ÖJA KYRKA

Allmän karaktär
Öja kyrkogård är anlagd i samband med kyrkans uppförande år 1854 och ersatte då den tidigare medeltida
kyrkogården, belägen ett par kilometer öster om den nuvarande. Kyrkan ligger på ett markerat
höjdläge. Upp till tornentrén i öster löper en anlagd lång sluttande ramp vars lodräta sidor är lagda med
huggen natursten. Kyrkogården har utvidgats i två omgångar först år 1923 med ett område väster om
kyrkan och senare, på 1980-talet, med ett område i norr.

Omgärdning
Den östligaste delen av den ursprungliga kyrkogården avgränsas av ett lågt staket bestående av gjutna
stolpar vilka är förbundna med en kätting. Resterande del av den äldre kyrkogården omgärdas av en
drygt meterhög stenmur, lagd av oregelbundet huggna naturstenar. Muren är på ovansidan bevuxen med
mossa och ormbunkar.
Utvidgningen i väster omgärdas av en nästan två meter hög vällagd naturstenmur. Den senast utvidgade
delen avgränsas i söder och väster av stenmurar och i norr och öster häckar.

Ingångar
Kyrkogårdens äldsta del har fyra ingångar med huvudentré i öster, vilken utgörs av en välbearbetad dubbelgrind
i smide flankerad av två enkelgrindar. Vardera grind bärs upp av en huggen stenstolpe. Mitt på
den västra muren finner man en öppning från vilken det leder en stentrappa ned till den lägre belägna
utvidgningen från 1927. Trappan är försedd med smidesräcken. Ingångarna i den norra och södra muren
är båda försedda med ett par sirliga dubbelgrindar i smide flankerade av huggna stenstolpar.
Utvidgningen i väster har en ingång i nordöstra hörnet vilken leder ut till det senast utvidgade området
i norr. Denna ingång utgörs av en smidd dubbelgrind flankerad av huggna stenstolpar. I söder leder
en trappa upp till den äldre kyrkogårdsdelen.
Den senast genomförda utvidgningen har två ingångar, en i anslutning till kyrkvaktmästarens ekonomibyggnad
i norr samt en i anslutning till parkeringen i öster.

Vegetation
Trädkransen utmed södra och östra muren är idag praktiskt taget utraderade så när som på en ensam ek
i anslutning till södra ingången samt en låg buskvegetation i sydöst. Invid den västra muren står en rad
med nyplanterade lönnar. Utanför den norra muren står en rad fullvuxna ekar.
Utvidgningen i väster har en tät trädkrans av lind. Träden står placerade innanför muren i väster,
norr och söder.
På den senast genomförda utvidgningen i norr finner man ett stort antal solitära träd, huvudsakligen
björk och fur. På området finner man även enstaka inslag av syrén och annan lågväxande buskvegetation
såsom paradisbuskar och fläder. Hela området avgränsas dessutom i norr och öster av en häck bestående
av avenbok och cotoneaster.

Gångsystem
Den äldsta kyrkogårdsdelen liksom den västra utvidgningen har, frånsett den asfalterade rampen i öster,
breda grusbelagda gångar.
Den norra utvidgningen har gångar belagda antingen med grus eller kalkstensplattor.

Gravvårdstyper
Öja kyrkogård anlades i samband med kyrkans uppförande på mitten av 1800-talet varför de äldsta
gravvårdarna härrör från denna tid. Kyrkogården har utvidgats vid två tillfällen varför man på dessa
områden fått en ganska så homogen karaktär på vårdarna emedan man på den äldre delen har vårdar
av mer skiftande karaktär. Vanligast förekommande är låga rektangulära vårdar i diabas samt röd/grå
granit liksom smala halvhöga/högresta stenar samt liggande sluttande hällar. På kyrkogården har även
tidigare funnits ett flertal gjutjärnskors. Dessa är idag huvudsakligen avlägsnade från sina ursprungliga
platser och uppställda invid den ursprungliga kyrkogårdens östra sida. Bland de äldre stenarna påträffas
flertalet med påkostad dekor exempelvis med antika stildrag såsom pilastrar och fronton. Bland de yngre
vårdarna förekommer i stor omfattning stenar med friare utformning.

