Allmän karaktär
Urshults kyrkogård har utvidgats i ett flertal etapper och breder idag ut sig över ett stort geografisk område.
Den ursprungliga kyrkogården, vilken har anor från medeltiden, är placerad i kyrkogårdens västra
del och kan delas in i två delar. Den södra delen är uppdelad i sex kvarter benämnda A F och den
norra i fem kvarter A E. Öster om kyrkan ligger den s.k. Nya kyrkogården vilken tillkom i samband
med en utvidgning år 1959. Denna är uppdelad i tjugonio kvarter under namnen A Ö. År 1965 tillkom
kyrkogårdens senaste utvidgning den s.k. Strandkyrkogården vilken omfattar området beläget mellan
Nya kyrkogården och den gamla banvallen. År 2005 lät man anlägga en askminneslund i kyrkogårdens
sydöstra hörn.
Omgärdning
Den äldre kyrkogården, belägen på kyrkans södra sida omgärdas av en kallmurad naturstenmur. Denna
del av kyrkogården är upphöjd varvid den på insidan ligger i nivå med murens ovansida. I norr markeras
gränsen mellan den gamla och nya kyrkogården av en låg stenmur.
Den nya kyrkogården avgränsas i söder av en kraftig kallmurad stenmur uppförd av stora huggna
granitblock lagda i dubbla murar vars mellanrum fyllts med s.k. skolsten. I norr avgränsas den senast
anlagda strandkyrkogården av en tätvuxen avenbokshäck. I öster löper ett enkelt trästaket med järnstolpar
som i höjd med minneslunden övergår i en klassisk trädgärdesgård.
Ingångar
Från huvudingången i öster i anslutning till parkeringen leder en bred trappa upp till tornentrén. Den
smidda dubbelgrinden flankeras av två kraftiga huggna stenstolpar.
Från parkeringen i söder leder ytterligare en ingång in till den äldsta kyrkogårdsdelen. Väster om
denna finns en smal trappa i muren. Denna användes förr för att ta in s.k. självspillare och mördare vilka
inte ansågs fina nog att tas in genom huvudentrén.
Den nya kyrkogården har två ingångar båda placerade i den södra muren. Den östligaste av de två
flankeras av två kraftiga, murade stenpelare vars övre del täckts av ett kopparklätt pyramidtak krönt med
förgylld kula och kors. Entrén i väster är mycket enkel och utgörs endast av ett hål i muren försett med
en enkel järngrind.
I den östra förlängningen av strandkyrkogården ligger kyrkogårdens femte och sista ingång, även
denna mycket enkel med dubbla svetsade järngrindar. Ingången är främst avsedd för transporter till och
från kyrkogården.
Vegetation
Kyrkogårdens äldsta del har en trädkrans huvudsakligen bestående av lönn men med inslag av ek och
björk.
Innanför muren på nya kyrkogården står en rad med hamlade lindar så även utmed grusgången vilken
gränsar mot den senare anlagda strandkyrkogården. Inne på den nya kyrkogården kantas kvarteren
av hamlade almträd.
slutning till tornets nordfasad växer ett antal kraftiga Rhododendronbuskar.
Inne på kyrkogården växer även ett antal större solitära träd av såväl ek, björk som kraftiga tujor.
Kyrkans södra ingång flankeras av två hängaskar. På kyrkogården återfinns även buskar av idegran,
avenbok, buxbom och tall.
Gångsystem
Gångsystemen på gamla kyrkogården är asfalterade. Tidigare markerades gränsen mellan kvarteren på
den gamla kyrkogården av smala grusgångar vilka på senare tid lagts igen och ersatts med sjöstensplattor
lagda i gräset. På nya kyrkogården liksom på strandkyrkogården är gångarna belagda med grus.
