SALEMS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 -

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 704, år 1900: 1054, år 1995: 12871

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en udde i Bornsjön där också godset Fågelsta ligger. Den orörda miljön på udden bryts i söder av motorvägen mot Södertälje. Bornsjön utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, sakristia i norr, vapenhus i söder samt ett torn mot långhusets västgavel, förskjutet i norr.

I: Av den äldsta stenkyrkan från 1100-talet återstår de norra murarna av långhuset och ett smalare kor (korets avslutning i öster är inte känd) samt ett samtida torn. Sakristian tillbyggdes troligen på 1200-talet.

II: Kyrkan nybyggdes vid 1300-talets början, med återbruk av delar av föregångarens murar i norr samt tornet. Kyrkan fick salformad plan genom att förlängas i öster och vidgas i söder. Vid medeltidens slut tillkom ett vapenhus framför långhusets sydportal. Under 1600-talets mitt uppfördes ett nytt högkor, det var även avsett att tjäna som gravkor åt Carl Henrik Wrede (högkoret stod möjligen färdigt vid hans död 1655). Tornet stöttas av en låg och kraftig strävpelare vid sydvästra hörnet, tillkommen på 1700-talet.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkan är byggd i en sluttning, och den östra delen vilar på en hög stenfot, i vilken ryms en gravkammare. Det i sin helhet bevarade, ganska smala inåtlutande tornet, med små gluggar vid tornkrönet, har mycket ålderdomlig prägel. Tornspiran och övriga tak är spånklädda. Kyrkorummet, belyst av rundbågiga fönster, domineras av de två senmedeltida, höga vita stjärnvalven i långhuset. Den enhetliga inredningen är huvudsakligen tillkommen 1809, med bevarat altarpredikstolsarrangemang efter ritningar av Per Wilhelm Palmroth. Bland kyrkans gravminnen märks två epitafier ritade av Jean Eric Rehn. Orgelfasaden från 1855 är ritad av Johan Fredrik Åbom. Vid en restaurering 1968 under ledning av Johan Thomé tog man bort de gamla herrskapsbänkarna i koret. Vid en restaurering 1995 fann man rester av målad dekor på valvribborna som framtogs och kompletterades. Kyrkan har en romansk sandstensfunt med repvulst.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1995 / Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

Kyrkan är uppförd på högsta delen av en udde vid Bornsjöns södra strand. Tomten är kuperad och sluttar kraftigt mot sjön.
Redan under 1600-talet var kyrkotomten inhägnad med träbalkar, norr, söder och väster om kyrkan. Avgränsningen i öster utgjordes av sjöstranden. I söder fanns en stiglucka anlagd i axel med södra vapenhuset. Kyrkotomten och begravningsplatsen har därefter utvidgats till att omfatta större delen av udden. På 1830-talet ersattes träinhägnaden med stenmur. Nuvarande kyrkogårdsmur är från 1925.
Kyrkogården avgränsas mot söder och delvis mot väster av en kallmurad mur av natursten. Infarten till kyrkogården är förlagd i axel med vapenhuset. Den öppnar sig i muren och omringas av putsade stolpar som bär pyramidformade plåttak krönta med klot och kors. Stolparna bär enkla grindar av svartmålat smide. Från grinden leder en bredare grusgång till vapenhuset.
Kyrkogården följer uddens naturliga topografi och har åt flera håll kraftigt sluttande gravkvarter som sammanbinds eller delas genom smala slingrande grusgångar och trappor. Kyrkogården har karaktär av naturtomt med blandade äldre lövträd och enstaka buskar. Gravkvarteren är gräsbevuxna; västra delen har gravvårdar, huvudsakligen resta stenar, uppställda i rader. Norr och öster om kyrkan finns ett större antal släktgravar som är karakteristiska för senare hälften av 1800-talet. De har bl.a. terrasserade murar, järnkedjor, stängsel eller hällar av gjutjärn. De är anlagda på olika höjder och asymmetriskt i förhållande till varandra. Södra sidan, framför kyrkans ingång, har ett öppet gräskvarter med endast ett fåtal glest utspridda äldre gravvårdar. I sydöstra delen av kyrkogården har på 1980-talet ett område med urngravar och minneslund anlagts.

Alm, Henrik; 1942. Salems kyrka.
Bennet, Robert; 1999. Salems kyrka.
Schnell, Ivar; 1974. Salems kyrka. Salems kyrka, 1999.
I Sörmländska kyrkor 4