UPPENBARELSEKYRKAN

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS STADSMUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT.
Uppenbarelsekyrkan uppfördes under åren 1959-61. Arkitekt var Johannes Olivegren (1926-89). Under åren 1953-66 ritade han uppemot ett tjugotal kyrkor runt om i Sverige och medverkade dessutom vid om- och tillbyggnader av ytterligare drygt tio kyrkobyggnader. Uppenbarelsekyrkan i Hägerstens församling är dock den enda kyrkan i Stockholm som är signerad Johannes Olivegren. Fadern var teolog och pastor inom Missionsförbundet vilket bidrog till att han fick en strängt religiös uppfostran. Han utbildade sig först till byggnadsingenjör, därefter till arkitekt .
Det var under första hälften av 1900-talet som Stockholm på allvar började växa ut utanför tullarna. Under mellan- och efterkrigstiden växte invånarantalet i söderort explosionsartat. I början av 30-talet hade Brännkyrka församling drygt 30 000 medlemmar, en siffra som vuxit till 150 000 vid 1950-talets mitt. Behovet att dela upp församlingen blev allt mer akut. I januari 1957 delades den upp i fem olika församlingar varvid Skarpnäcks, Farsta, Vantörs och Hägersten församlingar tillkom. Man började genast planera för nya församlingskyrkor. Redan 1943-44 hade det varit aktuellt att bygga en kyrka uppe på det berg där Uppenbarelsekyrkan nu står. 1953 hade det i Sverige anordnats en stor idétävling om en ny typ av kyrka, den s k småkyrkan, som bl a innebar att en församlingssal vid behov kunde anslutas till kyrkorummet. Segrande ur denna tävling gick arkitekten Johannes Olivegren och det var också han som sedan kom att anlitas för att rita den nya kyrkan i Hägersten. De första skisserna lades fram 1957 men kyrkobygget inleddes först i och med att biskop Helge Ljungberg sköt det inledande sprängskottet på den bergiga tomten i september 1959. Tredje advent, den 17 december 1961, kunde kyrkan invigas av samme biskop i närvaro av kungen och drottningen. Kolumbariet, också ritat av Olivegren, invigdes 1965. 1969 delades Hägerstens församling upp i två - Hägerstens och Skärholmens församlingar.
Uppenbarelsekyrkan har fått sitt namn efter Uppenbarelseboken, vars symbolvärld återkommer både i anläggningens arkitektur och i kyrkans konstnärliga utsmyckning. Arkitekten sägs också ha varit inspirerad av Harry Martinssons versepos från 1956 om Aniara, rymdskeppet. Det har sagts om kyrkan att "likt ett lysande vitt skepp med kursen klart utstakad i jerusalemskorset på nocken plöjer hon fram genom klippan" (Björkman, 1999). I östfasaden med sin mycket säregna form kan också den stora orgeln vara ett möjligt arkitektoniskt motiv.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
SSM Stockholms stadsmuseums arkiv
Björkman, A, Form, rörelse, ljus. En studie över Johannes Olivegrens kyrkoarkitektur, Umeå 2001
Björkman, A m fl, Uppenbarelsekyrkan, broschyr, utan ort och år
Illerstad, L, Nya Svenska kyrkor, del I Svealand, RAÄ 1990:2, Stockholm 1990
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Ridderstedt, L, 100 kyrkor på hundra år. Kyrkfrämjandet och kyrkobyggandet i Stockholmsregionen 1890-1990, Uppsala 1993
Rylander, P m fl, Uppenbarelsekyrkan i Hägersten, broschyr, Stockholm 1962
Söderström, G m fl, Stockholm utanför tullarna. Nittiosju stadsdelar i ytterstaden. Stockholm 2003.
Uppgifterna är sammanställda av Stockholms stadsmuseum 2007.

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - På toppen av ett bergsparti i Hägerstensåsen ligger kyrkan som en integrerad struktur av mångsidiga rumssammanhang. Från en asfalterad kyrkbacke på sydsidan går man under en brygga med klockor uppför en trappa till ett kringbyggt kyrktorg ursprungligen omgivet av ett skärmtak med cirkulär öppning, men nu under ombyggnad till täckt kupol. Torget är centrum i en lägre, av gult fasadtegel, murad del med flackt tak. Den rymmer i väster en sal med stor scen och dessutom bostäder. Expedition i norr. I öster som sidoskepp ordnade samlingssalar och sidokapell med vikväggar avskiljbara från det till stor höjd separat uppbyggda mittskeppet som med smala väggskivor och rumshöga färgfönster bildar ett ljust, vidöppet kor. Kopplade stolar av rostfritt stål. Klinkerbelagd mittgång. Träpanel i taket. Glasmålningarna utförda av Ralph Bergholz.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990

Omgivningen
Uppenbarelsekyrkan är omgiven av flerfamiljshus av olika karaktär från olika tider. Norröver, nedanför berget, kantar Aspuddens arbetarbostadskvarter från 1910-talet Hägerstensvägens båda sidor. Söderut ligger den s k LM-staden med sina putsade smalhus från 1930-talets sista år, uppförda i en stram funktionalism för de anställda vid L M Erikssons stora fabrik vid Telefonplan. Som grannar västerut ligger längs Bäckvägen och österut längs Främlingsvägen rader med smalhus från tidigt 1940-tal, putsade resp i rött tegel.

