DJURGÅRDSKYRKAN

Djurgårdskyrkan uppfördes 182728, i första hand som skolhus, men den kom även att nyttjas som kyrkolokal. Byggnaden uppfördes på initiativ av grosshandlaren och varvsägaren John Burgman och det var också han som donerade den till dåvarande Kongl. Djurgårdsförsamlingen. Djurgårdskyrkans arkitekt är okänd. Från och med 1865 användes byggnaden endast för skolverksamhet men omdanades 1880 till kyrka och har sedan dess fungerat som sådan.

Djurgårdskyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Den ligger i Djurgårdsstaden och Södra Djurgården, som båda är områden av riksintresse för kulturmiljövården.

För mer historik se kyrkan/kyrkobyggnaden

Djurgårdskyrkan uppfördes 1827-28, i första hand som skolhus men den kom även att nyttjas som kyrkolokal. Byggnaden uppfördes på initiativ av grosshandlaren och varvsägaren John Burgman och det var också han som donerade den till dåvarande Kongl. Djurgårdsförsamlingen. Djurgårdskyrkans arkitekt är okänd. Från och med 1865 användes byggnaden endast för skolverksamhet men omdanades 1880 till kyrka och har sedan dess fungerat som sådan.
Redan på 1700-talet fanns det starka önskemål från Djurgårdsborna om en egen församling och kyrka. Eftersom det var långt till Hedvig Eleonora kyrka, som länge var församlingens enda kyrka, hölls gudstjänster och andaktsstunder under många år i provisoriska lokaler i Djurgårdsstaden. 1827-28 lät grosshandlaren och ägaren till det på Djurgården belägna Lothsackska varvet, John Burgman (1764-1833), uppföra den byggnad som idag går under namnet Djurgårdskyrkan. Dess huvudfunktion var att tjäna som skollokal för barnen till varvets många arbetare. 1830 donerade Burgman byggnaden till församlingen. Ända fram till tidigt 1900-tal var det nämligen kyrkan och stadens olika församlingar som stod för skolverksamheten och skolhusbyggandet i Stockholm. Enligt donatorn fick byggnaden även användas som gudstjänstlokal vilket också skedde.

1867 beslöt emellertid kyrkostämman att gudstjänstverksamheten skulle upphöra eftersom den var störande för skolans verksamhet. Det ursprungliga stora rummet i bottenvåningen som använts både som skolsal och kyrksal delades därvid upp i fyra rum och den ursprungliga predikstolen m m togs bort. Redan cirka tio år senare, 1878, togs en ny skola i bruk på Djurgården, dagens Djurgårdsskolan, vilket innebar att den gamla inte längre behövdes. Vid denna tid fanns diskussioner om att uppföra en helt ny kyrka på Södra Djurgården. Bland annat ritade arkitekten J F Åbom år 1880 ett förslag till centralkyrka på ön. Samma år fattades dock beslutet att omdana 1820-talets skolbyggnad till kyrka. Egentligen var den tänkt som ett provisorium men har sedan dess varit Djurgårdsbornas kyrka. Det var vid 1880-talets ombyggnad som kyrkorummet i stora drag fick sitt nuvarande utseende med bl a altarpredikstolen. Kyrkan kom att vid församlingsdelningen 1906 tillhöra den nya Oscars församling. Under 1970-talet var kyrkan under en tid nedläggningshotad och en försäljning av kyrkan diskuterades.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Muntliga uppgifter från församlingen
von Ajkay, A m fl, Tidernas Stockholm. Kulturmiljöer av riksintresse, Stockholm 1990.
Corin, C-F, Oscars församling 50 år, Uppsala 1956
Djurgårdskyrkan - ett andligt hem. Broschyr, utan ort och år
Malmström, K, Oscarskyrkan, Sveriges kyrkor Stockholm IX:2, Stockholm 1975
Nilsson, C, Kyrkguiden, Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Rengmyr Lövgren, B, Den gröna stadens kyrka. Djurgårdskyrkan 175 år, Stockholm 2003.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

