DREVS GAMLA KYRKA

Kyrkogården är sannolikt samtida med kyrkan som uppfördes omkring 1170. Om muren som omgärdar
kyrkogården är den ursprungliga omtalar inte källorna. Däremot ledde tre stigluckor i kyrkomuren in till
kyrkogården. Stigluckan i söder omtalas tidigast 1668 och den norra luckan stod färdig året därpå. Den
östra stigluckan omtalas inte förrän 1747. Stigluckorna stängdes med dörrar och bommar. Bommarna
fick endast öppnas i samband med gudstjänsterna och låstes av klockaren. År 1800 beslöt man att sälja
den bristfälliga södra stigluckan på auktion. Därefter ordnades en vanlig port med trägrindar i sydvästra
hörnet av muren.
Kyrkan var tidigare försedd med ett tillbyggt klocktorn i väster. Detta stod färdigt 1644 och såldes
på auktion 1868 och revs ned strax därpå. Den nuvarande klockstapeln norr om kyrkogården på andra
sidan landsvägen uppfördes 1956 efter ritningar av länsarkitekten Hans Lindén, Växjö. Den nuvarande
klockstapeln står på samma plats som den klockstapel som föregick klocktornet fanns.
Tidigare har det funnits grusgravar på kyrkogården. Ett foto från 1965 visar att detta fortfarande
förekom vid denna tid.

Allmän karaktär
Drevs gamla kyrkogård är en liten kyrkogård.
Den består endast av två kvarter, varav endast
kvarteret söder om kyrkan innehåller lite fler
gravvårdar. Förutom de äldre gravvårdarna
uppvisar kyrkogården en blandad karaktär med
många gravvårdstyper. I södra kvarteret finns
en grusgrav med två gravkullar.
I västra kvarteret finns endast totalt elva
gravvårdar och öster om kyrkan finns sju gravvårdar.
Trots att kyrkogården är liten och innehåller
få gravvårdar finns det ett flertal äldre
gravvårdar som bör bevaras. Då personer från
samma gård/släkt begravts i samma rad, har
gravvårdarna utformats på olika sätt då de är
från olika tidsperioder.
En relativt stor del av gravvårdarna är av
den högresta typen i svart diabas från tidigt
1900-tal, men det stora flertalet är av låg rektangulär
typ. Förutom dessa mer vanligt förekommande
gravstenstyper finns det även mer
ovanliga gravvårdar som gjutjärnskors, smideskors
och äldre högresta gravstenar i sandsten.

Omgärdningar
En kallmurad stenmur av granit/gråsten omgärdar
den kvadratiska kyrkogården. Höjden
på muren är cirka 1,2 meter på insida, högre på
utsidan och bredden är omkring 1,5 meter.

Ingångar
I nordvästra hörnet av kyrkogården finns den
enda ingången till kyrkogården, en dubbel
trägrind, med bågformig överdel. Öster om
grinden står en parkbänk i gjutjärn och trä.

Vegetation
Hela kyrkogården är gräsbevuxen. Två rönnar
flankerar grinden. Trädkransen som sträcker
sig kring kyrkogårdsmurens insida är inte helt
komplett. I norr består trädkransen av lind, i
söder av tre björkar och en liten lönn och i väster
av två små rönnar.
Strax öster om kyrkan finns två enormt stora
almar och nordöst om koret en stor schersminbuske.
I västra delen av kyrkogården växer
två höga cypresser vid en grav. Längs södra
muren växer ormbunkar.

Gångsystem
Då hela ytan är gräsbevuxen, finns inga gångar
inom kyrkogården.

Gravvårdstyper
Enligt en äldre inventarieförteckning ska det ha
funnits en smidd gravvård från 1799 på kyrkogården.
Detta är smidesvården som står vid den västra
muren. Två äldre gravstenar i sandsten står öster
om kyrkan. Två små tunna gravstenar från 1700-talet,
en i skiffer och en i granit står lutade mot södra
korväggen. Tre ålderdomligt utformade gravstenar
står öster om kyrkan vid en schersminbuske. Dessutom
finns två gjutjärnskors på kyrkogården.
Förutom dessa äldre gravvårdstyper finns det
högresta gravstenar främst i diabas från tidigt
1900-tal, senare på 1900-talet blir låga rektangulära
gravstenar populära. Det förekommer även
hällar i olika storlekar.

