SANKT ERIKS KYRKA

Omgivningen
S:t Eriks kyrka ligger på en höjd, omgiven av villabebyggelse, tillkommen under 1900-talet.
Mot öster breder Edsviken ut sig och mot väster kan man skönja centrumbebyggelsen med kommunalhus samt affärs- och kontorsbebyggelse. Söder om kyrkan ligger Sollentuna sjukhus.

Anläggningen
Kyrkotomten ligger på en kulle, tidigare kallad Kvarnbacken, efter en där tidigare belägen kvarn. Idag kallas platsen kyrkbacken. Kyrkan omges av naturterräng, som domineras av höga tallar. Mot väster vätter en mur med grindstolpar och tillhörande grindar. Dessa tillkom under 1900-talets mitt.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan består av långhus och ett smalare och rakt avslutat kor i öster. I söder ansluter sig det sekundärt tillkomna tornet samt församlingssalen. Kyrkans murar är uppförda av tegel.

Omgivningen
S:t Eriks kyrka ligger på en höjd, omgiven av villabebyggelse, tillkommen under 1900-talet.
Mot öster breder Edsviken ut sig och mot väster kan man skönja centrumbebyggelsen med kommunalhus samt affärs- och kontorsbebyggelse. Söder om kyrkan ligger Sollentuna sjukhus.

Kyrkomiljön
Kyrkotomten ligger på en kulle, tidigare kallad Kvarnbacken, efter en där tidigare belägen kvarn. Idag kallas platsen kyrkbacken. Kyrkan omges av naturterräng, som domineras av höga tallar. Mot väster vätter en mur med grindstolpar och tillhörande grindar. Dessa tillkom under 1900-talets mitt.

Kyrkobyggnaden
Kyrkan består av långhus och ett smalare och rakt avslutat kor i öster. I söder ansluter sig det sekundärt tillkomna tornet samt församlingssalen. Kyrkans murar är uppförda av tegel.

192930 uppfördes S:t Eriks kyrka i villasamhället Tureberg, utanför Sollentuna centrum.
Av det flertal arkitekter som inbjöds tävla om förslaget till kyrkobyggnaden, antogs det förslag som tagits fram av Evert Milles (18851960). Kyrkan stod klar 1930 och invigdes samma år av Nathan Söderblom. Sju år senare hade de ekonomiska resurserna förbättrats så att de ursprungliga planerna på ett torn kunde realiseras. Samtidigt uppfördes en församlingssal, även den ritad av Milles. Hans arkitektverksamhet omfattar bl a kyrkogårdsutvidgningar och begravningskapell, exempelvis vid Vallentuna kyrka.
I samband med en upprustning under 1960- och 70-talet inreddes källarvåningen med nya församlingslokaler. Den gamla församlingslokalen byggdes om och här iordningställdes en ny sakristia. Tidigare var sakristian förlagd vid entrén i kyrkans västra del.

S: t Eriks kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.

Från yngre järnålder fram till 1900-talets början, präglades Tureberg av jordbruksnäringen. Ett av områdets större gårdar var under medeltiden Bagare, som senare införlivades med Edsbergs säteri, senare benämnt Turebergs gård.

Vid 1900-talets början inleddes avstyckningar från säteriets mark och en trädgårdsstad växte fram. Under 1900-talets första årtionden drog samhället fördel av järnvägens tillkomst, och expanderade snabbt. Vägen till sockenkyrkan i Sollentuna var relativt lång och snart uppkom behovet av en egen stadsdelskyrka. 1923 bildades Turebergskretsen av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård som i första hand verkade för att en kyrkobyggnad skulle uppföras i Tureberg. Ett år senare tillskänktes sällskapet den tomt på vilken kyrkan är uppförd.