Nuvarande Djurgårdskyrkan i Djurgårdsstaden snett emot Skansen byggdes som skolhus 1828 av grosshandlaren och varvsägaren Johan Burgman. Flertalet invånare på Djurgården vid denna tid utgjordes av fattiga personer, båtsmän och andra, mest med anknytning till sjöfart. Området tillhörde Hedvig Eleonora församling men saknade broförbindelse. Därför kom byggnaden att så snart den var färdig även användas som kyrka. Sedan 1880 används den enbart för gudstjänster och för aktiviteter anordnade av Oscars församling, dit kyrkan hör sedan 1906 då Hedvig Eleonora församling delades.
Djurgårdskyrkan har en helt profan prägel. Det panelade trähuset med 12 våning under brutet tak och med frontespis mot Djurgårdsslätten kan liknas vid huvudbyggnaden på en mindre herrgård i nyklassicistisk stil. Kyrkan är orienterad i norr-söder med huvudingång i södra gaveln. Via en liten hall når man kyrkorummet som har altarpredikstol i norr med sakristia t.v. bakom väggen.. Det enskeppiga gudstjänstrummet med platt trätak delas av längsgående, smäckra träpelare. Övervåningen inrymmer församlingslokaler.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

Omgivningen
Djurgårdskyrkan ligger på Södra Djurgården, strax intill Gröna Lunds nöjeskomplex och nära Skansen. Närheten till dessa anläggningar präglar omgivningen mycket påtagligt, särskilt sommartid. I söder tar Djurgårdsstaden vid med sin småskaliga träbebyggelse från 1700- och 1800-talet, i äldre tid huvudsakligen bebodd av områdets många varvsarbetare. Närmaste granne till kyrkan i väster är det s k Bellmanhuset i kvarteret Masten med sin speciella svalgång.

Anläggningen
Strax nordväst om kyrkan står Djurgårdskyrkans klockstapel. Den invigdes 1950, uppförd enligt arkitekten Ragnar Hjorths ritningar från 1948. Stapeln har en enkel, öppen träkonstruktion som upptill är prydd med en kyrktupp. Hjalmar Gullberg har författat den dikt som ingraverats på kyrkklockan. Här finns även en flaggstång och ett svart smideskors med texten "Åt minnet av dem som vila på Djurgårdens gamla kyrkogård", rest 1955. Denna kyrkogård låg sydväst om dagens Långa Gatan men bebyggdes med bostadshus i början av 1800-talet. Kyrkotomten omgärdas av ett sekundärt trästaket längs vilket det finns en del planteringar och står några stora träd. I staketet mot Djurgårdsvägen finns en träportal med texten DJURGÅRDSKYRKAN. Planen i väster är grusad, i övrigt gräsmatta.

Kyrkobyggnaden
Djurgårdskyrkan är uppförd som en profan byggnad och också utformad som en sådan. Endast korset uppe på frontespisen visar att det idag är en kyrkobyggnad. Kyrkan är enskeppig och saknar kor. Kyrkorummet är orienterat i nordvästlig-sydostlig riktning med huvudentrén belägen på den sydöstra gaveln. Den i sydvästra hörnet belägna ursprungliga uthusbyggnaden är sekundärt hopbyggd med kyrkan med en smal länk. Kyrkans stomme är av timmer.

Djurgårdskyrkan uppfördes 182728, i första hand som skolhus, men den kom även att nyttjas som kyrkolokal. Byggnaden uppfördes på initiativ av grosshandlaren och varvsägaren John Burgman och det var också han som donerade den till dåvarande Kongl. Djurgårdsförsamlingen. Djurgårdskyrkans arkitekt är okänd. Från och med 1865 användes byggnaden endast för skolverksamhet men omdanades 1880 till kyrka och har sedan dess fungerat som sådan.

Djurgårdskyrkan är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen. Den ligger i Djurgårdsstaden och Södra Djurgården, som båda är områden av riksintresse för kulturmiljövården.

