HÄSSELBY VILLASTADS KYRKA

Omgivningen
Kyrkan ligger på Riddersviksvägen som fram till 1970-talet var ett centralt stråk i villasamhället. Här låg förutom många butiker även Folkets hus, kommunalhuset och skolan. Den ljust putsade skolan med brutet tak, byggd 1912, ligger direkt väster om kyrkan och är fortfarande i bruk. Det envåniga kommunalhuset, sydost om kyrkan, som rymde både post och polisstation är numera Hässelby museum. Förutom samhällets enda kvarvarande handelsträdgård lite längre ned på gatan, präglas omgivningen av villabebyggelse från olika tider och olika karaktär.

Kyrkomiljön
Högt på en gräsbevuxen tomt, som präglas av höga tallar och en numera vidvuxen ek, ligger kyrkan. När kyrkan var ny stod tallarna tätare och eken intill kyrkans sydfasad fanns inte. Utmed tomtgränsen mot skolan i väster växer tujor. Fram till kyrkan leder en asfalterad väg som avslutas av en granittrappa, flankerad av två bronsurnor utformade 1957 av skulptören Ivar Johnsson (1885-1970). Den plana platsen närmast framför kyrkan är belagd med skifferplattor. Härifrån har besökaren en milsvidd utsikt mot Färingsö i sydväst. Runt kyrkan finns rabatter med rosor, murgröna och lökväxter. I sluttningen öster om kyrkan ligger församlingshemmet som byggdes 1973. Söder om kyrkan, nära Riddersviksvägen, står en runsten, flyttad från sin ursprungliga plats. Inskriptionen är starkt vittrad.

Kyrkobyggnaden
Byggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning med klocktorn och huvudentré i söder. Det rektangulära långhuset har fasade hörn i söder och ett något smalare vapenhus. Det rakt avslutade koret i norr är både smalare och högre än långhuset. Under koret finns ett bisättningsrum. Väster om koret ligger sakristian, vilken är utbyggd åt söder 1965 med ett förberedelserum. Kyrkan har en murad stomme av tegel, förutom sockeln av betong.

Omgivning
Kyrkan ligger på Riddersviksvägen som fram till 1970-talet var ett centralt stråk i villasamhället. Här låg förutom många butiker även Folkets hus, kommunalhuset och skolan. Den ljust putsade skolan med brutet tak, byggd 1912, ligger direkt väster om kyrkan och är fortfarande i bruk. Det envåniga kommunalhuset, sydost om kyrkan, som rymde både post och polisstation är numera Hässelby museum. Förutom samhällets enda kvarvarande handelsträdgård lite längre ned på gatan, präglas omgivningen av villabebyggelse från olika tider och olika karaktär.

Anläggningen
Högt på en gräsbevuxen tomt, som präglas av höga tallar och en numera vidvuxen ek, ligger kyrkan. När kyrkan var ny stod tallarna tätare och eken intill kyrkans sydfasad fanns inte. Utmed tomtgränsen mot skolan i väster växer tujor. Fram till kyrkan leder en asfalterad väg som avslutas av en granittrappa, flankerad av två bronsurnor utformade 1957 av skulptören Ivar Johnsson (1885-1970). Den plana platsen närmast framför kyrkan är belagd med skifferplattor. Härifrån har besökaren en milsvidd utsikt mot Färingsö i sydväst. Runt kyrkan finns rabatter med rosor, murgröna och lökväxter. I sluttningen öster om kyrkan ligger församlingshemmet som byggdes 1973. Söder om kyrkan, nära Riddersviksvägen, står en runsten, flyttad från sin ursprungliga plats. Inskriptionen är starkt vittrad.

