s:t MATTEUS KYRKA

Omgivningen
Kyrkan ligger i Vasastaden i Stockholms innerstad. Stadsdelen präglas av stenstadens rätlinjiga gatunät och kvarter med femvåniga flerfamiljshus, de flesta uppförda under perioden 1900-29. Vanadisvägen norr om kyrkan är utformad likt en mindre esplanad med trädplantering i ett gångstråk längs gatans mitt. Kyrkan ligger vid korsningen Vanadisvägen-Dalagatan. Här är bebyggelsen något indragen från de fyra kvarterens hörn, vilket bildar ett öppet gaturum med träd och buskar.

Kyrkomiljön
Kyrkans tomt avgränsas mot granntomterna genom putsade tegelmurar. Två stickbågiga portaler i norr och väster leder in till gården bakom kyrkan. Ovanför den norra porten är ett kors omgivet av rosor uthugget i kalksten. Bägge portalerna har grindar i dekorativt smide. Gården är belagd med gatsten förutom en terrasserad del där gräs, träd och buskar växer.

Kyrkoanläggningen
Kyrkobyggnaden ligger orienterad efter gatunätet, i det närmaste i nord-sydlig riktning med den västra långsidan i gatulivet. I söder ligger koret intill det sidoställda kyrktornet, i norr leder en granittrappa upp till entrén till kyrkan och på bottenvåningen finns ingången till församlingslokalerna. Öster om byggnaden ligger den muromgärdade gården. Här skjuter ett kapell och ett trapphus ut från kyrkobyggnaden, vilket gör planformen oregelbunden. Kyrkan har en stomme av tegel.

Omgivning
Kyrkan ligger i Vasastaden i Stockholms innerstad. Stadsdelen präglas av stenstadens rätlinjiga gatunät och kvarter med femvåniga flerfamiljshus, de flesta uppförda under perioden 1900-29. Vanadisvägen norr om kyrkan är utformad likt en mindre esplanad med trädplantering i ett gångstråk längs gatans mitt. Kyrkan ligger vid korsningen Vanadisvägen-Dalagatan. Här är bebyggelsen något indragen från de fyra kvarterens hörn, vilket bildar ett öppet gaturum med träd och buskar.

Anläggningen
Kyrkans tomt avgränsas mot granntomterna genom putsade tegelmurar. Två stickbågiga portaler i norr och väster leder in till gården bakom kyrkan. Ovanför den norra porten är ett kors omgivet av rosor uthugget i kalksten. Bägge portalerna har grindar i dekorativt smide. Gården är belagd med gatsten förutom en terrasserad del där gräs, träd och buskar växer.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden ligger orienterad efter gatunätet, i det närmaste i nord-sydlig riktning med den västra långsidan i gatulivet. I söder ligger koret intill det sidoställda kyrktornet, i norr leder en granittrappa upp till entrén till kyrkan och på bottenvåningen finns ingången till församlingslokalerna. Öster om byggnaden ligger den muromgärdade gården. Här skjuter ett kapell och ett trapphus ut från kyrkobyggnaden, vilket gör planformen oregelbunden. Kyrkan har en stomme av tegel.

S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Adolf Fredriks församling. Efter tysk förebild skulle kapellet, som då låg i fattiga arbetarkvarter, innehålla en bottenvåning med större kyrksal för nattvardsbarn, fattigbjudningar, föräldra- och ungdomsmöten, läsesal med bibliotek för arbetare, arbetsstuga för barn, pastorsexpedition m m. Arkitektens intentioner var även att, på ett för stadskyrkor ovanligt sätt, här rymma lokaler avsedda för välgörenhet. Kyrkan påminner på flera sätt om S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka ritad av Lallerstedt 1899. Båda kyrkorna har sidoställda torn, olika församlingsutrymmen ligger på bottenvåningen medan kyrkorummen ligger en trappa upp med liknande disposition.

1906 delades församlingen i tre nya församlingar: Adolf Fredriks, Gustav Vasa och S:t Matteus. I och med förändringen till församlingskyrka genomfördes 190708 vissa ändringar i kyrkan efter ritningar av Erik Lallerstedt. Bland annat inreddes ett gravkapell i flygeln utmed Vanadisvägen och kyrkans hela bottenvåning kläddes med kalksten. 192324 genomfördes om- och tillbyggnader för att öka antalet sittplatser i kyrkan. Det östra sidoskeppet byggdes till och koret förlängdes något åt söder.