Urnlund
Någon regelrätt urnlund finns inte på Öja kyrkogård,
dock återfinns ett flertal urngravar i det cirkelrunda
kvarteret M.

Minneslund
Minneslunden på Öja kyrkogård är placerad det
nordvästra hörnet av det område vilket tillkom i
samband med den senaste kyrkogårdsutvidgningen.
I minneslundens finner man en springbrunn uppmurad
i röd, huggen kalksten. På ena brunnskanten vilar
en polerad sten i röd granit vilken försetts med en inskription.
Texten är skriven av Pär Lagerkvist och lyder:
Aftonport till evigheten, tysta skymningsstund.
Djupt fördold är hemligheten, om vårt väsens grund.
Stilla står jag vid portalen, ännu intet vet. En gång
öppnas stjärnesalen, allt blir evighet. Gången fram
till och området runt omkring brunnen är belagt med
röda kalkstensplattor. I områdets ytterkant har man
dessutom låtit plantera en låg buskvegetation.

Byggnader
På eller i anslutning till Öja kyrka och kyrkogård
finns följande byggnader. Personal- ekonomibyggnaden
är belägen på den norra utvidgningen och utgörs
av en låg enplansbyggnad med gråmålad locklistpanel
samt foder och knutar i mörkare grå kulör. Taket
är ett valmat sadeltak.
Bårhuset ligger i sluttningen ned mot den stora
parkeringen belägen öster om kyrkan. Bårhuset uppfördes
1953 och ligger insprängt i vallen med väggar
av natursten och en kraftig dubbelport med brunmålad
fiskbenspanel.
Utmed byvägen strax sydöst om kyrkan ligger ett
bevarat kyrkstall uppfört i stående rödmålad locklistpanel
och svartmålade portar med liggande panel. I
den norra änden är byggnaden uppmurad i gråsten.
Byggnadens sadeltak är belagt med tvåkupigt tegel.
I anslutning till södra ingången till kyrkogårdens
äldre del ligger en liten förrådsbod uppförd med stående
locklistpanel i samma färgsättning som ekonomibyggnaden.
Intill fyrvägskorsningen, nordväst om kyrkan,
ligger kyrkans församlingshem invigt 1962, detta utgjorde
tidigare en skolbyggnad.

Beskrivning av enskilda kvarter
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A ligger sydväst och väst om kyrkan och utgörs av ett stort rektangulärt gräsbevuxet område. I
öster smalnar området av en aning. I öster och norr avgränsas kvarteret av grusade gångar medan den
södra och västra gränsen utgörs av kyrkogårdsmuren. I kvarterets mitt växer en paraplyalm och i det
nordöstra hörnet en formklippt cypressbuske. Utmed den västra muren står en rad med nyplanterade
lönnträd.

Gravvårdstyper
Kvarteret vårdar är av blandad karaktär, med stenar från mitten av 1800-talet fram till idag. Huvudsakligen
utgörs kvarterets gravvårdar av låga rektangulära stenar i grå granit och diabas. I kvarteret finns
även inslag av marmorstenar, små liggande hällar, stenar i röd granit och labrador samt några enstaka
gjutjärnskors. Utifrån ett antal gravar med bevarade stenramar kan man sluta sig till att det i kvarteret
tidigare funnit ett stort antal stenomramade grusgravar.
Titlar och psalmhänvisningar förekommer rikligt på kvarterets gravstenar medan ortsnamn påträffas
i något mindre omfattning. Exempel på titlar utgör reparatör, werkmästare, handlande, lärarinna,
jägmästare, landtbrukare, korpral, stationsinspektör, fabriksarbetare samt poliskonstapel. Bland de ortsnamn
som påträffas kan nämnas Gransholm, Getaskärf, Öja, Gemla, Ellanda, Öpestorp, Ohs, Törnåkra
samt Källebro. På någon enstaka sten finner man dessutom en kortare text inhuggen i stenen. Exempel
på detta är Vila i frid.
Bland kvarterets vårdar utmärker sig bland annat ett klöverbladskors i gjutjärn över P. Forsén från
1897 samt ett dito över Nels Peter Gunneson från 1869. Vidare utmärker sig en högrest, monumental
gravsten i röd granit över organisten och folkskolläraren C. V Rehn från 1924, en högrest diabasvård
med fem framförliggande diabashällar över släkten Aschan samt två väldigt speciella gravvårdar i form
av ovala gjutjärnsringar på vars kant man låtit pränta in den avlidnes dödsdata. Personhistoriskt intressanta
är de två gravarna i kvarteret över släkten Lagerqvists. En annan gravsten som utmärker sig är den
över makarna Törnqvist utformad som en stubbe huggen i röd granit.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B ligger i kyrkogårdens sydöstra hörn och avgränsas i öster och söder av en lågvuxen häck
samt en låg gräsbevuxen stenmur. Kvarterets övriga sidor gränsar mot kyrkogårdens grusade gångar. I
kvarterets nordvästra hörn, i anslutning till kyrkans södra ingång, växer en formklippt cypress. Utmed
kvarterets östra kant har man placerat ett flertal gjutjärnskors vilka avlägsnats från sin ursprungliga placering
ute på kyrkogården.

