NÄTRA KYRKA

Kyrktomten
Rektangulär tomt i öst-västlig riktning med kallmurad, bearbetad natursten i bogårdsmur i söder, väster och norr. Muren omsatt i norra delen för ett par år sedan med betongstöd. Gräsbevuxet krön.

Tomten sluttar kraftigt mot söder utanför bogårdsmuren, där en grusväg skär av på väg ned till ett gravkapell från 1930-talet, tillbyggt 1958. Det klassicistiskt utformade kapellet är delvis inbyggt på tomten, delvis söder om dess bogårdmur, och nivåskillnaden gör att även en souterrängvåning finns mot söder. Kapellet är murat, slätputsat och vitmålat, har sadeltak med falsad kopparplåt, klassicerande tempelgavelmotiv mot norr med framspringande hörnrustik samt portik. Utvidgad kyrkogård i etapper i öster, nordöst och sydöst ned mot Nätraån. Här finns ett par grindstolpar från 1945 mot norr, grindarna saknas.

Grusgångar runt kyrkobyggnaden förlängs i rätvinkliga linjer, i huvudsak gräsbevuxna grav-kvarter. Den stora tomtytan har uppvuxna björkar inom varje kvarter och mindre nyplanterade skogslönnar. Klena små galvade lyktstolpar med lyktor i vattrat glas utmed grusgångarna.

Murad, slätputsad och vitmålad stigport i väster från 1833. Stolparna försedda med fördjupade fyllningar. Det svängda portalkrönet (nästan serlianskt i sin form) belagt med svartmålad falsad plåt. Dekor av tre förgyllda klot. Grindpar med fast överstycke i svartmålat smide av Per Östman i Ry, Nora. Stigport i norr av liknande karaktär, dock mer svängd barockform på överdelen.

FÖRSAMLING 1995 - NÄTRA

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2279, år 1900: 5398, år 1995: 5620

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, omnämnd 1314 (DS 1946).

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen omfattar bygden omkring Nätraån i den östligaste delen av landskapet. Den befintliga kyrkan ligger för sig i närheten av tätorten Bjästa på en höjd öster om Nätraån. Stegporten från 1833 har smide av Per Östman i Ry, Nora. Vid kyrkan ligger prästgården, församlingshemmet och hembygdsgården. Ruinen efter den medeltida kyrkan ligger ca 700 m sydost om den befintliga kyrkan. Traditionen omtalar en träkyrka strax öster om den medeltida kyrkoruinen. Kyrkbacken i Sel utpekas också som möjlig äldre kyrkplats.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida salkyrka av gråsten, bevarad som ruin. Kyrkan har haft sakristia och vapenhus. Kyrkan har haft två tegelvalv och även vapenhuset har varit välvt. En större reparation av kyrkan har sannolikt ägt rum under 1690-talet; möjligen var det då som en rund strävpelare tillfogades i sydöstra hörnet. Den medeltida stensakristian har vid någon tidpunkt ersatts av en ny sakristia av trä, troligen under 1700-talet och av Pehr Zackrisson i Kubbe, Anundsjö. Av medeltida inventarier finns ett lavatorium i Statens historiska museum samt skulpturer från ett altarskåp, troligen från tidigt 1400-tal, som förvaras i Länsmuseet Murberget. En dopfunt från 1700-talet är överförd till den nya kyrkan.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Stenkyrka på ny plats, uppförd 1805-07 efter ritningar av Simon Geting, något reviderade av ÖIÄ. Rektangulär kyrka med sakristia i en smalare, halvrund utbyggnad bakom koret samt torn i väster. Vid en restaurering 1946-47 efter förslag av arkitekt Bengt Linnarsson entresolerades sakristian och fick en ny ingång, samtidigt som toalett och kapprum installerades i vapenhuset/tornet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans murar har rusticerade hörnkedjor. Tornet har en konsolfris under det flacka torntaket, som bär tornur, och kröns av en öppen lanternin. Långhuset täcks av sadeltak och sakristian av en lägre halvkupol. Ingångar finns i väster samt mitt på långsidorna. Kyrkorummet täcks av ett flackt, vitstruket tunnvalv av trä. Inredningen är praktfull och välbevarad. Korväggen pryds i hela sin bredd av en målad skenarkitektur med inslag av grisaillemålningar, komponerad och utförd 1847-48 av Olof Hofrén. Den ursprungliga altaruppsatsen som fortfarande är i bruk, består av halvkolonner och ett rakt bjälklag på vilket Lammet med segerfanan vilar. Mellan kolonnerna står korset med svepduk. En predikstol från 1720-talet ersattes 1814 av den nuvarande, utförd av Pehr Dahlqvist från Nora och målad och förgylld av Olof Hofrén. Dopfunten från den gamla kyrkan är snidad av Måns Gran från Härnösand 1728. Orgeln från 1858 har fasad och målning av Lars Erik Hofrén, som troligen också stått för utsmyckningen av läktarbarriären. Kyrkan har en sluten bänkinredning i fyra kvarter År 1990 togs en del av bänkinredningen bort av ingenjör Lennart Kjellberg, Norrköping, och under läktaren inreddes hela utrymmet. Ett textilskåp anordnades i sakristians övre plan.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Efter rysshärjningarna längs norrlandskusten 1721, då Nätra socken blev härjad, diskuterades en utvidgning av medeltidskyrkan i samband med dess reparation. Vid prostvisitationer 1775 och 1780 manade visitator utan framgång församlingen att antingen utvidga kyrkan eller bygga en ny. Efter flera syneförrättningar framlades äntligen år 1800 en ritning till nybyggnad av Simon Geting, som bearbetades något vid ÖIÄ. Grundläggningen skedde 1805 och 1807 kunde den stora kyrkan tas ibruk, men den egentliga invigningen förrättades först den 6 juli 1817 av biskop E A Almquist.
Kyrkogårdsmur i natursten med ståtlig murad stigport från 1833 med gallergrind och smidd strålsol.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt långhus med kor och halvrund sakristia i öster, torn i väster. Den reviderade ritningen från år 1800 har följts. Ingångar genom tornet och mitt på långsidorna.
Byggd i gråsten och tegel i fönster och dörrar. Vitputsade fasader, gråputsad sockel, takbeläggning svartmålad kopparplåt, ursprungligen spån. Lanternin klädd med vitmålad liggande panel.

