ÅSBO KYRKA

Socknen är medeltida och finns omnämnd 1357 som Asbo sokn. Socknen är belägen söder om
Mjölby och utgör ett varierat landskap med uppodlade dalgångar, rullstensåsar och stora
skogsområden. Vid en sockenreglering 1927 överfördes ett område av Boxholms samhälle
och trakten öster därom från Åsbo till Ekeby. Åsbosänkan är en naturskön dalgång utmed
Åsboån, känd som skalden Per Daniel Amadeus Atterboms födelsebygd, och av riksintresse
för kulturmiljövården. Dalgången är rik på fornlämningar, bl a gravfältet Hermannekulle som
sannolikt stammar från vikingatid och som även hyser en av socknens två runstenar, samt
flera små gravfält från bronsålder och äldre järnålder kring byn Friggestorp. Här finns också
två herrgårdar, Grönlunds säteri med en huvudbyggnad vars karaktär tillhör 1800-talets första
del och Strålsnäs säteri vars huvudbyggnad har en arkitektur tidstypisk för 1910-talet. Ägarna
till Strålsnäs tilldelades patronatsrätt 1734, dvs rätt att tillsätta präst och komminister. Någon industri har
inte funnits i socknen, däremot har det under 1800-talet funnits tegelbruk vid Grönlund,
Staffansbo och Kvarnkulla samt garveri i Bötingsfors. Socknen trafikeras av Östra stambanan som
tidigare hade en station i Strålsnäs samhälle. Samhället uppkom i samband med järnvägsbyggandet
på 1870-talet och domineras av villabebyggelse från 1900-talet.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Åsbo kyrkogård är indelad i 22 kvarter, A-V. Idag upplevs kyrkogården bestå av tre
delar, där kvarter A-G utgör en äldre del, kvarter H-K är delen från 1920-talet och
kvarter L-V utvidgningen från 1970-talet. Den största den av 1970-talets utvidgning
består av öppen gräsyta utan gravvårdar.
Allmän karaktär
Kyrkogården består i stort sett av tre delar med varsin karaktär. Den gamla kyrkogården
har en delvis ålderdomlig karaktär med ett relativt stort inslag av äldre höga gravvårdar
och en del gravomgärdningar. Delar av kvarteren, framför allt öster om kyrkan, är
omlagda under senare tid. Rygghäckar saknas helt på den gamla kyrkogården, som
därigenom har en öppen karaktär. Den nya kyrkogården från 1920-talet har en till stora
delar enhetlig utformning med en tydlig äldre uppdelning av kvarteren i familjegravar
och enkelgravar, eller s k linjegravar, i kvarterens mitt. Även här är karaktären öppen då
det endast finns ett fåtal rygghäckar. Dessa markerar familjegravarna och understryker
den nord/sydliga mittaxeln fram till gravkapellet, som är en del av anläggningen.
Utvidgningen från 1970-talet utgörs till största delen av öppna gräsytor utan gravvårdar.
I den västra delen finns enstaka gravvårdar, minneslund och asklund.

Omgärdning
Väster: en ca 0,7-1,0 m hög kallmurad halvmur av ca 0,2-0,8 m stor gråsten med inkilad
sten. Bl a sedum på murkrönet och en bit norr om huvudgrinden växer en klippt
syrénhäck på muren. Efter sydvästra hörnet försvinner muren i naturen.
Norr: ca 1,2 m hög kallmurad stödmur av ca 0,2-1,0 m stora stenar. En klippt syrénhäck
växer på krönet. Muren i norr till 1970-talets utvidgning är en ca 0,9 m hög kallmurad
stödmur av ca 0,4-1,5 m stora raka gråstenar och med raka fogar. Spiréahäck på muren.
Öster: en ca 0,9 m hög kallmurad stödmur med raka fogar och av ca 0,4-1,5 m stora
raka gråstenar. Östra muren har en kort sträckning. Minneslundens östra del en ca 0,4
m hög stödmur? Av gråsten i ett skift.
Söder: svårinventerad mursträckning då sly växer i slänten mot kyrkogården och utanför
muren. Ca 1,0 m hög kallmur, delvis av stora stenar och delvis rasad, synlig i sydvästra
hörnet. Sten har troligen även rasat i slänten mot kyrkogården. Den södra muren till
1970-talets utvidgning utgörs av en ca 0,4 m hög stödmur av ca 0,5-1,0 m stor gråsten i
ett skift som avgränsar gången mot naturmarken i söder.
Ingångar
Sydväst: pargrind i järnsmide med rakt krön. Spjälorna avslutas upptill med pilspetsar.
Kvadratiska grindstolpar av granit med toppigt krön.
Väster: huvudgrinden utgörs av en pargrind i järnsmide med rakt krön. Spjälorna
avslutas upptill med pilspetsar. Annan typ av lås i jämförelse med sydvästra grinden.
Kvadratiska grindstolpar av kalksten(?) med toppigt krön.
Norr: pargrind med svagt konkavt krön. Spjälorna kröns av spetsbladig treklöver.
Kvadratiska grindstolpar av kalksten med profilerat toppigt krön.
Öster: pargrind i järnsmide med rakt krön. Spjälorna avslutas upptill med pilspetsar.
Kvadratiska grindstolpar av granit med toppigt krön.
Till gamla kyrkogården (1929) går en öppning i sydöst, där delar av den äldre östra
muren syns. En klippt gräsgång övergår i kyrkogårdens gräsyta.