Gravvårdstyper
Kvarteret rymmer ett 40-tal gravvårdar varav de flesta utgörs av låga rektangulära stenar utförda antingen
i diabas eller i röd/grå granit. I kvarteret påträffas även ett par högresta diabasvårdar, någon liggande
natursten samt några sluttande diabashällar vilka vilar på huggna stenstubbar. I kvarteret finner
man även några låga breda vårdar.
Titlar, ortsnamn och psalmhänvisningar förekommer i relativt stor omfattning på kvarterets gravstenar.
Exempel på titlar utgör nämndeman, poliskommissarie, rusthållare, lägenhetsägare, organist samt
folkskollärare. Bland de ortsnamn som påträffas kan nämnas Gransholm, Getaskärf, Öja, Gemla, Ellanda,
Öpestorp, Usteryd, Törnåkra samt Harakulla. På någon enstaka sten finner man dessutom en
kortare text inhuggen i stenen. Exempel på detta är Älskad Saknad.
Bland de gravar som utmärker sig i kvarteret kan Nils Svenssons familjegrav med tre sluttande
diabashällar vilande mot huggna stenstubbar nämnas. Denna grav har även en bevarad stenomramning
vilken sänkts ned i nivå med gräset i samband med att grusfältet avlägsnades. Vidare utmärker sig en låg
bred oval gravsten i diabas över makarna Johansson samt några låga rektangulära diabasstenar med lite
extra påkostad utformning och dekor.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C ligger direkt norr om tornet och utgörs av ett område vilket till sin form motsvarar kvarter
B. I kvarterets östra del har man planterat en lind och i det sydvästra hörnet står en formklippt cypressbuske.

Gravvårdstyper
Kvarterets vårdar utgörs till hälften av mindre stenar, små sluttande hällar samt trä och marmorkors.
Ett flertal av dessa vårdar står i anslutning till barngravar vilka koncentrerar sig till kvarterets östra del.
Merparten av kvarterets resterande gravvårdar utgörs av låga rektangulära stenar i diabas eller grå/röd
granit. I den nordvästra delen av området återfinns en handfull smala högresta gravstenar.
Ortsnamn förekommer i relativt stor omfattning på kvarterets gravstenar emedan bruket av titlar och
psalmhänvisningar är mer begränsat. Exempel på titlar utgör eldare, hemmansägare, landtbrukare samt
skräddaremästare. Bland de ortsnamn som påträffas kan nämnas Gransholm, Getaskärv, Öja, Gemla,
Ellanda, Sjumasli, Liseberg, Bergsätra, Törnåkra samt Bygget. På ett par stenar finner man dessutom en
kortare text inhuggen i stenen. Exempel på detta är Älskad Saknad samt Vila i frid.
Bland de gravvårdar som utmärker sig i kvarteret kan nämnas en oval gjutjärnsram, utformad i likhet
med de som påträffas i kvarter A. Vidare finner man, i anslutning till en av kvarterets barngravar, ett
odaterat träkors. Den högresta grå granitvården över lärarinnan Maria Rask, rest av tacksamma elever
1938. Utmärker sig gör även en liggande röd granitvård över makarna Zackrisson samt den låga långa
granitvården på M. Karlssons familjegrav, med bevarad stenomramning, utmärker sig.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D breder ut sig nordväst och norr om kyrkan och utgörs av en utjämnat gräsbevuxen yta.

