ARNÄS KYRKA (GUSTAF ADOLFS KYRKA)

Kyrkogården
Ligger öppet i dalgången, i ett visst höjdläge med sluttande mark mot söder, framför allt söder om skolan. Flackt part i norr och nordväst. Fallande mark mot söder. Mot väster och söder finns en kallmurad stödmur av natursten, därav de fem stegen i granittrappan vid södra stegporten. Entrén mot söder stenlagd med kullersten, liksom den fallande ytan vid långhuset på ömse sidor om femstegstrappan. Den fortsätter sedan runt byggnaden. I övrigt gräsbevuxen yta i söder med grusad gång i öst-västlig riktning.

En rad gravar mot ytterkant söder. Gravkvarter i öster, trädrad av björk mot söder, öster och norr (den ursprungliga tomten). Utvidgad kyrkogård mot både söder, öster och nordöst. Mest grusade gravar. Moss- och gräsbevuxen bogårdsmur av natursten mot norr och väster.

Gravkapellet
Murat och putsat gravkapell i klassiserande tempelstil nordväst om kyrkobyggnaden. Två murade stegportar mot väster och norr, uppförda av murmästaren Erik Svedberg före 1828, slätputsade, utformade med fyrkantpelare och doriska kapitäl, som bär ett bågsegment, klädda med svartmålad falsad plåt över, och målade lika kyrkobyggnaden med rosa fält på sidopartierna; samt en något förenklad yngre variant mot söder med endast vit målning, leder in till kyrkogården från söder väster och norr. I samtliga sitter svartmålade smidesgrindar av olika ålder.

Socknen, som bröts ut ur Själevad under 1300-talet, ligger i ett kuperat skogslandskap med odling på sluttningarna i kustbygden någon mil norr om Örnsköldsvik.

Arnäs kyrka uppfördes mellan 1781-1784 under ledning av byggmästaren Per Hagmansson, son till kyrkobyggaren Daniel Hagman, som också gjort ett ombyggnadsförslag redan 1765. I samband med uppförandet revs den äldre medeltida föregångaren på samma plats. Arnäs kyrka, som är en stor rektangulär salskyrka av gråsten med rakslutet kor och västtorn, har nedtonade klassicistiska drag i den långa Tessinska traditionen.

Se även tidigare inventeringar.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - År 1765 gjorde byggmästare Daniel Hagman ett förslag till ombyggnad av Arnäs medeltida kyrka till korskyrka. Hagman angavs så sent som 1831 som den nya kyrkans upphovsman. Men ombyggnaden blev istället rivning, och ritningar till den nya kyrkan på den gamlas plats uppgjordes 1781 av Petter Hagmansson. De bearbetades något på ÖIÄ. Kyrkan byggdes av Hagmansson 1782 och erhöll till invigningen 1784 namnet "Gustaf Adolf kyrkan i Arnäs".
Till kyrkogården leder tre murade portaler, uppförda av murmästaren Erik Svedberg före 1828, med smidda grindar. Nära kyrkan ligger några bevarade kyrkstallar.

PLAN OCH MATERIAL - Stor rektangulär kyrkobyggnad med kor i öster (sydöst), sakristia på norra sidan och torn i väster. Huvudingång genom tornet och mitt på sydsidan.
Byggd i sten med tegel till dörr- och fönsteromfattningar. Äldre kyrkans murar ingår i nord- och östmurarna. Putsad i vitt med rektangulära fält i svagt rosa på långhuset (dokumenterat från 1828). Takbeklädnaden ursprungligen spån, nu kopparplåt. Grå putsad sockel.

EXTERIÖR - Uppförd huvudsakligen enligt den reviderade ritningen 1781. Försänkta rektangulära fält kring de rundbågiga fönstren. Sadeltak över långhuset, valmat i öster. Tornet försett med hög huv med tornur och liten lanternin, krönt av kors med klot.

INTERIÖR - De gråvita, putsade väggarna indelade i fält av parställda pilastrar mellan fönstren. Dubbla gördelbågar över tunnvalvet. Mellan korväggens två fönster ett rundbågigt fält för altartavlan. På bågens krön Lammet med korset. Ingen uppgift finns om den ursprungliga altarprydnaden. 1810 uppsattes ett förgyllt kors och 1837 en målning med "Kristus bärande sitt kors", utförd av Göran Sundin med hjälp av brorsonen Per och sonen Jöns. År 1880 ersattes denna målning av ett förgyllt kors med svepduk i silver, ställd framför en målad arkitekturfond i mittfältet, troligen bevarad från Sundins dekor. Den nuvarande altartavlan är utförd 1927 av Olle Hjortzberg, som även ritat korets glasmålningar. Den gamla predikstolen ersattes 1878-80 av den nuvarande utan ljudtak, troligen utförd av Felix Holmström.
Öppna bänkar med sirade gavlar, troligen från 1880-talet. Den förnämliga orgeln byggdes 1807 av Pehr Strand med fasad ritad av Pehr Vilhelm Palmroth. Grund läktarunderbyggnad.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

FÖRSAMLING 1995 - ARNÄS

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 2830, år 1900: 6171, år 1995: 7962

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Arnäs finns inte upptaget i 1314 års taxeringslista (DS 1946) men bröts ut ur Själevad under 1300-talet.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i ett kuperat skogslandskap med odling på sluttningarna i kustbygden norr om Örnsköldsvik. En första kyrka anses ha legat på Nederön. Den befintliga kyrkan ligger för sig utanför tätorten, centralt i förhållande till odlingsbygden. Tre murade stegportar, uppförda av murmästaren Erik Svedberg före 1828, leder in till kyrkogården. Norr om kyrkan finns tiondebod, sockenstuga och kyrkstallar. Ca 100 m söder om kyrkan ligger ett höggravfält, det nordligaste utmed den svenska kusten samt ett vikingatida/medeltida gårdsläge. Väster om kyrkan ligger församlingshemmet och en äldre folkskolebyggnad. Området utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: En medeltida kyrka, kanske från 1300-talet, revs då socknens nuvarande kyrka byggdes. Den skall ha utvidgats mot väster 1670, möjligen även åt söder. Dess mått var på 1700-talet 15 x 37 alnar (Hülphers) och den hade tre murade valv. Två träskulpturer från 1400-talet finns bevarade.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Salkyrka av gråsten med västtorn, invigd 1784 och uppförd efter ritningar av Petter Hagmansson, bearbetade av ÖIÄ. Sakristian ligger på traditionellt vis norr om koret.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Tornet har en kupolformad huv med lanternin. Ingångar finns i väster samt mitt på långsidorna, den norra senare igensatt. Fasaderna är vitputsade med svagt rosa fält. Kyrkorummet täcks av ett tunnvalv och väggarna livas av parställda pilastrar. Vid en renovering 1878-80 tillkom den nuvarande predikstolen utan ljudtak, troligen av Felix Holmström och sannolikt också de öppna bänkarna. Orgel av Pehr Strand från 1807 med fasad av Pehr Vilhelm Palmroth. Vid Otar Hökerbergs restaurering 1926-28 fick kyrkan altartavla och glasmålningar i koret av Olle Hjortzberg.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1998.