ALLHELGONAKYRKAN

Omgivning
Allhelgonakyrkan ligger nästan mitt på Södermalm i Stockholms innerstad, bara något kvarter från de stora genomfartsgatorna Götgatan och Ringvägen. Dessa gator präglas av storstadens trafik och stora utbud av affärer och service. Kvarteren kring Allhelgonakyrkan står i stor kontrast till den storskalighet och det tempo som råder där genom den enhetliga bostadsbebyggelse som omger kyrkan. Där ligger putsade 3-4 våningshus från 1920- och 30-talet med klassiserande fasader. Det lugn och den småskalighet som präglar detta område ger en småstadskaraktär där kyrkan utgör ett naturligt inslag med sin ålderdomliga karaktär. Sydväst om kyrkan ligger ett storgårdskvarter ritat av Sven Wallander åt HSB, vilket är en kulturhistoriskt värdefull miljö.

Anläggningen
Kyrkan ligger på en höjd omgiven av parkmark med grusade gångar, gräsytor, buskar och stora lövträd. Upp till huvudingången i norr leder dubbla granittrappor omgivna av buskage.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan, med en stomme av trä, är enskeppig och orienterad i nord-sydlig riktning. Koret i söder är rakt avslutat och något smalare än långhuset. Tornet med huvudingång ligger i norr. På östra och västra sidan om koret ligger f d sakristian och ett vindfång som envåniga utbyggnader. Tornet är något smalare än långhuset.

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms Stadsmuseum 2007.

Omgivning
Allhelgonakyrkan ligger nästan mitt på Södermalm i Stockholms innerstad, bara något kvarter från de stora genomfartsgatorna Götgatan och Ringvägen. Dessa gator präglas av storstadens trafik och stora utbud av affärer och service. Kvarteren kring Allhelgonakyrkan står i stor kontrast till den storskalighet och det tempo som råder där genom den enhetliga bostadsbebyggelse som omger kyrkan. Där ligger putsade 3-4 våningshus från 1920- och 30-talet med klassiserande fasader. Det lugn och den småskalighet som präglar detta område ger en småstadskaraktär där kyrkan utgör ett naturligt inslag med sin ålderdomliga karaktär. Sydväst om kyrkan ligger ett storgårdskvarter ritat av Sven Wallander åt HSB, vilket är en kulturhistoriskt värdefull miljö.

Anläggningen
Kyrkan ligger på en höjd omgiven av parkmark med grusade gångar, gräsytor, buskar och stora lövträd. Upp till huvudingången i norr leder dubbla granittrappor omgivna av buskage.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan, med en stomme av trä, är enskeppig och orienterad i nord-sydlig riktning. Koret i söder är rakt avslutat och något smalare än långhuset. Tornet med huvudingång ligger i norr. På östra och västra sidan om koret ligger f d sakristian och ett vindfång som envåniga utbyggnader. Tornet är något smalare än långhuset.

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms Stadsmuseum 2007.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Allhelgonakyrkan byggdes och invigdes 1918. Ritningarna utfördes av arkitekten Joel Norborg (1880-1971), som i Stockholm bl a har ritat fasaden till huset på Kungsgatan 4-10 och två kvarnbyggnader vid Saltsjökvarn.
År 1893 började Sällskapet för främjandet av kyrklig själavård i Stockholm att arbeta för att få fram gudstjänstlokaler i Stockholms utkanter och anställa präster där. År 1900 bildades i sällskapet en Katarina-krets för att hjälpa de fattiga, gamla och sjuka som bodde kring nuvarande Helgalunden och för vilka det var för långt att ta sig till Katarina kyrka. Gudstjänster hölls i olika hyrda lokaler och mellan 1907-17 i en källarlokal som ägdes av Sällskapet. Detta fick efter begäran en tomt av Stockholms stadsfullmäktige i Helgalunden mot en symbolisk hyra och villkoret att en gudstjänstbyggnad skulle byggas där. En insamling där Katarina församlings bidrag var störst efter Sällskapets egen insats gjorde det möjligt att börja byggnationen. Kyrkan avsåg att likna en svensk landsortskyrka från 1700-talet. Den invigdes av ärkebiskop Nathan Söderblom som gav den namnet Allhelgonakyrkan. Helgalunden är däremot uppkallad efter en väderkvarn, Helgan som legat i närheten. Sällskapet för främjandet av kyrklig själavård skänkte kyrkan 1958 till föreningen Allhelgonakyrkans Vänner. Kyrkan hade då sedan 1929 bedrivit sin verksamhet med mycket knappa medel och stora ideella insatser sedan Katarina församling inte längre ville stå för driftskostnaderna. Allhelgonakyrkans vänner överlämnade kyrkan 1972 till Katarina församling.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

År 1893 började Sällskapet för främjandet av kyrklig själavård i Stockholm att arbeta för att få fram gudstjänstlokaler i Stockholms utkanter och anställa präster där. År 1900 bildades i sällskapet en Katarina-krets för att hjälpa de fattiga, gamla och sjuka som bodde kring nuvarande Helgalunden och för vilka det var för långt att ta sig till Katarina kyrka.