Kyrkomiljön
Kyrkan är högt belägen uppe på det s k Vallfartsberget, en höjd ovanför Aspuddens bostadsbebyggelse, och fungerar som ett landmärke i området. Kyrkotomten består i huvudsak av berg i dagen. Framförallt öster om kyrkan finns en hel del träd som med sin grönska under sommarhalvåret döljer en del av kyrkans resliga östfasad med sina stora korfönster. Mellan Bäckvägen och kyrkans entré i sydväst finns en asfalterad plan med bl a parkeringsplatser.

Kyrkoanläggningen
Uppenbarelsekyrkan har en tämligen komplex plan där själva kyrkan bara utgör en mindre del och är helt sammanbyggd med församlingslokalerna. Kyrkorummet, som har en inte helt klart uttalad korsform, är orienterat i öst-västlig riktning. Detta och den största samlingssalen är placerade i anläggningens huvudaxel, åtskilda av ett cirkelrunt kyrktorg som ursprungligen delvis låg under bar himmel. Kring torget är församlingens expeditionslokaler, prästrum m m grupperade. I anläggningens källarvåning ligger ytterligare församlingslokaler samt ett kolumbarium och en lillkyrka. Huvudentrén till anläggningen ligger i sydväst. Kyrkans stomme är av betong.

Det var under första hälften av 1900-talet som Stockholm på allvar började växa ut utanför tullarna. Under mellan- och efterkrigstiden växte invånarantalet i söderort explosionsartat. I början av 30-talet hade Brännkyrka församling drygt 30 000 medlemmar, en siffra som vuxit till 150 000 vid 1950-talets mitt. Behovet att dela upp församlingen blev allt mer akut. I januari 1957 delades den upp i fem olika församlingar varvid Skarpnäcks, Farsta, Vantörs och Hägerstens församlingar tillkom.

Man började genast planera för nya församlingskyrkor. Redan 194344 hade det varit aktuellt att bygga en kyrka uppe på det berg där Uppenbarelsekyrkan nu står. 1953 hade det i Sverige anordnats en stor idétävling om en ny typ av kyrka, den s k småkyrkan, som bl a innebar att en församlingssal vid behov kunde anslutas till kyrkorummet. Segrande ur denna tävling gick arkitekten Johannes Olivegren och det var också han som sedan kom att anlitas för att rita den nya kyrkan i Hägersten.

De första skisserna lades fram 1957 men kyrkobygget inleddes först i och med att biskop Helge Ljungberg sköt det inledande sprängskottet på den bergiga tomten i september 1959. Tredje advent, den 17 december 1961, kunde kyrkan invigas av samme biskop i närvaro av kungen och drottningen. Kolumbariet, också ritat av Olivegren, invigdes 1965. 1969 delades Hägerstens församling upp i två Hägerstens och Skärholmens församlingar.

Uppenbarelsekyrkan har fått sitt namn efter Uppenbarelseboken, vars symbolvärld återkommer både i anläggningens arkitektur och i kyrkans konstnärliga utsmyckning. Arkitekten sägs också ha varit inspirerad av Harry Martinssons versepos från 1956 om Aniara, rymdskeppet. Det har sagts om kyrkan att likt ett lysande vitt skepp med kursen klart utstakad i Jerusalems Uppenbarelsekyrkan korset på nocken plöjer hon fram genom klippan (Björkman, 1999). I östfasaden med sin mycket säregna form kan också den stora orgeln vara ett möjligt arkitektoniskt motiv.

Det var under första hälften av 1900-talet som Stockholm på allvar började växa ut utanför tullarna. Under mellan- och efterkrigstiden växte invånarantalet i söderort explosionsartat. I början av 30-talet hade Brännkyrka församling drygt 30 000 medlemmar, en siffra som vuxit till 150 000 vid 1950-talets mitt. Behovet att dela upp församlingen blev allt mer akut. I januari 1957 delades den upp i fem olika församlingar varvid Skarpnäcks, Farsta, Vantörs och Hägerstens församlingar tillkom.

Man började genast planera för nya församlingskyrkor. Redan 194344 hade det varit aktuellt att bygga en kyrka uppe på det berg där Uppenbarelsekyrkan nu står. 1953 hade det i Sverige anordnats en stor idétävling om en ny typ av kyrka, den s k småkyrkan, som bl a innebar att en församlingssal vid behov kunde anslutas till kyrkorummet. Segrande ur denna tävling gick arkitekten Johannes Olivegren och det var också han som sedan kom att anlitas för att rita den nya kyrkan i Hägersten.