Gravvårdstyper
Att kyrkogården i Urshult har gamla anor återspeglar sig i den mångfald som kyrkogårdens gravvårdar
uppvisar. De äldsta gravvårdarna utgörs av två kalkstenshällar som idag sitter uppsatta på kyrkans
sydfasad men vilka tidigare haft sin plats inne i den gamla kyrkan. De äldre kvarteren har gravstenar av
ganska så varierad karaktär då man successivt ersatt äldre vårdar med nya. De lite mer sentida kvarteren
däremot uppvisar en större homogenitet. Vanligast förekommande på kyrkogården är dock de låga
rektangulära vårdarna i diabas samt röd/grå granit liksom smala halvhöga/högresta stenar och liggande
sluttande hällar. På kyrkogården finns även några gjutjärnskors samt i de enklare gravkvarteren där man
tidigare gravsatt enligt principen av den s.k. allmänna linjen, finner man även flertalet enkla vårdar i trä.
Bland de äldre stenarna påträffas flertalet med påkostad dekor exempelvis med antika stildrag såsom
pilastrar och fronton. Bland de yngre vårdarna förekommer i stor omfattning stenar i nyare stenmaterial
samt med en friare utformning.
Minneslund
Minneslunden är placerad i öster på ett tydligt markerat höjdläge där berget går upp i dagen. Platsen är
markerad med en grovhuggen sten överst med texten Minneslund och därunder en kort vers Örat,
som hör, och ögat, som ser, det ena som det andra har herren gjort. hämtad ur Ordspr. 20:12. Området
närmast stenen är stenbelagt men utgörs för övrigt av gräsytor av ängsmarkskaraktär. På en murad, svagt
upphöjd, rundel har man placerat en metallställning för blomstervaser. På kullen växer flertalet enar,
ekar liksom några samlade planteringar med Rhododendron och Funkia.
Urnlund
Urnlunden utgörs av ett svagt sluttande område i kyrkogårdens östligaste del vilket ligger upphöjt över
den övriga kyrkogården. I norr gränsar urnlunden till minneslunden. Urnlunden förmedlar en känsla av
ett stycke orörd natur. Uppe på platån återfinns prosten Elmbladhs familjegrav vilken omgärdas av ett
smidesstaket. Det stora flertalet av urnlundens gravstenar utgörs av liggande hällar eller naturstenar i grå
eller röd granit. Bruket att skriva ut titlar förekommer och några exempel på detta utgör trävaruhandlaren,
stationsinspektor, vägmästare, mejeriföreståndare och bokhandlare.
Askminneslund
I kyrkogårdens urnminneslund har man anlagt ett stenparti med porlande vattenfall. Begravning sker
inom ett gräsbevuxet område kringgärdat av en idegranshäck. Personer som gravsätts på denna plats får
en namnskylt uppsatt på en trätavla av ek.
Byggnader
Alldeles väster om kyrkan ligger en personal- och förrådsbyggnad som uppfördes 1977. Byggnaden är
uppför med brunmålad locklistpanel och ett sadeltak täckt med tvåkupiga betongpannor.
I det nordöstra hörnet, invid kuperat terräng, ligger begravningskapellet från 1945 som ritades av
arkitekt Paul Boberg. Exteriören är tempellik med ett entréparti som utmärks av fyra granitkolonner som
bär ett utskjutande takparti. Byggnaden vilar på en granitsockel där övriga väggytor är putsade, taket
är klätt med kopparplåt. Dubbelport finns på både bak- och framsida. Långhussidorna har vardera fem
ospröjsade fönsterrutor.
Beskrivning av enskilda kvarter (äldre kyrkogårdens södra del)
Gravar samt hällar vid södra entrén
I anslutning till kyrkans södra ingång finner man två gravar liksom två äldre hällar vilka fästs upp på
kyrkans vägg.
Graven väster om ingången omgärdas av ett smidesstaket och rymmer en sten krönt med marmorkors
samt på framsidan försedd med påkostad marmordekor. Stenen är rest över prosten Per Nyman
1794-1875 samt Sofia Nyman 1807-1886
Graven öster om ingången omgärdas av ett gjutjärnsstaket och rymmer en sandstensvård med påkostad
utformning över kyrkoherden Gustaf Linell 1805-1875 samt Andrietta J Lundh 1816-1886.
De två hällarna är utförda i kalksten och har tidigare legat inne i den gamla kyrkan. Hällarna härstammar
från 1600-talets slut samt 1700-talets början och har detaljrik reliefdekoration samt inskriptioner.