Gravvårdstyper
Området är i sin karaktär och utformning likvärdigt med kvarter A. Kvarteret rymmer en blandning av
låga rektangulära vårdar huvudsakligen i röd/grå granit samt diabas samt med inslag av låga breda vårdar,
företrädelsevis i anslutning till familjegravar och en del högresta/halvhöga vårdar i grå granit och
diabas. Ett flertal av de låga rektangulära stenarna är utformade antingen med rak eller mjukt avrundad
ovansida samt med antikinspirerande stildrag. I kvarteret finns även en bevarad grusgrav, omgärdad med
stenram och smidesstaket, några nyare stenar i labrador samt några sluttande hällar och stenkors. Ett antal
gravar med bevarad stenomramning kvarstår i kvarteret, dock med avlägsnat grusområde. Kvarterets
vårdar går i en grå-svart färgskala. Åldersmässigt härrör stenarna från 1800-talets mitt fram till idag.
Titlar, ortsnamn och psalmhänvisningar förekommer i relativt stor omfattning på kvarterets gravstenar.
Exempel på titlar utgör arrendator, byggmäster, typograf, stenhuggare, stationsinspektör, mjölnare,
smedmästare samt lärarinna. Bland de ortsnamn som påträffas kan nämnas Gransholm, Sjumanslid,
Gemla, Ellanda, Huseby, Öppestorp, Stenkulla, Törnåkra samt Spångäng. På några stenar finner man
dessutom kortare texter inhuggna i stenen. Exempel på detta är Älskad Saknad, Gud är kärleken,
Sov i ro lilla mor samt Vila i frid.
Bland de gravvårdar som utmärker sig i kvarteret kan nämnas en högrest grå granitvård över makarna
Ohlander, vilken rests av församlingsbor. Graven har tidigare varit försedd med stenomramning
och grusfält. Vidare utmärker sig en stenomramad grusgrav med smidesstaket över smeden Carl Andersson
med hustrun Kristina, en grå granithäll med infälld gjutjärnsplatta över Agnes Johansson samt
hemmansägare Adolf Peterssons grav med bevarad buxboms häck.

Kvarter E F
Allmän karaktär
Kvarteren E F utgör hela den utvidgade delen, belägen väster om den ursprungliga kyrkogården.
Platserna utmed kvarterets ytterkanter, liksom de båda inre raderna i anslutning till den norra och södra
grusgången var ursprungligen gravar vars gravrätt gick att lösa i förväg s.k. köpegravar medan platserna
inne i kvarteren erbjöds enligt principen av den s.k. allmänna linjen. Idag är spåren av den allmänna
linjen knappt skönjbara men enligt kyrkvaktmästare Johnny Gustavsson utsago står lemmen, vilken man
flyttade som markering för var senaste graven i linjen var grävd, kvar i jorden i kvarter E.

Gravvårdstyper
Karaktären på gravvårdarna i kvarteren E F är frånsett några mer påkostade gravar, placerade i anslutning
till grusgångarna i områdets ytterkanter, mycket homogen med övervägande låga rektangulära
stenar i grå/röd granit samt enstaka inslag av diabas. I kvarteren finns även några små sluttande hällar
samt någon enstaka natursten. Ett flertal av vårdarna har en påkostad dekor exempelvis i form av blomsterslingor.
I kvarteret påträffas även några vårdar i friare form. Flertalet av kvarterets vårdar härrör från
1960-80-talen.
Titlar, ortsnamn och psalmhänvisningar förekommer i begränsad omfattning på kvarterets gravstenar.
Exempel på titlar utgör lantbrevbärare, skräddaremästare, agronom, stenhuggare och hemmansägare.
Bland de ortsnamn som påträffas kan nämnas Gransholm, Getaskärv, Öja, Gemla, Ohs, Usteryd
och Lindsberg. På några av kvarterets stenar finner man dessutom texter inhuggna i stenen. Exempel
på detta är Tack för all glädje du gav oss, Mot en okänd värld samt Fyra ord som ej bör glömmas
föda, leva, dö och dömas
Första gravsättningen på den nya utvidgningen var ingeniör Alb. Lönnquist 1934. Utmärker sig i kvarteret
gör bland annat överstelöjtnant Aschans kraftiga granithäll med mässingsringar i hörnen samt
bruksägare Arvid Myhrmans familjegrav omramad med pollare och kätting. I kvarteren finner man även
ett flertal stenar med antika stildrag och påkostad dekor samt läraren Per Newmans närmast skulpturala
diabasvård och en bevarad grusgrav i anslutning till makarna Svenssons grav.

