är ett mycket smalt kvarter som
avgränsas av en hög murad vägg i norr och en hög mur som avgränsar terrassen mot den nedre kyrkogården
i söder. På muren finns ett skyddsräcke, för att man inte ska falla ned. I öster finns också där en
kallmurad hög mur mot den trädklädda backen. En grusgång sträcker sig längs södra delen av terrassen
innanför skyddsräcket. En bred stentrappa leder upp till övre kyrkogården och en likadan går till nedre
kyrkogården. En ingång utan grind i västra muren leder ut till grönområdet vid landsvägen. En del växter
växer på terrassen, bland annat några barrträd, oxbärsbuskar, kaprifol och rosor. Inom kvarteret finns
fyra grusgravar, varav en har ett omgärdande smidesstaket och de andra har stenramar. Familjegravar
förekommer. Den äldsta gravvården är från 1894.
Gravvårdstyper
I kvarteret finns fem högresta gravstenar, varav
den största är en monolit i grå granit som pryder
en familjegrav som är en grusgrav. Andra högresta
är av diabas. Vanligast är låga rektangulära. De är
oftast helt fyrkantiga, men kan även ha olika typer
av krön, som bågformat och takformat. De är vanligast
under andra hälften av 1900-talet. Vanliga
är också små hällar i diabas och grå granit. En liten
häll är tillverkad i röd granit. Inom grusgraven
med smidesstaket i öster finns en större häll i grå
granit och en gravsten i fri form även den i grå
granit. På den västra sidan nära murväggen finns
en mycket liten rektangulär gravsten i diabas med
takformat krön.
Yrkestitlar är relativt vanligt förekommande.
Lantbrukare är vanligast, andra exempel är barnmorskan,
taxiägaren, sjöingenjör, fabrikör och
landstingsman. Orts- och gårdsnamn är relativt
vanligt, men förekommer inte lika ofta som på
andra delar på kyrkogården. Några är Klädekulla,
Ellefors, Gyshult och Lindås. Ett antal psalmhänvisningar
förekommer som exempelvis Sv Ps
119, 221, 396 och 473. Tänkespråk som nämns är
Jesus sade: Jag är uppståndelsen och livet och
Gud är trofast.
Nedre kyrkogården
Nordöstra kvarteret
Allmän karaktär
Det nordöstra kvarteret på den nedre kyrkogården är ett välordnat kvarter med prydliga rader med gravvårdar
ställda rygg mot rygg. En hög mur avgränsar kvarteret mot terassen ovanför. Kvarterets äldsta
gravvård som går att datera är ett gjutjärnskors från 1874. Troligtvis är smideskorset i kvarteret äldre,
med det har ingen text och årtal. Det relativt stora antalet små gravstenar med bara ett namn inristat,
tyder på att allmänna linjen har funnits i kvarteret. Det förekommer endast enstaka familjegravar. Längs
mittgången är gravvårdarna mer påkostade och här finns också kvarterets enda två grusgravar som kantas
av stenramar. En urnlund ska eventuellt anläggas i nordvästra hörnet, där det för närvarande växer
oxbär, rhodedendron och kaprifol.
Gravvårdstyper
I kvarteret finns en mängd olika gravvårdstyper.
Av dessa är åtta stycken av högrest modell i diabas
och grå granit. Ungefär lika vanliga är de halvhöga
och låga smala. De har nästan uteslutande
tillverkats i diabas. Vanliga är också små låga fyrkantiga
gravstenar i diabas och små hällar i grå
granit, diabas och röd granit. De låga rektangulära
gravstenarna med olika utformning på krönet är de
vanligaste gravvårdarna i kvarteret och det finns
även enstaka yngre gravstenar i fri form. Vid muren står två naturstenar som gravvårdar, en större och
en mindre.
Bland de mer speciella gravvårdarna kan nämnas gjutjärnskorset från 1874 och det sirligt utformade
smideskorset. En annan ovanlig gravsten är en urna i diabas som står på en fyrkantig sockel och en låga
rektangulär gravsten i diabas som kröns av ett litet kopparkors.
Yrkestitlar är relativt vanligt förekommande och de vanligaste titlarna är lantbrukare, smedmästare,
hemmansägare och snickaren. Ortsnamn nämns på många gravvårdar. Exempel är Kalvshult, Kruseböke,
Kråkeryd, Hårhult och Lindås. Bibel- och psalmhänvisningar som Sv. Ps 433, 484 och 486 och
Rom brev 6 kap 23v, förekommer på några gravvårdar. Tänkespråk som nämns är Din uppgift är fylld,
vila i frid och Återseendet står kvar.
Nedre kyrkogården
Nordvästra kvarteret
Allmän karaktär
Det nordvästra kvarteret är ett heterogent och blandat
kvarter med stor spännvidd när det gäller gravvårdstyper.