På den östra stenen kan man läsa: Härunder hvilar i herranom klåkaren välacktade sune sunesson i
buskaboda som begrofs 27 majii anno 1734 och hans hustru elin håkensd. Som begrofs d. 24 octob. 1709
leftvat tilsammans uthi 25 åhr aflat 13 barn tillhopa.
På den västra stenen kan man läsa: Här under hvilar ärlige och beredelige danaman päer larsson i
hätteboda och begrofs den 8 juni a:o 1699 samt ock hans kiära hustru elin jönsdotter som begrofs den 18
october a:o 1701. Lefvat tillsammans 47 åhr, aflat 9 barn tillhopa.
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A utgörs av ett smalt område beläget alldeles väster om kyrkan vilket endast rymmer ett 10-tal
gravar. Hela området, frånsett en bevarad grusgrav, är utjämnat och gräsbevuxet.
Gravvårdstyper
Flertalet av kvarterets gravvårdar är högresta och av monumental karaktär. Vårdarna är utförda i grå
granit eller diabas. Flertalet av kvarterets gravstenar bär titlar där några exempel utgörs av handlande,
riksdagsman, häradsdomare, landstingsman, kyrkoherde samt kyrkovärd. I kvarteret återfinns en bevarad
grusgrav, Johannes Karlssons familjegrav. Tidsmässigt härrör sig fler än hälften av gravvårdarna
från 1930-talet och resterande från 1900-talets två första decennier.
En gravvård som särskilt utmärker sig är den högresta och rikligt dekorerade diabasstenen med
svarvade sidopelare vilken rests över riksdagsmannen och häradsdomaren Adolf H Petersson född 1837
död 1907.
Kvarter C-D
Allmän karaktär
Området ligger i den gamla kyrkogårdens sydöstra hörn. Kvarter C och D har tidigare skilts åt av en
grusad gång men utgör idag ett sammanslaget gräsbevuxet kvarter. I söder avgränsas området av en smal
gång, lagd med sjöstensplattor.
Gravvårdstyper
Karaktären i kvarterets västra del präglas starkt av smala, högresta vårdar i diabas härrörande från tiden
kring sekelskiftet medan den östra delen huvudsakligen kännetecknas av en lägre skala med yngre låga
rektangulära vårdar, varav ett stort antal är resta på 1950-talet. Ett stort antal av kvarterets gravvårdar
har tidigare haft ett framförliggande stenomgärdat grusområde men idag kvarstår inga sådana gravar i
området.
Det är en stor ålderspridning på kvarterets vårdar från tiden kring 1800-talets slut fram till våra dagar
med en betoning på tiden strax före och efter förra sekelskiftet samt på vårdar från 1950-1980-talet.
Ortsnamn är vanligt förekommande på kvarterets gravstenar medan bruket att skriva ut titlar förekommer
mycket sparsamt. Exempel på ortsnamn är Rössmåla, Frösjöhult, Buskahult, Mjölknabben,
Buskaboda. Titlar som förkommer är hemmansägare, landtbrukare och skollärare.
I kvarteret utmärker sig bland annat en högrest diabasvård med påkostad utformning och dekor
vilken kröns av en urna. Stenen är rest på 1920-talet över hemmansägare Sven Magnus Pettersson och
hans hustru Johanna. Även det låga diabasfundamentet uppbärandes ett litet kopparkors över makarna
Karlsson från 1920-talet sticker ut från mängden. I kvarteret finner man även två kalkstensvårdar.
Kvarter B & E
Allmän karaktär
Kvarter B och E utgör tillsammans den gamla kyrkogårdens västra del. Hela området är idag gräsbevuxet.
Tidigare skildes kvarteren åt av en smal grusgång. Denna är numera igenlagd och ersatt av en rad
med sjöstensplattor. Inne i kvarteret står vårdarna ryggställda mot varandra emedan gravstenarna utmed
gångarna är placerade i enkla rader.