Byggnader
Förutom kyrkan tillhör även klockstapeln till kyrkomiljön.
Klockstapeln är placerad norr om kyrkogården
på andra sidan landsvägen Den uppfördes
1956 efter ritningar av länsarkitekt Hans Lindén.
Inga andra byggnader finns på och vid kyrkogården.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Västra kvarteret
Ett mycket litet kvarter bestående av nio gravvårdar.
Sju av gravstenarna tillhör familjen Frans Petersson/
Fransson från Olofsgård. Dessa är av olika
sort beroende på vilken gravstentyp som var populär
då personen avled. Det finns både högresta
gravstenar i svart diabas och mer moderna låga
rektangulära i grå granit. På endast en av gravstenarna
finns yrkestitel ingraverat, nämligen hemmansägare
Frans Petersson.
Söder om, vid två stora cypresser, står två
gravstenar som skiljer sig från de övriga. En större
i röd granit och en låg rektangulär i svart diabas.
På båda står titel, kyrkvärden respektive stationsinspektören.
På kyrkvärdens sandstensvård står dessutom
två bibelhänvisningar. Inga gårdsnamn står
ingraverade på gravstenarna.
Tätt inpå västra kyrkogårdsmuren fanns två
gravvårdar som tagits ur bruk, ett gjutjärnskors
från 1845 och en smidesvård från 1799.

Södra kvarteret
Detta kvarter är betydligt större. Även i detta kvarter är personerna begravda gårdsvis i samma rad.
Upplysningar om gårdstillhörighet ges ofta på gravvården, men inte på alla. Den äldsta gravvården i
kvarteret är ett gjutjärnskors från 1866. Det finns även ett stort antal högresta smala diabasgravstenar. Av
de yngre låga rektangulära gravstenarna är också ett stort antal av diabas. Grå granit, den stensort som
annars brukar vara den vanligast förekommande är bara representerad med några gravstenar. På en grav
av 1930-talstyp ligger hustrun som avled 1881 och mannen 1934. Gravstenen har säkert tillkommit vid
makens död. Det speciella med denna grav är att det är en grusgrav och att två gravkullar finns på den.
Gravkullarna är bland annat bevuxna med vintergröna.
Gårdsnamn är vanligt förekommande, men finns inte på alla gravstenar. Titlar figurerar inte så ofta
på gravstenarna, men de som finns är hemmansägare, kyrkovärden och lantbrukare. Bibelhänvisningar
finns på många gravvårdar, ibland flera på samma gravvård. Det syns att vissa gårdar hade fler bibelhänvisningar
än andra (mer gudfruktiga?). Ofta är det psaltaren eller psalmer man refererar till. Exempel är
Ps 484, Ps 473 och Matt 5.7. Deviser uppträder också t ex. Jesu Kristi Guds Sons blod, renar oss från
all synd och Älskad Saknad.
Två äldre gravstenar i litet format står lutade mot sydväggen på koret. De är små tunna stenflak, det
ena i skiffer från 1753 och det andra i granit från 1760-talet. Texten på skifferstenen är oläslig men på
den andra syns AN (bakvänt N?).

Östra delen av kyrkogården
Öster om absiden finns en 1,90 meter hög sandstensvård. Den är rest efter Bergsrådet Eric Benzelstierna
som bekostade de omfattande dekorations- och målningsarbetena 1751. På gravstenen strår hela hans
livs historia. Endast de översta raderna av texten är ifyllda med färg. Eric Benzelstrierna hade själv beställt
stenen med dess påskrift under sin levnad.
Snett nordöst om denna finns ytterligare en stor
sandstensvård rest efter FPD CR Björkman, enka
först efter J Ekstrand och sedan efter C Becander.
Född 1774, död 1832. Texten avslutas med en
psalmhänvisning PS B 481:8.
Vid muren öster om kyrkan finns en större häll
rest efter civiljägmästare Bengt Eklund på Braås
Herrgård 1978.
Vid schersminbusken nordöst om koret finns
fyra gravstenar på rad, varav tre har ett ålderdomligt
utseende. Det är tunna stenskivor, två har
ingen text och den tredje är svårläst, men det som
kan tydas ut är hans maka Gustava 93 år 1929.
Den fjärde gravstenen var en mindre sandstenshäll
tillhörig Julia Almqvist död 1957. De begravda har
tillhört samma släkt (enligt informant Inga Gustavsson).

Norra sidan
På kyrkans norra sida finns inga gravstenar. Det är
möjligt att det aldrig har begravts på denna sida.
Den norra sidan var den onda sidan enligt gammal
tradition.