Kvarter G I och K
Allmän karaktär
Kvarteren G I samt K ligger utmed den senaste utvidgningens yttersta norra kant och omramas var
för sig av meterhöga cotoneasterhäckar. Mellan kvarter G och H ligger ett smalt område på vilken man
anordnat en uppställningsplats för vattenkannor, vaser samt en soptunna. Kvarter H gränsar i öster till
kyrkogårdens personal/ekonomibyggnad med återvinningsstation. Byggnaden är en låg enplansbyggnad
med gråmålad locklistpanel samt foder och knutar i mörkare grå kulör. Taket är ett valmat sadeltak. På
gränsen mellan kvarter H och den anlagda återvinningen växer en idegranshäck. Kvarter I ligger strax
öster om personalbyggnaden och utgör utvidgningens nordvästra hörn. Vid anläggandet av kvarter I har
man i dess västra del lämnat kvar ett stort naturstensblock och låtit området kring denna anta karaktären
av slagen ängsmark. Samtliga kvarter omgärdas av häckar med öppning ut mot den grusade gången i
söder.

Gravvårdstyper
I dagsläget finns inga gravsatta i dessa kvarter.

Kvarter L M
Allmän karaktär
Kvarteren L M ligger i senaste utvidgningens sydöstra hörn och utgörs av en cirkulär yta, vilken av
låga häckar, delas in i två smala runda kvarter. Gravstenarna ställs med ryggen mot häcken. Cirkelns
mittersta område utgör kvarter M i vars mitt det ligger en murad kalkstensbrunn. Invid denna står en
lyktstolpe samt en ek. I kvarteret växer också en högrest tall samt en relativt nyplanterad björk.

Gravvårdstyper
Området rymmer ett 20-tal gravstenar antingen utformade som låga rektangulära stenar med rak ovansida
eller oregelbunden form samt några naturstenar. Åldersmässigt härrör vårdarna från 1980-2000-
talen.
I kvarteret utmärker sig bland annat stenen över Agaton Pattberg med infälld inramad nallebild samt
Gun-Britt Hermansson vård i friare form och dekor i form av ett hjärta. Även Rino Paolis blankpolerade
diabasvård dekorerad med jungfru Maria och Peter Pattbergs låga diabasvård med påkostad landskapsdekor
utmärker sig.

Kvarter N P
Allmän karaktär
Den senaste utvidgningens mittersta kvarter går under benämningen N P och utgörs av tre gräsbevuxna
kvadratiska områden vars gångar är belagda med röda kalkstensplattor. I varje kvarter finns en uppmurad
cirkulär vattenbrunn samt en lyktstolpe och en solitär björk. Vart och ett av kvarteren omramas av
en meterhög häck försedd med två ingångar, en i söder och en i norr. Frånsett kvarter N som endast har
en ingång i söder.

Gravvårdstyper
Kvarteren N P utgörs av tre kvadratiska gräsbevuxna ytor där det ännu inte skett några gravsättningar

Kvarter Q S
Allmän karaktär
Kvarteren Q S ligger utmed utvidgningens södra sida och avgränsas i söder av kyrkogårdsmuren.
Kvarteren har samma uppbyggnad som utvidgningens övriga kvarter med en plattlagd gång fram till en
murad vattenbrunn samt en mindre plattsatt uppställningsplats för vattenkannor, vaser och en soptunna.
Kvarteren omramas liksom övriga kvarter av en meterhög formklippt häck.

Gravvårdstyper
I dagsläget har gravsättning endast skett i kvarteren Q och S emedan kvarter R ej ännu tagits i bruk.
Stenarna härrör från 1990 2000-talen och flertalet av dessa är gjorda med en friare utformning, huvudsakligen
i grå granit med enstaka inslag av röd granit och labrador. I kvarteren påträffas även någon
natursten.
På kvarterets stenar förekommer inga titlar eller psalmhänvisningar och endast ett mycket begränsat
antal ortsnamn. Bland de ortsnamn som påträffas kan nämnas Ekliden och Usteryd.
Utmärker sig gör bland annat den lite snedställda diabasvården från 2000-talet över Roland Sjökvist
samt den lite stramt utformade grå granitvården över bröderna Åkerjord.

