VEDERSLÖVS GAMLA KYRKA

Allmän karaktär
Vederslövs gamla kyrkogård är en liten kyrkogård med ett fåtal gravvårdar. Kyrkogårdens ålderdomliga
karaktär har bibehållits med gravvårdar placerade fritt utan kvartersindelning och genom att man på
delar av kyrkogården låter gräset växa sig högre. Flertalet av gravvårdarna är av äldre datum och den
yngsta är från 1956. Det finns sammanlagt ett 25-tal gravvårdar. Inga andra byggnader förutom kyrkan
finns på kyrkogården. Kyrkogården omgärdas av en kallmurad stenmur och en oregelbunden trädkrans
med lövträd. En ingång finns i söder.

Omgärdningar
Kyrkogården omgärdas av en 0,8-1,3 meter hög
och cirka 1,6 meter bred kallmurad mur av natursten.
Stenarna i muren är mossbelupna och på
murens krön växer ormbunkar. Muren är ställvis
ojämn och på vissa ställen finns nedfallna stenar.
Det finns en antydan till vall på insidan av södermuren.

Ingångar
Kyrkogården har endast en ingång och den ligger
i söder mittför vapenhuset. En dubbel grind av
trä som är cirka en meter hög och 2,5 meter bred,
flankeras av grindstolpar i trä som är ungefär 1,35
meter höga utgör ingången.

Vegetation
Kyrkogården omgärdas av en oregelbunden trädkrans
längs insidan av muren. Träden är av olika
arter, storlekar och ålder. Trädkransen består av
ask, lönn, hagtorn, rönn och körsbär. Flera av träden
har blivit nedsågade. En lönn växer fritt på
sydsidan av kyrkogården.

Gångsystem
En gång av oregelbundna stenplattor sträcker sig
från södra grinden till vapenhuset. Från denna gång
går en likadan gång till ingången i koret. Stenplattorna
är delvis överväxta med gräs.
Den övriga kyrkogårdsytan är gräsbevuxen. Längs östra och västra muren och ett större parti på
norra sidan är gräset högre. På samma yta är marken ojämn.
Två bänkar står på ömse sidor om vapenhuset.

Gravvårdstyper
På kyrkogården finns mestadels äldre typer av gravvårdar, både av sten och järn. Högresta och halvhöga
smala gravstenar är vanliga och har tillverkats i diabas, grå granit, sandsten och kalksten. Flera av
dessa gravstenar har en ålderdomlig karaktär, särskilt de i kalksten, som troligen kan dateras till mitten
av 1800-talet eller tidigare. Texten på dessa gravstenar är så gott som oläslig. Mer moderna gravvårdar
som låga kvadratiska och breda samt hällar förekommer också. Gjutjärnskors är representerade av flera
modeller och ett smideskors kan mycket väl vara från 1700-talet. Vid västra muren står ett träkors som
tagits ur bruk.

Byggnader
På kyrkogården finns förutom kyrkan inga andra byggnader.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Allmän karaktär
Sedan kyrkogården övergavs 1880 har den endast använts vid ett fåtal tillfällen. Den yngsta gravstenen
är från 1956, men senaste begravningen skedde 1996. På Vederslövs gamla kyrkogård finns 24 gravvårdar.
Dessutom finns ett träkors som står uppställt vid västra muren En större plan natursten vid muren
kan ha varit en gravsten. Den äldsta gravvården som kan dateras är från 1850. Det finns flera gravvårdar
som har oläslig text. Gravvårdarna står i små grupper på kyrkogården i sydöst, nordväst och längs västra
sidan.
Orts- och gårdsnamn nämns på några gravvårdar. De är Lia, Nöbbeled, Norregård, Sjöabol, Ljunsåkra
och Södregård. Yrkestitlar som kyrkoherde, hemmansegaren och kyrkvärden omnämns på ett fåtal
gravvårdar. Psalm- och bibelhänvisningar som nämns är Sv Ps 36 v6 och Hes 37 k, 12.13 v.

Sydvästra hörnet av kyrkogården
I det sydvästra hörnet finns den kända sångerskan Kristina Nilssons föräldrars
grav. På den högresta gravstenen av sandsten står namnen Jonas Nilsson
från Sjöabohl och hans hustru Stina Cajsa Månsdotter. Gravplatsen är en
grusgrav som är inhägnad med ett gjutjärnsstaket. I samma grupp av gravvårdar
finns även en högrest gravsten i grå granit från 1879, en halvhög smal
gravsten i diabas från 1905 och en låg bred gravsten i grå granit med näst
intill oläslig text. Den sistnämnda gravstenen och graven omgärdas av en
stenram dekorerad med stenklot i de västra hörnen. Slutligen så finns det en
liten fyrkantig häll i svart diabas från 1930-talet. Graven är en liten grusgrav
som omgärdas av en liten stenram.

