Allmän karaktär
Älmeboda kyrkogård är anlagd samtidigt med den nya kyrkans uppförande på 1870-talet. Den ursprungliga
kyrkogården har sin huvudsakliga utbredning i öster, söder och väster och omgärdas av en vallmur.
Kyrkogården har utvidgats i väster. Detta skedde på 1960-talet. Diskussioner kring anläggandet
av en ask/minneslund på utvidgningens norra del pågår. På kyrkogården återstår idag endast ett fåtal
kistplatser varför en utvidgning av kyrkogården fordras inom en snar framtid. I de äldre kvarteren har
gravsättning ofta skett så att folk från samma by/socken ligger samlade inom samma del av kvarteret.
Återanvändning av äldre stenar är väldigt vanligt förekommande i Älmeboda. Den ursprungliga trädkransen
genomgår en etappvis föryngring varför den nyligen minskats med tolv träd vilka skall ersättas
med nya plantor.
Omgärdning
Den äldre delen av kyrkogården omgärdas av en vallmur. I väster skedde en utvidgning av kyrkogården
i mitten på 60-talet. Man har därför låtit ta upp ett hål i den västra kyrkogårdsmuren i förlängningen av
den asfalterade gången från västra kyrkoentrén. Den nyare delen kringgärdas av en vällagd stenmur med
kilad sten och murade fogar, på insidan försedd med en jordvall på vilken man planterat en måbärshäck.
I öster avgränsas utvidgningen av den gamla kyrkogårdsmuren.
Ingångar
Kyrkogården kan nås via fyra ingångar, två i norr, en i öster och en i söder. Huvudentrén är belägen i
norr och flankeras av två kraftiga stenstolpar vilka bär upp entréns dubbla smidesgrindar. Den andra
ingången i norr ligger i anslutning till utvidgningen i väster och är försedd med ett par grindar i betydligt
stramare utförande med en enkel dekorering i form av ett kors. Dessa flankeras av två murade stolpar
överst täckta med en kalkstensplatta.
Vegetation
Kyrkogården har en trädkrans av lönn undantaget hörnträden och de träd som flankerar den östra
ingången
vilka utgörs av kastanjeträd. Inne på den äldre kyrkogårdsdelen finns planterade solitära buskar
ex. rhododendron och cypresser liksom gravinramningar i form av buxbomshäckar. Kyrkogårdsutvidgningen
i väster har en trädkran med ekar samt mitt på kyrkogården en kort björkallé. Bland utvidgningens
solitära träd och buskar återfinns japansk körsbär samt rhododendron. Utmed den västra muren
växer en yvig måbärshäck.
Gångsystem
Gångarna närmast kyrkan samt västra och östra sidans sidogångar är belagda med asfalt. Övriga gångar
på kyrkogården är belagda med grus. Östra sidans gravkvarter har bevarat ett mera finmaskigt grusgångssystem
och utgör ett värdefullt inslag i kyrkogårdsmiljön.
Gravvårdstyper
I kyrkogårdens äldre kvarter, vilka huvudsakligen omfattas av området öster och söder om kyrkan,
återfinns flertalet gravar från tiden för kyrkogårdens anläggande. Dessa har högresta vårdar av diabas
av mer monumental karaktär. Omramningar av buxbom liksom gravar med stenomramning samt även
några med pollare och kätting liksom smidesstaket tillhör de mer framträdande och karaktärsgivande.
På området väster om kyrkan finner man i större utsträckning mindre påkostade gravar med vårdar av
enklare utformning. Utmed kyrkogårdsmuren på den västra delen kan man finna rester av linjegravar.
Enligt vaktmästarens utsago skall även detta område ha använts vid begravningar av självspillare och
våldsmän. På kyrkogården finner man ett antal gjutjärnsvårdar vilka med största sannolikhet kan hänföras
till det närbelägna järnbruket i Örmo, sedermera Konga bruk.