De första skisserna lades fram 1957 men kyrkobygget inleddes först i och med att biskop Helge Ljungberg sköt det inledande sprängskottet på den bergiga tomten i september 1959. Tredje advent, den 17 december 1961, kunde kyrkan invigas av samme biskop i närvaro av kungen och drottningen. Kolumbariet, också ritat av Olivegren, invigdes 1965. 1969 delades Hägerstens församling upp i två Hägerstens och Skärholmens församlingar.

Uppenbarelsekyrkan har fått sitt namn efter Uppenbarelseboken, vars symbolvärld återkommer både i anläggningens arkitektur och i kyrkans konstnärliga utsmyckning. Arkitekten sägs också ha varit inspirerad av Harry Martinssons versepos från 1956 om Aniara, rymdskeppet. Det har sagts om kyrkan att likt ett lysande vitt skepp med kursen klart utstakad i Jerusalems Uppenbarelsekyrkan korset på nocken plöjer hon fram genom klippan (Björkman, 1999). I östfasaden med sin mycket säregna form kan också den stora orgeln vara ett möjligt arkitektoniskt motiv.

Omgivningen
Uppenbarelsekyrkan är omgiven av flerfamiljshus av olika karaktär från olika tider. Norröver, nedanför berget, kantar Aspuddens arbetarbostadskvarter från 1910-talet Hägerstensvägens båda sidor. Söderut ligger den s k LM-staden med sina putsade smalhus från 1930-talets sista år, uppförda i en stram funktionalism för de anställda vid L M Erikssons stora fabrik vid Telefonplan. Som grannar västerut ligger längs Bäckvägen och österut längs Främlingsvägen rader med smalhus från tidigt 1940-tal, putsade resp i rött tegel.

Anläggningen
Kyrkan är högt belägen uppe på det s k Vallfartsberget, en höjd ovanför Aspuddens bostadsbebyggelse, och fungerar som ett landmärke i området. Kyrkotomten består i huvudsak av berg i dagen. Framförallt öster om kyrkan finns en hel del träd som med sin grönska under sommarhalvåret döljer en del av kyrkans resliga östfasad med sina stora korfönster. Mellan Bäckvägen och kyrkans entré i sydväst finns en asfalterad plan med bl a parkeringsplatser.

Kyrkobyggnaden
Uppenbarelsekyrkan har en tämligen komplex plan där själva kyrkan bara utgör en mindre del och är helt sammanbyggd med församlingslokalerna. Kyrkorummet, som har en inte helt klart uttalad korsform, är orienterat i öst-västlig riktning. Detta och den största samlingssalen är placerade i anläggningens huvudaxel, åtskilda av ett cirkelrunt kyrktorg som ursprungligen delvis låg under bar himmel. Kring torget är församlingens expeditionslokaler, prästrum m m grupperade. I anläggningens källarvåning ligger ytterligare församlingslokaler samt ett kolumbarium och en lillkyrka. Huvudentrén till anläggningen ligger i sydväst. Kyrkans stomme är av betong.

Omgivningen
Uppenbarelsekyrkan är omgiven av flerfamiljshus av olika karaktär från olika tider. Norröver, nedanför berget, kantar Aspuddens arbetarbostadskvarter från 1910-talet Hägerstensvägens båda sidor. Söderut ligger den s k LM-staden med sina putsade smalhus från 1930-talets sista år, uppförda i en stram funktionalism för de anställda vid L M Erikssons stora fabrik vid Telefonplan. Som grannar västerut ligger längs Bäckvägen och österut längs Främlingsvägen rader med smalhus från tidigt 1940-tal, putsade resp i rött tegel.

Anläggningen
Kyrkan är högt belägen uppe på det s k Vallfartsberget, en höjd ovanför Aspuddens bostadsbebyggelse, och fungerar som ett landmärke i området. Kyrkotomten består i huvudsak av berg i dagen. Framförallt öster om kyrkan finns en hel del träd som med sin grönska under sommarhalvåret döljer en del av kyrkans resliga östfasad med sina stora korfönster. Mellan Bäckvägen och kyrkans entré i sydväst finns en asfalterad plan med bl a parkeringsplatser.

Kyrkobyggnaden
Uppenbarelsekyrkan har en tämligen komplex plan där själva kyrkan bara utgör en mindre del och är helt sammanbyggd med församlingslokalerna. Kyrkorummet, som har en inte helt klart uttalad korsform, är orienterat i öst-västlig riktning. Detta och den största samlingssalen är placerade i anläggningens huvudaxel, åtskilda av ett cirkelrunt kyrktorg som ursprungligen delvis låg under bar himmel. Kring torget är församlingens expeditionslokaler, prästrum m m grupperade. I anläggningens källarvåning ligger ytterligare församlingslokaler samt ett kolumbarium och en lillkyrka. Huvudentrén till anläggningen ligger i sydväst. Kyrkans stomme är av betong.