Det finns allt från äldre marmorvårdar
till nutida gravstenar i fri form. Gravstenarna står
i jämna dubbla rader, men där gravstenarna inte
står exakt rygg mot rygg, utan det är olika avstånd
mellan dem.
Det finns nio grusgravar i kvarteret och de är
alla omgärdade av en stenram. Vissa av stenramarna
är tillverkade i diabas, vilket är ovanligt. En
gräsbevuxen grav har även den en stenram. På två
gravar finns det rester efter gravkullar. En plantering
framför en grav är fylld av vintergröna, en
växt som ofta användes på gravkullar. På en grav
finns själva gravkullen kvar, men är nu bevuxen
av stenpartiväxter och blomplantor, som vid inventeringstillfället
var penséer. Det finns flera familjegravar
i kvarteret som är prydda med både
små och stora gravstenar.
Gravvårdstyper
Ett flertal äldre gravvårdar finns i kvarteret. Den
äldsta är en gjuten gravsten från 1850 med ekbladsdekor.
Gravvården har en infattat platta i
marmor och är krönt av ett marmorkors. En annan
äldre marmorvård är en halvhög smal gravsten
från 1862 i gotisk formgivning, som kröns av ett
marmorkors. Gravvården pryder en barngrav. En
högrest gravsten från 1897 i grå granit med murgrönedekor
har tidigare haft en infattad thorvalsenmedaljong,
men som har fallit ut. Medaljongen
finns kvar bakom gravstenen och har motivet Dagen.
Ungefär jämngammal är en stor monumental
gravsten i diabas med en urna placerad i en portal
på gravstenen.
Det finns åtta högresta gravstenar i kvarteret,
varav en är i form av en obelisk. Gravstenarna är
tillverkade i diabas och röd granit. Av de låga och
halvhöga smala finns det ungefär lika många och
de är också tillverkade av diabas och röd granit.
En av gravstenarna är återanvänd. Man har graverat
in den nya texten på baksidan och vänt på
gravstenen.
En mer monumental gravsten är den låga breda
över riksdagsmannen Jöns Perssons grav. Vanliga
gravstenar är de låga rektangulära med olika
typer av krön och utformning, till exempel i antik tempelform. De
är tillverkade i diabas, röd granit, labradorgranit och grå granit. Små
fyrkantiga gravvårdar i diabas, samt små hällar i grå granit och diabas
uppträder också i kvarteret. Bland de yngre gravstenarna finns
det förutom låga rektangulära även de i fri form i röd och grå granit
från 1990- och 2000-talet. Det förekommer dessutom liggande och
stående naturstenar.
Yrkestitlar förekommer på ett stort antal gravvårdar. Absolut
vanligast är lantbrukare och hemmansägare, men bland övriga
nämns borstbindare, fanjunkare, sågverksägaren och prosten och
kyrkoherden. Orts- och gårdsnamn nämns på ett stort antal gravvårdar.
Exempel på namn är Stenshult, Kornberga, Kringelholma,
Halseryd och Elleböke. Bibel- och psalmhänvisningar omnämns på
ett mindre antal gravvårdar. Exempel är Joh. 3:16, Sv Ps 212, 355,
480 och 586. Hälsningsfraser är Vilen i frid och Vår kära mor.
Nedre kyrkogården
Sydöstra kvarteret
Allmän karaktär
Detta är ännu ett kvarter med gravvårdstyper av olika sorter från 1700-talet fram till nutid. Gravvårdar
som tagits ur bruk är uppställda längs östra muren. Det finns fem grusgravar som ligger fördelade på
flera ställen i kvarteret. Av grusgravarna har alla en omgärdande stenram utom en. Den utan stenram
pryds istället med en gravkulle som placerats centralt på graven. Gravkullen är bevuxen med vintergröna,
vilket de även har haft tidigare när gravkullar var vanligt förekommande. Flera barngravar finns
i kvarteret. En stor thuja växer i den östra delen av kvarteret.
Gravvårdstyper
Här finns tre äldre stora hällar, två kalkstenshällar
från 1700-talet och en gjutjärnshäll från 1808.
Den ena av kalkstenshällarna är sprucken. Bland
övriga äldre gravvårdar finns flera högresta i diabas
och grå granit från slutet av 1800-talet och
första halvan av 1900-talet. Det finns dessutom
några halvhöga och låga smala från samma tid.
En monumental högrest och stor gravsten på en
familjegrav är i antik tempelform. På en grav står
ett stort kors i marmor från 1947.