Urnlund
I kyrkogårdsutvidgningens nordöstra hörn har man låtit anlägga en urnlund där gravarna ligger osymmetriskt
placerade på en svagt sluttande gräsyta. På området står två rhododendronbuskar och i öster
mot kyrkogårdsmuren har man placerat en sittbänk där besökare kan slå sig ned för en stunds vila och
kontemplation.
Minneslund
Någon minneslund finns i dagsläget inte i Älmeboda men beslut har fattats om anläggande av en dylik
med placering i utvidgningens nordvästra hörn. Arbetet med att utforma minneslunden pågår.
Byggnader
I kyrkogårdens nordvästra hörn ligger bårhuset, en vitputsad byggnad med dubbla portar i öster. Byggnaden
uppfördes år 1954. Portarna är utförda med liggande brunmålad panel. Byggnadens flacka sadeltak
är täckt med ståndfalsad plåt och vattenavrinningen är löst med hängrännor och stuprör av kopparplåt.
Mitt på södra och norra långsidan sitter ett litet rektangulärt fönster.
Strax väster om sockenstugan har man låtit uppföra ett enklare plåtklätt redskapsskjul för förvaring
av kyrkvaktmästarens utrustning.
Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Området är beläget i kyrkogårdens nordöstra hörn och avgränsas i norr och öster av kyrkogårdens vallmur,
i väster begränsas kvarteret av en bred asfalterad gång vilken leder upp till tornentrén från kyrkogårdens
huvudentré i norr och i söder östra kyrkoentréns asfalterade gångväg. Kvarteret delas av tre
grusgångar, i nord-sydlig riktning, in i fyra långsmala delar där gravarna ligger ryggställda. Området
rymmer ca 200 gravar. Gångarna närmast den östra kyrkogårdsmuren har lagts igen liksom gången
närmast kyrkplatsen framför tornet i väster. I övrigt är grusgångarna bevarade mycket tack vare vaktmästarnas
goda vilja. Utmed muren i öster har fyra träd i den omgivande trädkransen avverkats till
följd av ålder. I både kvarter A och B finner man stenar med inskriptioner på båda sidorna där stenarna
återanvänts av tidigare gravrättsinnehavares släktingar. Gravsättning inom kvarteret sker oftast i äldre
släktgravar. Nya gravrätter inom kvarteret är mycket sällsynt.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter A är av varierande utseende där merparten är låga rektangulära eller låga breda
vårdar. I kvarteret finns även ett 20-tal smala högresta vårdar. Kvarteret har en tidsmässig spridning från
1879 2004. Merparten av kvarterets gravstenar är utförda i grå granit eller diabas. Inom området förekommer
även ett fåtal vårdar i röd granit, samtliga av yngre datum. Stenarna är placerade ryggställda i
räta linjer orienterade i nord-sydlig riktning. Av stenarnas utformning framgår att flertalet gravar tidigare
haft ett framförliggande stenomramat grusfält. Idag återstår endast en grusgrav inom kvarteret. Ett flertal
av gravarna har dock kvar sina stenomramningar men dessa har sänkts ned i nivå med gräsmattan och
är idag praktiskt taget helt övervuxna med gräs. Fördelen med att ramarna bevarats är att gravarna då
enkelt kan restaureras.
Bland gravstenarnas inskriptioner återfinns en rad titlar. Häribland kan exempelvis nämnas hemmansägaren,
köpman, svenskamerikanen, lantbrevbäraren, bagarmästare, häradsdomare, lantbrukare
samt skogsmästare. På flertalet vårdar återfinns även ortsnamn och bibelhänvisningar. Exempel på ortsnamn
utgör Broddamåla, Bissebohult, Kroxmåla, Persmåla, Skräddaremåla, Sutaremåla, Yxnanäs samt
Qvisingsö. Äldsta vården är rest till Minne af Carl Gustaf Sommansson 1810 1879, Bissebohult.