EXTERIÖR - Rusticerade hörnkedjor på torn och långhus på syd- och nordsidan. Tornkroppen prydd med konsolfris under det flacka torntaket, som bär tornur. Fyrsidig öppen lanternin krönt av förgyllt klot med kors. Sadeltak över långhuset, lägre halvkupol över sakristian.

INTERIÖR - Praktfull och välbevarad inredning. Rektangulärt tunnvälvt kyrkorum, målat 1810-11 av Joakim Öberg, Härnösand. 1831 utgjordes altarprydnaden av "en nische med pelare...med ett drapperi i nischen och ett derutanför stående förgyldt kors". 1842 ersattes korset av en oljemålning av Johan Widenström med motivet "Korsnedtagandet", nu på norra långväggen. Den nuvarande korväggsdekoren komponerades och målades 1847-48 av Olof Hofrén, som till sin hjälp hade G M Kjellström. Den raka korväggen pryds i hela sin bredd av skenarkitektur, som i mitten bildar ett perspektiviskt rum, med kasetterat tunnvalv buret av kolonner och fonden absidialt avslutad, med fönster i halvkupol. Mot väggen står den ursprungliga altaruppsatsen med halvkolonner och rakt bjälklag på vilket Lammet med segerfanan vilar. Mellan kolonnerna står korset med svepduk. I skenarkitekturen över dörrarna till sakristian grisaillemålningar med "Jesus och barnen" samt "Jesus och äktenskapsbryterskan". Den gamla predikstolen från ca 1728 ersattes 1814 av den nuvarande rikt dekorerade av Pehr Dahlqvist från Nora, målad i vitt och förgylld av Olof Hofrén.
Sluten bänkinredning i fyra kvarter. Till en början användes den gamla kyrkans orgel från 1758. Den ersattes 1858 av den nuvarande, med fasad och bemålning av Lars Erik Hofrén. Orgelverket från 1970. Hofrén stod troligen även för läktarbarriärens utsmyckning. Läktarunderbyggnad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. Stockholm 1997