Gravvårdstyper
Området har en blandad karaktär där flertalet av vårdarna utgörs av smala höga vårdar samt en tydlig
inblandning av låga rektangulära vårdar. Stenarna är övervägande utförda i grå granit och diabas med
enstaka inslag av röd granit. I kvarteret påträffas även tre marmorvårdar. Flertalet av kvarterets famil-
jegravar har tidigare haft ett framförliggande stenomramat område belagt med grus vilket avlägsnats i
samband med kvarterets omläggning.
Ortsnamn liksom psalmhänvisningar är vanligt förekommande på kvarterets gravstenar. Exempel på
förekommande titlar är stationsinspektör, hemmansägare, fabrikör, hortonom, skräddaremästare, samt
målaremästare.
Äldsta graven i kvarter B utgörs av en smal högrest diabassten, rest 1897, över rusthållaren P. M.
Fröberg och hustrun Eva
Utöver ett flertal smala högresta samt låga rektangulära diabasvårdar med påkostad utformning och
dekor utmärker sig även ett hugget granitkors från 1930-talet över släkten Johansson. I kvarteret påträffas
även en bevarad grusgrav med stenomramning rest över släkten Rundkvist samt en mycket smal
liggande vård i röd granit, tidigare med stenomramning och grusfält, över familjen Svensson.
Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F är beläget i den äldre kyrkogårdens sydöstra hörn och utgörs av en utjämnad gräsbevuxen yta
där gravstenarna står placerade i räta nordsydliga rader. I kvarterets västra del är gravstenarna placerade
i enkla rader medan de i öster står ryggställda mot varandra.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av blandad karaktär med stor åldersspridning. I kvarteret finner man allt från sekelskiftets
smala högresta diabasvårdar, 1930-talets antikinspirerade stenar, 1950-talets låga rektangulära
vårdar till dagens blankpolerade vårdar i röd granit samt några enstaka inslag av naturstenar. I kvarteret
påträffas dessutom en bevarad gravkulle samt en marmorvård och två bevarade grusgravar. Övervägande
del av kvarterets vårdar är låga rektangulära med rak, rundad eller triangulärt utformad överdel.
Titlar förekommer, om än i ganska så ringa omfattning. Några exempel är hemmansägare, kyrkovärd,
Fd riksdagsman, nämndeman, källarmästare samt förman.
I kvarteret finns en marmorsten rest över hemmansegaren Carl Lindahl 1803-1882 samt hustrun
Katharina Danielsdotter 1801-1869, vilken enligt kyrkvaktmästarens utsago skall ha levererats till kyrkogården
med specialtransport från Amerika. I övrigt utmärker sig ett bevarat träkors över Hanna Fr
berg samt ett enklare smideskors med kopparplatta rest över Lina Krook 1833-1919. Även den liggande
granithällen med konstfullt huggen kantbård över makarna Andersson samt familjen Lindqvists låga
breda familjegravvård i röd kalksten utmärker sig.
Beskrivning av enskild a kv arter (äldre k yrkog årdens no
rra del)
Området norr om kyrkan delas in i fem kvarter vilka går under benämningarna A-E. Det stora flertalet av
kvarterets vårdar är utförda i röd eller grå granit och härrör sig huvudsakligen från tidsperioden mellan
1950-talet fram till idag. Bland de gravar som utmärker sig särskilt i kvarteret återfinns en handfull höga
smala vårdar från tiden kring sekelskiftet 1900 liksom en bevarad grusgrav, en kalkstensvård samt tre
gjutjärnsvårdar utformade som klöverbladskors.
Kvarter A-D
Allmän karaktär
Utgörs av ett område beläget i kyrkogårdens nordvästra hörn. Hela kvarteret är utjämnat och gräsvbevuxet
samt sluttar svagt från söder till norr. Karaktären är relativt homogen och företrädesvis hållen i en
låg skala.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är huvudsakligen av typen låga rektangulära stenar varav merparten är utförda
i grå och röd granit, med enstaka inslag av diabas. Det stora flertalet av kvarterets stenar härrör sig från
1900-talets senare hälft. Bland de äldre vårdarna återfinns några smala högresta stenar av mer monumental
karaktär liksom tre gjutjärnsvårdar.