Vårdar som utmärker sig inom kvarteret är bland annat en högrest obeliskformad diabassten med rik
dekor över landtbrukaren Johannes Jonasson f. 1816 d.1900 och hans maka Maria Kristina Karlsdotter
f. 1824 d. 1891. På motstående sida av samma sten återfinns inskriptionen över släktingen, hemmansägaren
Hilmer Johansson f. 1900 d. 1979 och hans maka hushållsläraren Alva Johansson f. 1915 d.
1997. I kvarteret finns dessutom ett antal gravvårdar i vars anslutning det växer låga tuja/cypress- och
buxbomsbuskar.
Kvarter B
Allmän karaktär
Området är beläget sydöst och söder om kyrkan och avgränsas såväl i öster som söder av kyrkogårdsmuren,
i norr och i öster begränsas kvarteret av asfalterade gångar. Området delas genom tre smala
grusgångar in i fyra långsträckta rektangulära områden utsträckta i nord-sydlig riktning. Av kvarterets
ursprungliga indelning med smalare grusgångar har endast gången närmast kyrkogårdsmuren i öster
lagts igen. Övriga tre gångar, vilka även kan skönjas på äldre flygfotografier över kyrkogården, har bevarats.
Gravstenarna ligger i räta linjer och är placerade rygg mot rygg. I trädkransen, vilken omsluter
kvarterets östra och södra sida, har man låtit avverka sex träd. I både kvarter A och B finner man stenar
med inskriptioner på båda sidorna där stenarna återanvänts av tidigare gravrättsinnehavares släktingar.
Gravvårdstyper
Området präglas tydligt av mängden smala högresta liksom låga rektangulära och låga breda vårdar i
diabas och grå granit. Inom kvarteret förekommer dock en stor spridning där gravvårdarna är av varierande
karaktär med en tidsmässig spridning från äldsta gravvården daterad 1814 till gravvårdar från vår
samtid. I kvarteret återfinns även flertalet monumentala gravvårdar vilka är av stor betydelse för kvarterets
karaktär och kulturhistoriska värde.
Bland gravstenarnas inskriptioner återfinns en mängd titlar liksom en riklig förekomst av ortsnamn
och psalm- samt bibelhänvisningar. Bland förekommande titlar kan exempelvis nämnas orgeltramparen,
lantbrukaren, undantagsmannen, skräddaremästare, urfabrikör, virkeshandlanden, sågverksarbetare, trotjänarinnan
samt furiren.
I kvarteret finns, utöver det stora antalet smala högresta och låga breda vårdar med påkostad dekor,
några gravar vilka utmärker sig lite extra. Häribland kan nämnas den grå granitvården över landtbrukaren
Frans August Gustafsson, med skulpterad dekor i form av slingerväxter, pelare och ormbunksblad.
Vidare finner man ett gjutjärnskors med rik dekor, vars like man kan finna på kyrkogården i Södra Sandsjö.
Troligen är detta kors tillverkat lokalt vid det tidigare järnbruket i Örmo. I kvarteret finns även en
grav omgiven av stenpollare och kätting liksom en grav omgiven av ett lågt smidesstaket. Även den grå
granitcuppan över fabrikör Elmqvist utgör ett annorlunda inslag liksom den smala högresta diabasobelisken
krönt med urna över släkten Davidsson.
Kvarter C D
Allmän karaktär
Kvarter C och D utgör området väster om kyrkan vilket delas upp i två delar av den asfalterade gång
vilken leder fram till den västra kyrkporten. Hela området är gräsbevuxet och har ryggställda gravstenar
i nord-sydliga rader. I anslutning till västra muren i områdets sydligaste del finns resterna av en allmän
linje. I områdets nord-västra hörn ligger bårhuset.
Liksom i kvarteren A C råder det en blandning av enkelgravar och familjegravar.