Västra sidan
I väster finns två järnvårdar. Ett smideskors med trekantigt takformat krön och två återstående hängande
löv på korsarmarna och ett gjutjärnskors från 1864. Gjutjärnskorset har klöverbladsformade avslut på
korsarmarna och är dekorerat med änglamotiv på sockeln.

Nordvästra hörnet av kyrkogården
I det nordvästra hörnet av kyrkogården är gräset högre och där finns fem gravvårdar av olika slag. En
av dessa är en gravsten av röd kalksten i halvhög smal ålderdomlig utformning. Gravstenen kröns av
ett kors i brons. Ytterligare en gravsten har ålderdomlig utformning och är tillverkad av grå kalksten. I
samma grupp finns en halvhög smal gravsten i diabas från 1875. Bland dessa gravvårdar finns även två
gjutjärnskors, varav det ena är från 1859.

Sydöstra hörnet av kyrkogården
Den största gravvårdsgruppen finns i det sydöstra
hörnet på kyrkogården. Här finns hela tio gravvårdar.
I gruppen finns fyra högresta gravstenar. Två av
dem är i grå granit, den ena (odaterad) kröns av ett
kors i samma stenmaterial och den andra från 1890
har en infattad platta i marmor. De andra högresta
är en i ljusröd granit från 1880-talet och en i diabas
från 1919. En halvhög smal gravsten kalksten i ålderdomlig
modell, en låg kvadratisk i diabas från
1956 och en halvstor häll i röd granit från 1899.
I det sydöstra hörnet finns dessutom tre gjutjärnskors
i olika modeller från 1850, 1862 och1887.
Det äldsta har helt raka kanter, det andra ett enkelt
med klöverbladsformade slut på korsarmarna och
det yngsta mest utsmyckat med klöverbladsformade
slut på korsarmarna och en ängel som dekor på
sockeln. Dessutom finns en mossbelupen häll av
natursten, där eventuell text ej går att läsa.

Vederslövs kyrka och kyrkogård syns på den geometriska avmätningskartan från 1705 och på storskifteskartan
från 1761-63. 1705 syns inte klockstapeln på kartan, men väl två byggnader söder om kyrkogården.
I kyrkogårdsmuren syns två stigluckor, en i söder och en i norr. Stigluckorna var timrade och
stängdes med portar. På storskifteskartan var inga byggnader markerade. 1694 omtalas en ny klockstapel.
Den reparerades vid flera tillfällen under 1700-talet och 1826 ansågs den vara i mycket bristfälligt
skick. Vid ett flertal tillfällen under 1700- och 1800-talen omtalas att kyrkogårdsmuren och stigluckorna
ska repareras och att annan uppsnyggning ska göras på kyrkogården.
I församlingsprästens ämbetsberättelse vid biskopsvisitationen 1877 uppges att Begrafningsplatsen
som omgifver kyrkan är en icke plan areal, ej reglerad till tomter eller qvarter genom sandgångr, utan
öppnas grafplatser efter godtyckligt val dels af den aflidnes anhöriga dels af Kyrkväktaren, i förra fallet
med honom till råds tagen. Platsen torde icke vara tillräcklig för behofvet. Grafvarne vårdas delvis,
andra glömmas. Inhägnaden utgöres af en bristfällig stenmur. Tvenne träportar bilda ingångar, den ena
från söder, den andra från öster. Någon utvidgning
har troligen aldrig förekommit. Ett bårhus i
någorlunda hållbart skick finnes uppfördt norr om
kyrkan, liasom klockstapeln; om dörrar dertill har
man ingen vetskap. Sockenstugan, strax invid belägen,
är så att säga i harmonie med de öfvriga
ecclesiastiska byggnaderna, föga inbjudande till
uppehållsort vid offentliga förhandlingar genom
ålder och förfall; kyrkoväktaren med sin talrika familj
finnes dock derstädes å öfra bottnen inhyst..
Klockstapeln delar kyrkans egenskap att vara
förfallen och hardt när obrukbar. Deri inneslutas
tvenne klockor, hvilka ringas genom trampning. Å
den lilla finnes oingen inskription, den storas är
otydbar. Ringningen verkställes af kyrkoväktaren
de begge första gångerna, sammanringningen af
församlingens hemmansinnehafvare efter pålysning..
Bårhuset och sockenstugan som omtalas i
samma berättelse förlorade sin funktion efter nya
kyrkans tillkomst och revs senare.
På kyrkogården finns bland annat den kända
sångerskan Kristina Nilssons föräldrars grav.
Gravplatsen är inhägnad och ligger till vänster, när
man kommer innanför kyrkogårdsgrinden.