Titlar förekommer främst på de äldre gravvårdarna. Några exempel utgör hemmansägare, skräddarmästare,
organist samt säteriägare.
Bland kvarterens gravvårdar utmärker sig, utöver de antikinspirerade låga rektangulära vårdarna,
bland annat en monumental diabasvård över urmakaren Gustaf Jonasson från 1909, en röd granitobelisk
över familjen Petersson från 1880-talet samt en dekorativ urna, över G. Andersson med hustru, placerad
på ett kraftigt fundament.
Kvarter E
Allmän karaktär
Kvarter E utgörs av ett långsmalt område beläget alldeles invid kyrkans norra långsida. Detta kvarter var
tidigare avsett för självspillare och våldsmän men genomgick under 1800-talets slut, i och med gravsättningen
av prosten Carl Nilsson Stenstrand, en förändring till att anses vara ett fint kvarter.
Gravvårdstyper
Kvarter E rymmer endast ett tiotal gravvårdar av varierande karaktär med stenar övervägande i grå
granit och diabas. Flertalet av stenarna är halvhöga, varav några med en mer påkostad utformning än
brukligt. Äldsta vården härrör från 1837. I kvarteret finner man även två gjutjärnskors.
På kvarteret vårdar förekommer titlar som sergeant, kronolänsman och prost. Utmärker sig gör bland
annat diabasstenen, med något ovanlig utformning, över prosten Stenstrand samt den grå granitvården i
form av ett fundament krönt med urna över makarna Rooth.
Beskrivning av enskild a kv arter (NYA k yrkog ården)
Kvarter A
Allmän karaktär
Området utgörs av ett långsmalt gräsbevuxet område vilket på ömse sidor flankeras av grusade gångar.
Områdets två gravrader, vilka vetter ut mot de grusade gångarna, skiljs åt av en rad med hamlade lindar.
Både den södra och den norra gravraden går underbeteckningen A där den södra raden hänför sig till
Nya kyrkogården och den norra till den senare anlagda Strandkyrkogården.
Gravvårdstyper
Frånsett några liggande hällar i kvarterets västra ände så är gravvårdarna i kvarter A av typen låga breda
alternativt låga rektangulära vårdar med rak eller mjukt avrundad ovansida. Vårdarna är utförda i diabas
eller grå granit och utgörs till största del av familjegravar. Ett flertal av gravstenarna är utförda i en klassiserande
stil med överliggande fronton och pelarimiterande dekor.
Åldersmässigt är det väldigt liten spridning inom kvarteret då det stora flertalet vårdar är resta mellan
1937 och 1944. De enda nytillskotten är fem vårdar vilka tillkommit under perioden 1981-1997.
Ortsnamn finns utskrivet på praktiskt taget samtliga vårdar medan titlar endast förekommer sparsamt.
Exempel på ortsnamn som förekommer är Aramo, Fohlaboda, Hulevik, Ugglekull samt Hätteboda.
Förekommande titlar är handlaren och kyrkovärden.
Utmärker sig gör bland annat Elof Johanssons familjegrav i sandsten med en något ovanlig dekor i
form av en sittande katt.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B är delat i tre delar och beläget utmed grusgången i kyrkogårdens östligaste del. Det framgår
tydligt av gravarnas påkostade utformning att platserna utmed gången ansetts som finare och därför
tagits i anspråk av samhällets mer förnäma medborgare.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter B är uteslutande hållna i en låg skala och utgörs huvudsakligen av låga breda
samt låga rektangulära vårdar i grå granit och diabas. Ett flertal av gravarna är familjegravar. Tidsmässigt
härrör det stora flertalet av vårdarna från 1940-talet med något enstaka nedslag på 30, -50 och
70-talet. En grav som utmärker sig i kvarteret är den bevarade grusgraven med stenram över familjen
Svahn.
Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C utgörs av ett långsmalt rektangulärt område vilket löper utmed kyrkogårdsmuren i Nya kyrkogårdens
sydligaste del. I norr avgränsas kvarteret av en grusgång.