Fram till 1980-talet följde kyrkogården en tydlig östvästlig riktning där huvuddelen av gravarna låg i
den västra delen. Denna bild förändrades 1982 då det nya begravningsområdet, utarbetat av Hans Lindén,
i nordväst invigdes. I anslutning till denna del tillkom senare en modern förvaltningsbyggnad.
Kyrkogården omges av förhållandevis låga men mycket breda naturstensmurar. Den östra avgränsningen
markeras enbart av järnkedjor. Här finns huvudgrinden som är ett utsökt och påkostat smidesarbete.
Gångsystemet inom den äldre kyrkogården är grusad medan 1980-tals utbyggnaden har en
kombination av grusade och stenlagda gångar. Lindén utnyttjade även låga häckar i stor utsträckning för
att skapa rumsliga indelningar.
Lövträdsbeståndet följer i huvudsak kyrkogårdsmurens sträckning. Likt en fästning insprängd i en
bergsslänt skulle bårhuset kunna beskrivas. Arkitekt Gerhard Nerle ritade det nya bårhuset som invigdes
1954. Byggnaden uppfördes i en brant slänt strax utanför kyrkogårdens nordöstra hörn. Den slutna och
massiva granitväggen med sin dubbelport i trä ligger nästan i liv med omgivande jordmassor.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Kyrkan uppfördes 1852-54 på en ny kyrkotomt ca 1 km väster om den gamla kyrkplatsen, som bevarats som ödekyrkogård. Den gamla kyrkan, som utgjordes av en medeltida stenkyrka, hade länge ansetts för liten och tillbyggnad diskuterades redan vid 1800-talets början. 1841 begärdes dock ritning till nybyggnad. Förslag från ÖIÄ förelåg 1843, utarbetat av Johan Carlberg. Tvist om kyrkans placering ledde till att arbetena påbörjades först 1852 med murmästare Jonas Malmberg som ansvarig ledare. Kyrkan invigdes den 9 september 1855 av biskop Christoffer Isaac Heurlin.

PLAN OCH MATERIAL - rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd, halvrund sakristia i väster och torn i öster. Huvudingången är belägen i tornet. Långhuset är försett med två portaler, en på vardera långsidan. Sakristian har separat ingång i väster. Planen följer 1843 års ritning frånsett att långhusets längd ökats och därmed två fönsteraxlar tillkommit ytterligare. Uppförd av sten, spritputsad och vitkalkad med slätputs på lister och omfattningar. Sockelpartiet frilagt. Taktäckningen utgörs av skiffer, på absid och torn dock av kopparplåt. Lanterninen inklädd med vitmålad, galvaniserad plåt, på luckorna svartmålad plåt.

EXTERIÖR - Exteriören, som är rent nyklassicistisk, följer Carlbergs ritning. Ett tillägg till tornets utformning är att den kraftiga taklisten dragits upp runt urtavlor, som placerats här redan från början i form av blindtavlor. Urverk insattes först senare. Tornportalen omges av en klassicerande omfattning med slätputsade pilastrar och entablement, helt utförd enligt Carlbergs ritning. Lanterninen är numera sluten. I övrigt är exteriören oförändrad.

INTERIÖR - Interiören präglas av de förändringar som skedde i samband med 1972 års renovering. Altartavlan, som visar Kristi förklaring, är en kopia efter Fredric Westin och utförd 1873 av Ludvig Frid. Den inköptes 1876 och placerades i en klassicerande inramning, utförd med Carlbergs ritning från 1843 som förebild. Sakristiedörrarnas höga överstycken tilllkom sannolikt samtidigt. Till den ursprungliga inredningen hör predikstolen, samt delvis den slutna bänkinredningen och orgelläktaren, som numera är försedd med inbyggnader. Orgeln tillkom 1865. Den nuvarande färgsättningen i kraftigt blått och vinrött, som är helt främmande för inredningens stilkaraktär, tillkom 1972.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993