Vegetation
Väster: en stor lönn innanför muren, troligen rest av en trädkrans.
Norr: fem yngre lindar utanför muren. En alm och en lönn innanför norra gången
resten av en trädkrans?
Öster: två almar och två lönnar vid östra grusgången/gamla delen.
Söder: fem lönnar vid södra grusgången som rest av trädkrans. Rygghäckar av oxbär på
1929 och 1972 års kyrkogård.
Gångsystem
Gångar av natursten och finkornigt krossgrus.
Gravvårdstyper
De äldsta gravvårdarna finns naturligt nog på den gamla kyrkogården. Här finns bl a en
enkel gravvård i gjutjärn från 1858, kors i järnsmide, kalkstensvård från 1879 och en
stor granitvård med krönkors, uppslagen bok och textplatta av marmor. Tolv gravar har
någon typ av omgärdning och de flesta av dem är grustäckta. En av gravarna är
omgärdade med ett staket av sten, vilket är en ovanlig omgärdning i länet. De flesta
gravomgärdningarna utgörs av stenramar, två omgärdas av buxbomshäckar och en grav
av ligusterhäck. Gravvårdarnas textsidor är vända åt olika håll. 1920-talets kyrkogård
har en tydlig struktur med familjegravar framför allt utmed muren i norr och i
nord/sydliga gravrader i kvarterens utkanter. I kvarterens inre delar samt längst i
nordväst finns delar av ett linjegravsystem, den s k allmänna linjen, bevarade med enkla
gravvårdar. På förslagsritningen till kyrkogården från 1923 är även de östra delarna av
kvarter J och K avsedda för enkelgravar. På den utvidgade delen från 1970-talet är
enbart ett litet område i väster ianspråktaget och här finns det sentida låga gravvårdar.

Minneslund
Minneslunden ligger söder om kvarter N i kvarter V (?). En rund gräsyta är omgärdad
av klippta häckar av spirea och bok. Minnesstenen kröns av ett kors och omges av
blommor. Vid en grusad yta står två bänkar. I minneslunden växer två almar och i
häcken tre pelarklippta aspar.
Byggnader
Gravkapellet ligger på 1920-talets kyrkogårdsdel som slutpunkt i en mittaxel i
nord/sydlig riktning. Det ritades 1928 av arkitekt Otto Gustafsson. Fasaderna är vita och
spritputsade med släta omfattningar och hörn. Sadeltaket är kopparplåtstäckt. Ingången
är förlagd till ett vindfång på gaveln med en rak dubbeldörr med blå diagonalställd
panel, inramat av pilastrar och ett gavelfält. Taket kröns av ett förgyllt kors. I väster och
öster finns ett rundbågigt fönster med träspröjs och innerfönster. Golvet är belagt med
kalkstensplattor, väggarna och det välvda taket är vitputsade. Innanför gravkapellet
finns ett bisättningsrum.
Ett garage/bod finns söder om minneslunden. Fasader av rödfärgad stående
locklistpanel. Sadeltak täckt med svart bandplåt. Garageport och förrådsdörr i väster.

Övrigt
Längst i öster, utanför asklunden (kvarter S?), finns en grusad P-plats och kompostfack.
Platsen är delvis murinhägnad. En ca 0,9 m hög kallmurad stödmur med raka fogar och
av ca 0,4-1,5 m stora raka gråstenar. Asklunden utgörs av en rund plats, delvis stenlagd
och med perenner. På två stora rektangulära gräsytor står elva lönnar vid södra och
norra häcken och vid mittgången i väst/östlig riktning. Ett par små buskar, i övrigt
enbart öppen gräsyta. I söder begränsas den ena av en ca 1,0 m klippt oxbärshäck, i
öster av mur med spireahäck och i söder en ca 0,4 m hög stödmur i ett skift. Norr om
gravkapellet går en terrassmur mot kyrkogården. Framför gravkapellet bildar den en ca
2 m hög balustrad och minskar i höjd utmed uppfarten från öster. Muren är av ca 0,3-1,0
m stor gråsten, kallmurad. Från norr leder en granittrappa.
Enkla lyktstolpar med runda kupor med antikglas.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A, D och E Gravplats nr A 1-11, D 1-23 och E 1-8
Kvarter A omfattar gravplats nr A 1-11, kvarter D gravplats nr D 1-23 och kvarter E
gravplats nr E 1-8. De tre kvarteren utgörs av en rad gravar invid kyrkogårdsmuren; A
nordvästra hörnet, D sydvästra hörnet och södra långsidan samt E som ligger längs
norra murens östra del.
Allmän karaktär
Kvarteren utgörs av en rad med gravar invid muren. Öppen karaktär framför allt i
kvarter D, där den stora öppna gräsytan tar vid i söder. Karaktären är delvis ålderdomlig
då det finns en del äldre gravvårdar.
Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster och norr.
Ingångar
Västra grinden och norra grinden.