HISTORIK FRÅN STOCKHOLMS LÄNS MUSEUMS KYRKOKARAKTÄRISERINGSPROJEKT
1929-30 uppfördes S:t Eriks kyrka i villasamhället Tureberg, utanför Sollentuna centrum.
Av det flertal arkitekter som inbjöds tävla om förslaget till kyrkobyggnaden, antogs det förslag som tagits fram av Evert Milles (1885-1960). Kyrkan stod klar 1930 och invigdes samma år av Nathan Söderblom. Sju år senare hade de ekonomiska resurserna förbättrats så att de ursprungliga planerna på ett torn kunde realiseras. Samtidigt uppfördes en församlingssal, även den ritad av Milles. Hans arkitektverksamhet omfattar bl a kyrkogårdsutvidgningar och begravningskapell, exempelvis vid Vallentuna kyrka.
I samband med en upprustning under 1960- och 70-talet inreddes källarvåningen med nya församlingslokaler. Den gamla församlingslokalen byggdes om och här iordningställdes en ny sakristia. Tidigare var sakristian förlagd vid entrén i kyrkans västra del.
S: t Eriks kyrka är skyddad enligt 4 kapitlet lagen om kulturminnen.
Från yngre järnålder fram till 1900-talets början, präglades Tureberg av jordbruksnäringen. Ett av områdets större gårdar var under medeltiden Bagare, som senare införlivades med Edsbergs säteri, senare benämnt Turebergs gård.
Vid 1900-talets början inleddes avstyckningar från säteriets mark och en trädgårdsstad växte fram. Under 1900-talets första årtionden drog samhället fördel av järnvägens tillkomst, och expanderade snabbt. Vägen till sockenkyrkan i Sollentuna var relativt lång och snart uppkom behovet av en egen stadsdelskyrka. 1923 bildades "Turebergskretsen av Sällskapet för främjande av kyrklig själavård" som i första hand verkade för att en kyrkobyggnad skulle uppföras i Tureberg. Ett år senare tillskänktes sällskapet den tomt på vilken kyrkan är uppförd.
KÄLLFÖRTECKNING
ATA Antikvarisk-topografiska arkivet
Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet
SLM Stockholms läns museum, arkivet
Stenström, Anders, Vaktmästare i Sollentuna församling. Muntliga uppgifter 2005-02-15
Boëthius, U, Vägvisare till kyrkorna i Stockholms län, Uddevalla 1980
Nilsson, C, Kyrkguiden. Vägledning till kyrkorna i Stockholms stift, Stockholm 2001
Sollentuna - igår och imorgon - Program för kulturmiljövård, Stockholm 1993
Tureberg förr och nu, Stockholm 1941
Tuulse, A, S: t Eriks kyrka i Tureberg, Särtryck ur Sveriges kyrkor, Stockholm 1958

Uppgifterna är sammanställda av Stockholms läns museum 2007.

HISTORIK FRÅN BYGGNADSREGISTRET - Sankt Eriks kyrka i Tureberg ligger på en hög kulle som förr i tiden kallades Kvarnbacken. Genom det villasamhälle som snabbt växte upp kring Turebergs järnvägsstation i början av 1900-talet uppstod behovet av en kyrka. 1923 beslöt man att uppföra en kyrka, och 1926 utlystes en arkitekttävling som vanns av arkitekten Evert Milles. Kyrkan består av rektangulärt långhus med smalare och lägre, rakslutet kor i öster och ett sidoställt torn i sydost. Sakristian är inrymd i byggnadskroppen mellan långhuset och tornet, där det tidigare låg en församlingssal. Kyrkan är uppförd av tegel, och har putsade fasader med rundbågiga fönster. Långhus och kor täcks av valmade, skifferklädda sadeltak, tornet kröns av en smal och spetsig spira. Kyrkorummet nås via en förhall i väster. Ingång finns även på tornets västra sida. Då kyrkan uppfördes 1929-30 bestod den av långhus och kor. Tornet, som var planerat från början, tillkom först 1937. Innan tornet byggdes fanns söder om kyrkan en provisorisk klockstapel - också ritad av Evert Milles - som sedan flyttades till ortens hembygdsgård. Kyrkans exteriör och interiör har traditionell prägel. Bänkinredning, predikstol läktare m.m. är ritade av Evert Milles. Nästan all inredning och lösa inventarier har skänkts till kyrkan av traktens invånare. Bland dessa gåvor finns åtskilliga föremål av mycket olika härstamning och ålder, bl.a. medeltida träskulpturer och ett dopställ från 1600-talet.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1996

HISTORIK FRÅN NYA SVENSKA KYRKOR - Vitslammad tegelkyrka med grått, valmat skiffertak. Högt klocktorn ställt mot gaveln på den utbyggda sakristian i sydost. Entrén i västgaveln med vapenhus mellan brudkammare och trappa med rundfönster till liten läktare med orgel. Fasta bänkkvarter, rundbågade fönster med djupa nischer. Taket av träpanel har ordentlig överhöjning. Särskild korutbyggnad bortom valvbåge i gavelmuren. Altaruppsats med skruvkolonner och gavelmotiv. En kyrka i traditionellt, fritt höjdläge med både stilhistoriska och moderna drag.

Källa: Illerstad, Lennart: Nya Svenska kyrkor. D1, Svealand. 1990