För mer historik se kyrkan/kyrkobyggnaden

Omgivningen
Djurgårdskyrkan ligger på Södra Djurgården, strax intill Gröna Lunds nöjeskomplex och nära Skansen. Närheten till dessa anläggningar präglar omgivningen mycket påtagligt, särskilt sommartid. I söder tar Djurgårdsstaden vid med sin småskaliga träbebyggelse från 1700- och 1800-talet, i äldre tid huvudsakligen bebodd av områdets många varvsarbetare. Närmaste granne till kyrkan i väster är det s k Bellmanhuset i kvarteret Masten med sin speciella svalgång.

Kyrkomiljön
Strax nordväst om kyrkan står Djurgårdskyrkans klockstapel. Den invigdes 1950, uppförd enligt arkitekten Ragnar Hjorths ritningar från 1948. Stapeln har en enkel, öppen träkonstruktion som upptill är prydd med en kyrktupp. Hjalmar Gullberg har författat den dikt som ingraverats på kyrkklockan. Här finns även en flaggstång och ett svart smideskors med texten "Åt minnet av dem som vila på Djurgårdens gamla kyrkogård", rest 1955. Denna kyrkogård låg sydväst om dagens Långa Gatan men bebyggdes med bostadshus i början av 1800-talet. Kyrkotomten omgärdas av ett sekundärt trästaket längs vilket det finns en del planteringar och står några stora träd. I staketet mot Djurgårdsvägen finns en träportal med texten DJURGÅRDSKYRKAN. Planen i väster är grusad, i övrigt gräsmatta.

Kyrkobyggnaden
Djurgårdskyrkan är uppförd som en profan byggnad och också utformad som en sådan. Endast korset uppe på frontespisen visar att det idag är en kyrkobyggnad. Kyrkan är enskeppig och saknar kor. Kyrkorummet är orienterat i nordvästlig-sydostlig riktning med huvudentrén belägen på den sydöstra gaveln. Den i sydvästra hörnet belägna ursprungliga uthusbyggnaden är sekundärt hopbyggd med kyrkan med en smal länk. Kyrkans stomme är av timmer.

Omgivningen
Djurgårdskyrkan ligger på Södra Djurgården, strax intill Gröna Lunds nöjeskomplex och nära Skansen. Närheten till dessa anläggningar präglar omgivningen mycket påtagligt, särskilt sommartid. I söder tar Djurgårdsstaden vid med sin småskaliga träbebyggelse från 1700- och 1800-talet, i äldre tid huvudsakligen bebodd av områdets många varvsarbetare. Närmaste granne till kyrkan i väster är det s k Bellmanhuset i kvarteret Masten med sin speciella svalgång.

Anläggningen
Strax nordväst om kyrkan står Djurgårdskyrkans klockstapel. Den invigdes 1950, uppförd enligt arkitekten Ragnar Hjorths ritningar från 1948. Stapeln har en enkel, öppen träkonstruktion som upptill är prydd med en kyrktupp. Hjalmar Gullberg har författat den dikt som ingraverats på kyrkklockan. Här finns även en flaggstång och ett svart smideskors med texten "Åt minnet av dem som vila på Djurgårdens gamla kyrkogård", rest 1955. Denna kyrkogård låg sydväst om dagens Långa Gatan men bebyggdes med bostadshus i början av 1800-talet. Kyrkotomten omgärdas av ett sekundärt trästaket längs vilket det finns en del planteringar och står några stora träd. I staketet mot Djurgårdsvägen finns en träportal med texten DJURGÅRDSKYRKAN. Planen i väster är grusad, i övrigt gräsmatta.

Kyrkobyggnaden
Djurgårdskyrkan är uppförd som en profan byggnad och också utformad som en sådan. Endast korset uppe på frontespisen visar att det idag är en kyrkobyggnad. Kyrkan är enskeppig och saknar kor. Kyrkorummet är orienterat i nordvästlig-sydostlig riktning med huvudentrén belägen på den sydöstra gaveln. Den i sydvästra hörnet belägna ursprungliga uthusbyggnaden är sekundärt hopbyggd med kyrkan med en smal länk. Kyrkans stomme är av timmer.