Gudstjänster hölls i olika hyrda lokaler och mellan 190717 i en källarlokal som ägdes av Sällskapet. Efter begäran fick Sällskapet en tomt av Stockholms stadsfullmäktige i Helgalunden mot en symbolisk hyra och villkoret att en gudstjänstbyggnad skulle byggas där. En insamling, där Katarina församlings bidrag var störst efter Sällskapets egen insats, gjorde det möjligt att börja byggnationen.

Kyrkan avsåg att likna en svensk landsortskyrka från 1700-talet. Den invigdes av ärkebiskop Nathan Söderblom som gav den namnet Allhelgonakyrkan. Helgalunden är däremot uppkallad efter en väderkvarn, Helgan, som legat i närheten. Sällskapet för främjandet av kyrklig själavård skänkte kyrkan 1958 till föreningen Allhelgonakyrkans Vänner. Kyrkan hade då sedan 1929 bedrivit sin verksamhet med mycket knappa medel och stora ideella insatser eftersom Katarina församling då inte längre ville stå för driftskostnaderna. Allhelgonakyrkans Vänner överlämnade kyrkan 1972 till Katarina församling.

Omgivningen
Allhelgonakyrkan ligger nästan mitt på Södermalm i Stockholms innerstad, bara något kvarter från de stora genomfartsgatorna Götgatan och Ringvägen. Dessa gator präglas av storstadens trafik och stora utbud av affärer och service. Kvarteren kring Allhelgonakyrkan står i stor kontrast till den storskalighet och det tempo som råder där genom den enhetliga bostadsbebyggelse som omger kyrkan. Där ligger putsade 3-4 våningshus från 1920- och 30-talet med klassiserande fasader. Det lugn och den småskalighet som präglar detta område ger en småstadskaraktär där kyrkan utgör ett naturligt inslag med sin ålderdomliga karaktär. Sydväst om kyrkan ligger ett storgårdskvarter ritat av Sven Wallander åt HSB, vilket är en kulturhistoriskt värdefull miljö.

Kyrkomiljön
Kyrkan ligger på en höjd omgiven av parkmark med grusade gångar, gräsytor, buskar och stora lövträd. Upp till huvudingången i norr leder dubbla granittrappor omgivna av buskage.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan, med en stomme av trä, är enskeppig och orienterad i nord-sydlig riktning. Koret i söder är rakt avslutat och något smalare än långhuset. Tornet med huvudingång ligger i norr. På östra och västra sidan om koret ligger f d sakristian och ett vindfång som envåniga utbyggnader. Tornet är något smalare än långhuset.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms Stadsmuseum 2007.

År 1893 började Sällskapet för främjandet av kyrklig själavård i Stockholm att arbeta för att få fram gudstjänstlokaler i Stockholms utkanter och anställa präster där. År 1900 bildades i sällskapet en Katarina-krets för att hjälpa de fattiga, gamla och sjuka som bodde kring nuvarande Helgalunden och för vilka det var för långt att ta sig till Katarina kyrka.

Gudstjänster hölls i olika hyrda lokaler och mellan 190717 i en källarlokal som ägdes av Sällskapet. Efter begäran fick Sällskapet en tomt av Stockholms stadsfullmäktige i Helgalunden mot en symbolisk hyra och villkoret att en gudstjänstbyggnad skulle byggas där. En insamling, där Katarina församlings bidrag var störst efter Sällskapets egen insats, gjorde det möjligt att börja byggnationen.

Kyrkan avsåg att likna en svensk landsortskyrka från 1700-talet. Den invigdes av ärkebiskop Nathan Söderblom som gav den namnet Allhelgonakyrkan. Helgalunden är däremot uppkallad efter en väderkvarn, Helgan, som legat i närheten. Sällskapet för främjandet av kyrklig själavård skänkte kyrkan 1958 till föreningen Allhelgonakyrkans Vänner. Kyrkan hade då sedan 1929 bedrivit sin verksamhet med mycket knappa medel och stora ideella insatser eftersom Katarina församling då inte längre ville stå för driftskostnaderna. Allhelgonakyrkans Vänner överlämnade kyrkan 1972 till Katarina församling.