Genomgripande förändringar av interiören gjordes också, bl a målades den ursprungliga dekormålningen med rosenrankor över. Lallerstedt var arkitekt även för denna ombyggnad.

Omgivning
Kyrkan ligger i Vasastaden i Stockholms innerstad. Stadsdelen präglas av stenstadens rätlinjiga gatunät och kvarter med femvåniga flerfamiljshus, de flesta uppförda under perioden 1900-29. Vanadisvägen norr om kyrkan är utformad likt en mindre esplanad med trädplantering i ett gångstråk längs gatans mitt. Kyrkan ligger vid korsningen Vanadisvägen-Dalagatan. Här är bebyggelsen något indragen från de fyra kvarterens hörn, vilket bildar ett öppet gaturum med träd och buskar.

Anläggningen
Kyrkans tomt avgränsas mot granntomterna genom putsade tegelmurar. Två stickbågiga portaler i norr och väster leder in till gården bakom kyrkan. Ovanför den norra porten är ett kors omgivet av rosor uthugget i kalksten. Bägge portalerna har grindar i dekorativt smide. Gården är belagd med gatsten förutom en terrasserad del där gräs, träd och buskar växer.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden ligger orienterad efter gatunätet, i det närmaste i nord-sydlig riktning med den västra långsidan i gatulivet. I söder ligger koret intill det sidoställda kyrktornet, i norr leder en granittrappa upp till entrén till kyrkan och på bottenvåningen finns ingången till församlingslokalerna. Öster om byggnaden ligger den muromgärdade gården. Här skjuter ett kapell och ett trapphus ut från kyrkobyggnaden, vilket gör planformen oregelbunden. Kyrkan har en stomme av tegel.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
S:t Matteus kyrka byggdes 1901-03 efter ritningar av arkitekten Erik Lallerstedt (1864-1955) och invigdes 1903. Bland Erik Lallerstedt många uppförda byggnader hör monumentala bankpalats, kontorshus och institutionsbyggnader så som Tekniska högskolan. Han har även ritat Kungsholmens församlingshus och bostäder vid Helgalunden. S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka, är förutom S:t Matteus den enda kyrka i Stockholm Lallerstedt har ritat. I Halland och Småland finns två kyrkor ritade av honom, Tjärby och Jäts kyrkor.
S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Adolf Fredriks församling. Efter tysk förebild skulle kapellet, som då låg i fattiga arbetarkvarter, innehålla en bottenvåning med större kyrksal för nattvardsbarn, fattigbjudningar, föräldra- och ungdomsmöten, läsesal med bibliotek för arbetare, arbetsstuga för barn, pastorsexpedition mm. Arkitektens intentioner var även att, på ett för stadskyrkor ovanligt sätt, här rymma lokaler avsedda för välgörenhet. Kyrkan påminner på flera sätt om S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka ritad av Lallerstedt 1899. Båda kyrkorna har sidoställda torn, olika församlingsutrymmen ligger på bv medan kyrkorummen ligger en trappa upp med liknande disposition. 1906 delades församlingen i tre nya församlingar: Adolf Fredriks, Gustav Vasa och S:t Matteus. I och med förändringen till församlingskyrka genomfördes 1907-08 vissa ändringar i kyrkan efter ritningar av Erik Lallerstedt. Bland annat inreddes ett gravkapell i flygeln utmed Vanadisvägen och kyrkans hela bottenvåning kläddes med kalksten. 1923-24 genomfördes om- och tillbyggnader för att öka antalet sittplatser i kyrkan. Det östra sidoskeppet byggdes till och koret förlängdes något åt söder. Genomgripande förändringar av interiören gjordes också, bl a målades den ursprungliga dekormålningen med rosenrankor över. Lallerstedt var arkitekt även för denna ombyggnad.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Bohrn, E, Matteus kyrka i Stockholm, Sveriges kyrkor, Band V, häfte 3, Stockholm 1946
Kåring, G, Bygga församlingen ur krisen, Stockholm 1984
Lallerstedt, E, Matheuskapellet i Adolf Fredriks församling i Stockholm, Arkitektur 1903, nr 5
Malmström, K, Kyrkornas arkitekter. Förteckning över kyrkoarkitekter verksamma inom Svenska kyrkan 1860-1930, ort saknas, 1991
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Sankt Matteus kyrka byggdes 1901-03 vid en gatukorsning i Vasastan och räknades till 1906 som kapell inom Adolf Fredriks församling. Kapellet/kyrkan var från början friliggande men inkomponerades successivt under 1920-talet i bostadsbyggelse. Ritningarna utfördes av arkitekten Erik Lallerstedt. Han stod även för 1920-talets stora om- och tillbyggnad. Kyrkan, som har putsade murar av tegel klätt med kalksten och vissa murar sedan 1906 klädda med huggen sten, uppfördes i jugendstil och är även influerad av anglosachsisk arkitektur. Nordfasaden med stort rundfönster och med huvudingång är vänd mot Vanadisvägen. Denna fasad och den västra, mot Dalagatan, är de bäst bevarade från den första byggnadsperioden. Södra och östra murarna fick sin nuvarande karaktär under 20-talets ombyggnad. I sydvästra hörnet, t. h. om koret, reser sig ett sidotorn. Huvudfasaden mot Vanadisvägen uppvisar en hög rundbågig nisch med ett rundfönster överst. En hög fritrappa t.h., nära nordvästra gathörnet, för upp mot huvudportalen som leder in mot vapenhuset och själva gudstjänstlokalen i byggnadens andra våning.
Gudstjänstlokalen är en treskeppig hallkyrka sedan 1923 - 24, då koret förlängdes mot söder, sakristian uppfördes intill korets östmur, östra sidoskeppet tillkom och interiören fick sin nuvarande prägel. Från denna tid härrör Olle Hjortzbergs vägg- och valvmålningar i koret och även glasmålningen i dess altarmur. Kyrkans innertak genomgick förändringar och dess kassetter målades av Filip Månsson, som även målade predikstolen. Pelarna som med vida bågar öppnar sig mot sidoskeppen Ny bänkinredning insattes. Även läktarbarriärerna moderniserades. 1946 utförde Olle Hjortzberg målningen över orgelläktaren. Läktarunderbyggnaden är från 1985. Portalen i bottenvåningen under murnischen vid fritrappan leder mot den s. k . Kyrksalen, som utvidgades på 1920 - talet. Ett dörröverstycke här är målat av Olle Hjortzberg. Salen används för sammankomster. I anslutning härtill finns lokaler för bl.a. Kyrkans förskola. Det ursprungliga yttre nordöstra partiet av kyrkobyggnaden och med ena gaveln mot Vanadisvägen fungerade från början som gravkapell. Dess ingång befinner sig i motsatta gaveln, på gårdssidan. Detta enskeppiga rum har delvis bibehållit sin ursprungliga karaktär med öppna takstolar och höga väggpaneler av trä. Den tidigaste glasmålningen i korfönstret utåt Vanadisvägen komponerades av Augustin Montelius. 1958 ändrades kapellet till lillkyrka under ledning av arkitekten Åke Tengelin. En ny glasmålning utfördes av Einar Forseth. Ny bänkinredning insattes.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