Gravvårdstyper
Kvarteret är relativt homogent där merparten av vårdarna utgörs av låga rektangulära stenar från tiden
kring 1930-60. Materialet är huvudsakligen diabas och grå granit. Utöver detta återfinns även enstaka
stenar av röd granit liksom ett antal marmorvårdar från tiden kring 1900-talets mitt. Flertalet av stenarna
från 30-40-talet har en påkostad figurativ dekor. Utmed kvarterets östra sida invid den asfalterade
gången ligger en samling av fem barngravar varav fyra är försedda med små marmorvårdar.
Inom kvarteret förekommer endast ett fåtal titlar däribland kommunalnämndsordföranden, smedmästare
samt f.d. hemmansägare
Äldsta vården är ett gjutjärnskors rest över Dottere Anna Mathilda Carlsson från skräddaremåla
Norregård f. 1881 d.1902 Inom kvarteret finns ytterligare ett gjutjärnskors samt en grav omgiven av ett
gjutjärnsstaket.
Utmed västra muren återfinns en trolig rest av en tidigare allmän linje med små ganska oansenliga
kvadratiska stenar med aningen sluttande ovansida med enkla inskriptioner. Linjen är kraftigt uppbruten
men man kan likväl följa den från söder åt norr med årtalen 1937 40 42 45 49 51 52 52
56 58 59.
Ett lite udda inslag utgör vården över Frans och Fredrika Karlsson vilken utgörs av en tunn sandstensskiva
vilken står lutad mot en ställning av plattjärn. I området återfinns även kyrkogårdens enda
trävård, ett vitmålat kors med den enkla inskriptionen FAR.
Kvarter E F
Allmän karaktär
Kvarter E F ligger väster om den gamla kyrkogården och utgörs av det område som tillkom i samband
med kyrkogårdsutvidgningen 1965. På ett flygfoto taget över kyrkogården 1961 kan man se att detta
område fortfarande utgörs av åkermark.
Första gravsättningarna på utvidgningen skedde utmed den gamla kyrkogårdsmuren i öster.
Gravstenarna inom kvarteret ligger i enkla rader utsträckta i nord-sydlig riktning och är av en homogen
karaktär med låga breda granitvårdar i grå och röd granit. Hela området är gräsbevuxet. I utvidgningens
mitt tillkom i samband med anläggandet en fontänbassäng med glasmosaik liksom ett konstverk i form
av tre sammanlänkade kors i rostfritt stål.
Från entrén i norr parallellt med muren i öster löper en grusad gång genom hela området. I områdets
nordvästra hörn har man låtit anlägga en urnlund.
Gravvårdstyper
Gravstenarna inom kvarter E och F är av en sammanhållen karaktär med breda rektangulära stenar från
tiden mellan 1965 och fram till idag. Övervägande delen är av grå eller röd granit med enstaka stenar
av diabas. Stenarna är rektangulära i formen med rak eller oregelbunden överdel. På stenarnas inskriptioner
förekommer ortsnamn samt ett fåtal titlar såsom urmakaremästare, hemmansägare, bankkamrer,
smedmästare och direktör.
I kvarter E finns en sten vilken avviker från den gängse typen. Denna sten utgörs av en lite smalare
mer högrest gravsten i diabas vilken slipats om och återanvänts och härstammar från något av de äldre
kvarteren. I kvarteret återfinns även en modern smidesvård.
Äldsta gravvården är från 1965, samma år som utvidgningen stod färdig och ligger invid muren på
utvidgningens östra sida. Vården är rest över Esther Sandholm 1908 1965 och Artur Sandholm 1900
1991 från Follsebo.
På urngravsområdet i utvidgningens nordöstra hörn ligger gravarna osymmetriskt placerade. I urnlunden
växer två Rhododendronbuskar vilka bidrar lummigheten samt avgränsar området från kringliggande
gravkvarter. I anslutning till muren i öster har man placerat en sittbänk.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