Gravvårdstyper
Områdets gravstenar har en lågt hållen skala där de enskilda vårdarna är av varierad karaktär. I huvudsak
har man använt sig av stenar utförda i diabas och grå granit. Åldersmässigt är spridningen stor med
äldsta vården från 1935 och yngsta från 2003.
En vård som utmärker sig är S M Anderssons familjegrav vilken utgörs av en tunn diabasskiva vilken
står lutad mot ett tunt järnfundament.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D är beläget invid muren i Nya kyrkogårdens västligaste del. Kvarteret gränsar i väster till den
äldre kyrkogårdens norra del. Alldeles nedanför muren i kvarterets norra del finner man en rad med
barngravar. Flertalet av dessa är utförda i marmor. Gravvårdarna utmed grusgången
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter D är, så när som på en gravsten i röd granit, utförda i grå granit eller diabas. Vårdarna
hänför sig huvudsakligen till 1930-1950-talet och kännetecknas av en låg skala med rektangulära
vårdar vars ovansida antingen är rakt avslutad eller mjukt avrundad. De nytillskott som skett genom åren
smälter in väl, mycket tack vare att dessa utförts i grå granit.
Utmärker sig i kvarteret gör den låga rektangulära stenen i röd granit vilken så tydligt avviker från
den annars gängse grå-svarta färgskalan.
Kvarter E L
Allmän karaktär
Kvarteren E L utgör tillsammans Nya kyrkogårdens nordligaste del. Det gräsbevuxna området har
formen av en spetsig triangel med ryggställda vårdar i nordsydligt orienterade rader. I kvarteret finner
man ett fåtal insprängda familjegravar varav man tydligt kan skönja att några av dessa tidigare haft en
stenomramning och grusfält.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteren E L är övervägande utförda i grå granit och diabas. Åldersmässigt härstammar
de huvudsakligen från 1940-50-talet. Merparten av stenarna är låga rektangulära antingen med rak
ovansida eller inspirerade av antikens stildrag med överliggande fronton och pelare eller pilastrar. I
kvarterets östra del går ett stråk av den allmänna linjen genom kvarteret vilket tydligt kan skönjas genom
att stenarna i denna linje är av en betydligt enklare karaktär. Det fåtal yngre vårdar vilka tillkommit i
kvarteret utmärker sig i materialval och ytbehandling.
Förekomsten av titlar på kvarterets gravvårdar är begränsad emedan ortsnamn påträffas i betydligt
större omfattning. Exempel på titlar utgör nämndeman, kyrkovärd, hemmansägare och sjöman. Ortsnamn
som förekommer är Igelön, Trehörna, Bosgård, Hunnamåla, Sångaremåla samt Bäckaskog.
En gravvård vilken tydligt utmärker sig, då framförallt genom sin personhistoria, är den liggande grå
granithällen över kaptenen och kommendören David Magnus Klingspor, grundare till Kurrebo.
Kvarter M U
Allmän karaktär
Kvarteren M U utgör tillsammans Nya kyrkogårdens mittersta del. Det gräsbevuxna området är rektangulärt
med ryggställda vårdar i nord-sydligt orienterade rader. I kvarteret finner man ett fåtal insprängda
familjegravar. Ett flertal av kvarterets gravar har tidigare varit försedda med stenomramning
och grusfält. Idag återstår endast en sådan grav, där gruset i det närmaste är övervuxet av ogräs.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteren M U är övervägande utförda i grå granit och diabas. Åldersmässigt härstammar
de huvudsakligen från 1950-talet. Merparten av stenarna är låga rektangulära antingen med
rak ovansida eller inspirerade av antikens stildrag med överliggande fronton och pelare eller pilastrar.
Övervägande del av stenarna är utförda med text skriven i relief på en utslätad botten. I kvarterets östra
del går ett stråk av den allmänna linjen genom kvarteret vilket tydligt kan skönjas genom att stenarna i
denna linje är av en betydligt enklare karaktär. Det fåtal yngre vårdar vilka tillkommit i kvarteret är i val
av material och utseende väl anpassade.