S:t Matteus kyrka byggdes som ett kapell i Adolf Fredriks församling. Efter tysk förebild skulle kapellet, som då låg i fattiga arbetarkvarter, innehålla en bottenvåning med större kyrksal för nattvardsbarn, fattigbjudningar, föräldra- och ungdomsmöten, läsesal med bibliotek för arbetare, arbetsstuga för barn, pastorsexpedition m m. Arkitektens intentioner var även att, på ett för stadskyrkor ovanligt sätt, här rymma lokaler avsedda för välgörenhet. Kyrkan påminner på flera sätt om S:t Peterskyrkan, en metodistkyrka ritad av Lallerstedt 1899. Båda kyrkorna har sidoställda torn, olika församlingsutrymmen ligger på bottenvåningen medan kyrkorummen ligger en trappa upp med liknande disposition.

1906 delades församlingen i tre nya församlingar: Adolf Fredriks, Gustav Vasa och S:t Matteus. I och med förändringen till församlingskyrka genomfördes 190708 vissa ändringar i kyrkan efter ritningar av Erik Lallerstedt. Bland annat inreddes ett gravkapell i flygeln utmed Vanadisvägen och kyrkans hela bottenvåning kläddes med kalksten. 192324 genomfördes om- och tillbyggnader för att öka antalet sittplatser i kyrkan. Det östra sidoskeppet byggdes till och koret förlängdes något åt söder.

Genomgripande förändringar av interiören gjordes också, bl a målades den ursprungliga dekormålningen med rosenrankor över. Lallerstedt var arkitekt även för denna ombyggnad.