Kyrkobyggnaden
Byggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning med klocktorn och huvudentré i söder. Det rektangulära långhuset har fasade hörn i söder och ett något smalare vapenhus. Det rakt avslutade koret i norr är både smalare och högre än långhuset. Under koret finns ett bisättningsrum. Väster om koret ligger sakristian, vilken är utbyggd åt söder 1965 med ett förberedelserum. Kyrkan har en murad stomme av tegel, förutom sockeln av betong.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Hässelby Villastads kyrka började byggas i mars 1939 och invigdes i oktober samma år. Byggnaden är ritad av arkitekten Folke Hjortzberg (1906-79) som var biträdande länsarkitekt i Stockholms län 1935-1964. 1931 ritade han ett krematorium i Lund.
Hässelby Villastad började växa fram under 1890-talet. De första villorna byggdes av arbetare vid Lövsta sopstation som tog emot sopor från Stockholms innerstad. Fram till 1960-talet satte de många handelsträdgårdarna sin prägel på samhället. Tillgången till gödsel från sopstationen, låga tomtpriser och goda kommunikationer in till stan gjorde att ett stort antal växthus byggdes här. Hässelby Villastad blev 1913 municipalsamhälle och 1926 köping. 1918 fick Hässelby, som då hörde till Spånga församling, en egen komminister, och behovet av en egen kyrkobyggnad uppstod. I Hässelby Villastads första stadsplan, klar 1926, fanns en tomt reserverad för kyrkan. Läget gillades inte av Hässelby Kyrkobyggnadsförening, bildad redan 1919, vilken höll i en insamling till kyrkobygget. 1933 bjöds arkitekterna Hakon Ahlberg, Lars Israel Wahlman och K M Westerberg in till en tävling om kyrkobyggnad med församlingssal. Wahlmans förslag förordades men var för kostsamt. 1936 ordnades en ny tävling som vanns av arkitekt Folke Hjortzberg. Hans förslag, som till viss del påminner om Wahlmans, kom i bearbetad form att utföras med början 1939. 1949 inkorporerades köpingen med Stockholm och 1962 bildade stadsdelarna Hässelby Villastad, Hässelby Gård och Hässelby Strand en egen församling.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Arkitekturmuseets arkiv
Hässelby Villastads Kyrka, (broschyr)
Svenska teknologföreningen 1861-1936 : biografier / red. Indebetou, Govert och Hylander, Erik, Stockholm 1937
Söderström, G, mfl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden, Stockholm 2003
Tuulse, A och Lindqvist, G, Spånga och Hässelby kyrkor, Sveriges kyrkor, Stockholm 8:2, Stockholm 1959

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Hässelby Villastads kyrka är belägen på en skogbevuxen tomt vid Hässelbyvägen. Under 1890-talet började villabebyggelsen på Hässelby gods mark att växa upp. En kyrka behövdes, och vid en arkitekttävling 1936 ansågs Folke Hjortzbergs ritningsförslag vara lämpligast. Kyrkan uppfördes och invigdes 1939. Tegelkyrkan, som är nordligt orienterad, har rektangulärt långhus, smalare rakslutet kor och vapenhus i söder. Långhusets södra hörn är avfasade och bryts upp av stora rektangulära fönster. Sakristian är vidbyggd på korets västra sida. Västentréen flankeras av två tegelpelare som sammankopplas ovanför takåsen genom en sadeltakstäckt rundbåge. I rundbågsöppningen hänger kyrkklockorna. Kyrkorummet är avskalat i sin utformning, tegelgolv och vitslammade tegelväggar. Taket har ett tunnvälvt mittparti och koret avskiljs genom en tryckt båge. Väggmålningarna i kor och långhus är utförda al secco av professor Olle Hjortzberg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

Omgivning
Kyrkan ligger på Riddersviksvägen som fram till 1970-talet var ett centralt stråk i villasamhället. Här låg förutom många butiker även Folkets hus, kommunalhuset och skolan. Den ljust putsade skolan med brutet tak, byggd 1912, ligger direkt väster om kyrkan och är fortfarande i bruk. Det envåniga kommunalhuset, sydost om kyrkan, som rymde både post och polisstation är numera Hässelby museum. Förutom samhällets enda kvarvarande handelsträdgård lite längre ned på gatan, präglas omgivningen av villabebyggelse från olika tider och olika karaktär.

Anläggningen
Högt på en gräsbevuxen tomt, som präglas av höga tallar och en numera vidvuxen ek, ligger kyrkan. När kyrkan var ny stod tallarna tätare och eken intill kyrkans sydfasad fanns inte. Utmed tomtgränsen mot skolan i väster växer tujor. Fram till kyrkan leder en asfalterad väg som avslutas av en granittrappa, flankerad av två bronsurnor utformade 1957 av skulptören Ivar Johnsson (1885-1970). Den plana platsen närmast framför kyrkan är belagd med skifferplattor. Härifrån har besökaren en milsvidd utsikt mot Färingsö i sydväst. Runt kyrkan finns rabatter med rosor, murgröna och lökväxter. I sluttningen öster om kyrkan ligger församlingshemmet som byggdes 1973. Söder om kyrkan, nära Riddersviksvägen, står en runsten, flyttad från sin ursprungliga plats. Inskriptionen är starkt vittrad.

Kyrkobyggnaden
Byggnaden är orienterad i nord-sydlig riktning med klocktorn och huvudentré i söder. Det rektangulära långhuset har fasade hörn i söder och ett något smalare vapenhus. Det rakt avslutade koret i norr är både smalare och högre än långhuset. Under koret finns ett bisättningsrum. Väster om koret ligger sakristian, vilken är utbyggd åt söder 1965 med ett förberedelserum. Kyrkan har en murad stomme av tegel, förutom sockeln av betong.