Förekomsten av titlar på kvarterets gravvårdar är begränsad emedan ortsnamn påträffas i betydligt
större omfattning. Den enda titel som påträffas är hemmansägare. Ortsnamn som förekommer är Möcklehult,
Västerbotorp, Froaryd, Möllekulla, Dunshult, Klasamåla, Vemboö samt Hunnamåla.
Kvarter V Ä Allmän karaktär
Kvarteren V Ä utgör tillsammans Nya kyrkogårdens sydligaste område och rymmer uteslutande gravar
ur den allmänna linjen.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteren V Ä är frånsett något nytillskott uteslutande av enkel karaktär då de härrör
sig till den tidigare allmänna linjen. I kvarteren påträffas såväl låga rektangulära stenar, som små liggande
hällar av diabas samt enkla träkors. Några nytillskott med låga breda stenar i grå och röd granit
finns även varav någon sten utförd i friare form. I kvarteret finns även ett litet smideskors och en liten
sandstensvård.
Ortsnamn förekommer på några vårdar samt i något enstaka fall en titel. Bland de ortsnamn som
påträffas kan nämnas Midingsbråte, Ekeberg, Bosgård och Örnhult. Enda titel i kvarteret utgör prästgårdsarrendator.
Utöver stenar vilka givits en lite mer påkostad dekor med stildrag hämtade ur antikens formspråk
kan även nämnas en handfull enkla vitmålade träkors liksom en sirlig smidesvård och en liten sandstensvård.
Kvarter Ö
Allmän karaktär
Kvarter Ö utgörs av den östligaste raden i Nya kyrkogårdens sydligaste kvartersområde och består av
två ryggställda rader med gravstenar.
Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarter Ö utgörs uteslutande av låga rektangulära stenar i diabas och grå granit. I kvarteret
finns en bevarad grusgrav med stenomramning samt en gravvård flankerad av två kraftiga buxbomsbuskar.
Ett flertal av kvarterets gravar är familjegravar. Åldersmässigt härrör vårdarna från 1940
50-talen. I kvarteret påträffas endast en titel samt något enstaka ortsnamn. Titeln är målare. Utmärker
sig gör främst den bevarade grusgraven med stenomramning över Hilding Maransson från 1945 men
även några stenar med mer påkostad utformning och dekor.
Beskrivning av enskild a kv arter (strandkyrko -
gården)
Strandkyrkogården tillkom genom en utvidgning av Urshults kyrkogård år 1965 och utgörs av ett långsmalt
område vilket breder ut sig längs den gamla banvallen vilken skiljer kyrkogården från den intilliggande
kyrkviken. Området delas in i ett stort antal smala kvarter med benämning från A-S. Frånsett
kvarter B, R och S vilka utgörs av lite större områden belägna i strandkyrkogårdens båda yttre ändar så
utgörs kvarteren av väldigt smala nord-sydligt orienterade remsor där kvarter C-J kan betraktas som ett
sammanhängande gravområde. På samma sätt kan kvarteren K-Q anses utgöra ett gravkvarter.
Kvarter A
Allmän karaktär
Området utgörs av ett långsmalt gräsbevuxet område vilket på ömse sidor flankeras av grusade gångar.
Områdets två gravrader, vilka vetter ut mot gångarna, skiljs åt av en rad med hamlade lindar. Både den
södra och den norra gravraden går underbeteckningen A där den norra raden hänför sig till strandkyrkogården
och den södra till den tidigare anlagda Nya kyrkogården.
Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar är utförda i diabas eller röd/grå granit. Relativt homogen karaktär med låga breda
vårdar med rak eller mjukt avrundad ovansida. Ett flertal av vårdarna är dessutom utförda i en klas-
siserande stil med överliggande fronton och pelarimiterande dekor. Åldersmässigt är det väldigt liten
spridning inom kvarteret. Samtliga vårdar, utom två, är resta på 1960-talet.
Ortsnamn finns utskrivet på samtliga vårdar medan titlar endast förekommer sparsamt. Exempel på
ortsnamn som förekommer är Hulevik, Skillingsmåla, Hässleholm, Utnäs, Ugglekull och Hätteboda.
En gravvård vilken utmärker sig i kvarteret är den liggande granithällen från 1960-talet över kyrkoherden
Nils Hellberg och hans hustru Annie.
Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B ligger i områdets östra ände och utgörs av ett triangulärt gräsbevuxet område. Området avgränsas
i väster av en grusad gång och i norr av en tätvuxen avenbokshäck. I gränsen mellan aktuellt
kvarter och den gamla kyrkogårdens norra utbredning växer en rad med björkar. I området finns även
två frodiga Rhododendronbuskar.
Gravvårdstyper
Kvarterets vårdar utgörs huvudsakligen av låga rektangulära stenar från 1960-1970-talet utförda i grå
granit eller diabas. I kvarteret finns dessutom fyra liggande hällar samt en natursten. Inslag av yngre
stenar i friare form samt ett fåtal låga breda gravvårdar förekommer även.
På praktiskt taget alla vårdar anges ortsnamn medan endast ett fåtal bär titlar eller psalmhänvisningar.
Exempel på förekommande ortsnamn är Urshult,
Grönteboda, Buskahult, Bosgård samt Midingstorp. Bland
de titlar som förekommer kan nämnas yrkesläraren, distriktsveterinären
och kyrkovärden. På några stenar förekommer
dessutom psalmrader och hälsningsfraser såsom
Tack Gud för vad som varit samt Vila i frid.
Kvarter C - J
Allmän karaktär
Kvarteren C - J respektive K - Q ligger i ömse ändar av ett slätt gräsbevuxet område vilket delas på
mitten av en kalkstensbelagd gång. Mittgången löper i nordsydlig riktning och flankeras av en lite drygt
meterhög buskvegetation. Området avgränsas i alla väderstreck av grusade gångar.
Gravvårdstyper
Det stora flertalet av kvarterets vårdar härrör från 1980 - 1990-talet med undantag av drygt 10-talet stenar
vilka tillkommit under 2000-talet. Utmärkande för stenarna resta under 1980-talet är att de är utförda
i grå granit med ett stramt formspråk där texten på stenarna är i relief.
Utformningen av 1990-talsvårdarna är mer fri och med en större inblandning av röd granit. Texten
på stenarna är försänkt och antingen förgylld eller färglagd i vitt. I kvarteret förekommer endast några
enstaka diabasvårdar. Bland de yngsta vårdarna finner man en större inblandning av modernare stenmaterial
såsom labrador, högglanspolerad diabas samt hollandia. Även formen och symbolerna har givits
en friare konstnärlig gestaltning.
Bruket att skriva ut titlar samt bibelhänvisningar är i det närmaste obefintligt emedan ortsnamn förekommer
rikligt. Ett urval av ortsnamn utgör Brändeborg, Veramåla, Trehörna, Kämpamåla, Havralycke
och Degersnäs.
Kvarter K - Q
Allmän karaktär
Kvarter K - Q utgörs av ett slätt, gräsbevuxet område orienterat rakt öster om den kalkstensbelagda gång
vilken skiljer det från kvarteren C - J i väster. Gravstenarna står ryggställda mot varandra i räta nordsydligt
orienterade rader.
Gravvårdstyper
Merparten av kvarterets vårdar är utförda i grå granit och resta någon gång mellan 1960-talets mitt och
1980-talets början. I området finns även en handfull diabasstenar liksom ett tiotal i röd granit. Områdets
stenar är hållna i en låg skala och dess karaktär upplevs som väldigt homogen.Ett stort antal av
kvarterets stenar är utförda med grovhuggen ytstruktur där texten placerats på en släthuggen yta. Bland
stenarnas dekor förekommer en hel del slingrande bladornamenteringar.
Liksom i de angränsande kvarteren C - J är det förekomsten av ortsnamn som dominerar. Ett urval
av ortsnamn är Möllekulla, Segersnäs, Aramo, Örnhult, Kärrsgärde och Hallaslätt.
Kvarter R - S
Allmän karaktär
Kvarter R - S ligger i strandkyrkogårdens östra ända. På det gräsbevuxna området vilket avgränsas av
grusade gångar och en tätvuxen avenbokshäck växer det tre högresta björkar.
Gravvårdstyper
Kvarteren är ännu inte tagna i bruk.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