En låg bred gravsten i grå granit från 1908 är
krönt av en stor urna i samma material. Gravstenen
har en tillhörande stenram och grusgrav. En
låg, lång, smal bred gravsten har tidigare haft en
tillhörande stenram, som numera är borttagen. En
ovanlig gravsten är den i form av en uppslagen
bok i diabas från 1884, som är placerad på en stubbe
i samma material.
Vanliga är däremot låga rektangulära gravstenar
med olika typer av krön. En kröns av ett kors i
koppar. Det förekommer även ett antal små hällar
i diabas och halvstora hällar i diabas och röd granit.
Yngre gravstenar i fri form tillverkade av grå
granit och diabas finns även liksom ett par stora
naturstenar som gravvårdar. Flera av gravstenarna
är dekorerade av en vit duva placerad på krönet.
Yrkestitlar förekommer på ett antal av gravvårdarna.
Den vanligaste yrkestiteln är lantbrukare,
följt av hemmansägare. På en står dessutom
uppfinnare och lantbrukare. Några andra titlar är
sadelmakaren slöjdhandlanden och sjömannen.
På ett flertal av gravvårdarna nämns ett orts- eller
gårdsnamn. Exempel är Sännesholma, Kimmelsbygd,
Hallaryd och Torsholma. Endast två psalmhänvisningar
förekommer, Sv Ps 473 och 600:6.
Vid östra muren står gravvårdar som tagits
ur bruk uppställda. Bland gravvårdarna finns ett
gjutjärnskors från 1868 och ett odaterat äldre smideskors.
Dessa järnkors är i dåligt skick och bör
restaureras. Bland gravstenarna finns uteslutande
diabasvårdar. Många av dem är låga och halvhöga
smala från slutet av 1800-talet och början av
1900-talet. Det finns det flertal små hällar i diabas.
En del av de små gravstenarna har endast ett namn
inristat och har troligen kommit från gravar i allmänna
linjen. På flera av dem står det hustrun.
Bland gravstenarna finns enstaka låga rektangulära.
Titlar, ortsnamn samt bibel- och psalmhänvisningar
är vanligt förekommande.
Sydvästra kvarteret
Allmän karaktär
Det sydvästra kvarteret har några ålderdomliga drag som grusgravar med gravkullar. Totalt finns det tre
grusgravar i kvarteret, varav en är omgärdad med stenram, pollare och kätting och det är den definitivt
största graven i kvarteret. De två andra två grusgravarna är dekorerade med ovala, avlånga gravkullar
bevuxna med vintergröna. På den ena graven finns tre gravkullar och på den andra två. På någon enstaka
grav syns det att det finns stenramar kvar under gräset, men de har nu blivit näst intill helt gräsövervuxna.
Den äldsta gravvården är en högrest gravsten i diabas från 1866. Ett antal familjegravar förekommer
i kvarteret. Dessutom finns det ett antal små gravstenar med endast ett namn inristat, som kan tyda på att
allmänna linjen med kostnadsfria gravar funnits här.
Gravvårdstyper
I kvarteret finns ett tiotal högresta gravstenar från slutet av 1800-talet och början av 1900-talet.
Bland annat finns det gravstenar i form av en avbruten kolonn och en obelisk, båda i diabas. En högrest
gravsten i marmor, krönt med ett kors är från 1886. Dessutom förekommer det några låga och halvhöga
smala gravstenar i diabas, från samma tid och med likartade formgivningar som de vanliga högresta
gravstenarna.
Det förekommer ett antal små gravvårdar i diabas i kvarteret, som små hällar och små fyrkantiga
gravstenar. Gravstenarna med endast ett namn inristat kan ha funnits på den så kallade allmänna linjen.
På en liten gravsten står det Far och Mor. En vanlig gravvårdstyp i kvarteret är den låga rektangulära
med olika utformning av krönet. De är vanliga från mitten av 1900-talet och framåt och tillverkade i
grå granit, diabas, röd granit och marmor. Bland de yngre finns det enstaka som har mer fri utformning.
Vissa av gravstenarna är dekorerade med en vit duva sittande på krönet.
Yrkestitlar finns på ett antal gravstenar och de vanligaste titlarna är lantbrukare och hemmansägare.
Några andra är åboen, fjärdingsmannen, fd riksdagsmannen och smedmästare. Orts- och gårdsnamn
är vanligt förekommande. Exempel är Grysshult, Halseryd, Kalvshult, Torsholma och Linnefalla. BiÖversikt
bel- och psalmhänvisningar som exempelvis Joh. 11:25, Ps 66, 355, 395 och 480 förekommer på några
gravvårdar. Det förekommer också några hälsningsfraser och tänkespråk som Älskad saknad, Vår
älskade son, Och de sjöngo en ny sång. Uppb. 5:9 och Kristus är mitt liv. Döden är min vinning.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