Vegetation
En lönn i väster och fem lönnar i söder i trädkransen. En ca 1,0 m hög klippt syrénhäck
på muren i väster och norr. Två st ca 0,7 m klippta gravomgärdningar av buxbom och
en av liguster i Kvarter A.
Gångsystem
En grusgång avskiljer kvarteren från övriga kvarter.
Gravvårdstyper
En gravvård av gjutjärn från 1858 med samma utformning som en stenvård från
samma tid samt två stenramsgravar med grustäckning och tre häckomgärdade
grusgravar. I kvarteret finns även en mindre gravkulle. Gravläggningar från 1858 och
framåt, mestadels första halvan av 1900-talet. Gravvårdarna är huvudsakligen i grå eller
svart granit.

Kvarter B, C, F och G Gravplats nr B 1-16, C 1-103, F 1-163 och G
1-69
Kvarteret B omfattar gravplats nr B 1-16, kvarter C omfattar nr C 1-103, kvarter F
omfattar nr F 1-163 och kvarter G omfattar nr G 1-69 Kvarteren ligger på gamla
kyrkogården och utgör de fyra större kvarteren. Kvarter B ligger nordväst om kyrkan,
kvarter C söder om kyrkan, kvarter F nordöst om kyrkan och kvarter G sydöst om
kyrkan.
Allmän karaktär
I samtliga kvarter utom kvarter C finns delar av den äldre karaktären bevarad, i kvarter
F och G huvudsakligen i den västra delen. I övrigt är dessa båda kvarter omlagda.
Samtliga kvarter har en öppen karaktär då rygghäckar saknas. Framför allt i kvarter C
och F saknar delar av kvarteret gravvårdar.

Omgärdning
_
Ingångar
_
Vegetation
Kvarter B: stubbe efter ett stort träd i nordöst. Två klippta tujor vid en grav.
Kvarter C: en pyramidklippt tuja vid en grav.
Kvarter F: en stor alm i nordväst och en lönn i norr, som delar av trädkransen.
Kvarter G: en stenramsgrav med fyra klippta idegransbuskar i hörnen och en grav med
två klippta tujor.
Gångsystem
Grusgångar går runt samtliga fyra kvarter på alla sidor.
Gravvårdstyper
Kvarter B : den västra radens vårdar har text mot väster, i övrigt öster. Två gravar med
stenram, en med grus och en med gräs. En grusgrav omgärdas av stenstaket.
Gravläggningar från 1892 och framåt.
Kvarter C: en gravvård från 1807 över komminister Atterbom samt två övriga
gravvårdar över präster från 1900-talet och ett enkelt järnkors från 1866. I övrigt sentida
vårdar från åren runt 2000. Textsidan är vänd mot öster.
Kvarter F: två rader gravvårdar med textsidan åt väster, i övrigt mot öster. En gravvård
från 1859 har krönkors, uppslagen bok och textplatta av marmor. I övrigt finns i
kvarteret fyra vårdar från tidigt 1900-tal, ett kors i järnsmide och ett sentida järnkors, i
övrigt vårdar från sent 1900-tal till 2000-tal.
Kvarter G: textsidans orientering varierar. I öster finns sentida vårdar. Fyra
stenramsgravar, varav två med grus och två med gräs. Gravläggningar från 1875 och
framåt. En kalkstensvård är från 1879. En korsvård med öppen bok, som inte går att
tyda, en del höga gravvårdar och sentida låga. Gravvårdarna är huvudsakligen i svart,
grå eller röd granit.

Kvarter H Gravplats nr H 1-204
Kvarter H omfattar gravplats nr H 1-204 och ligger på nya kyrkogårdens (1929)
nordvästra del. I väster finns kvarter F, utanför kyrkogården går landsvägen i norr, i
öster är kvarter J och i söder kvarter I.
Allmän karaktär
Kvarteret har en relativt öppen karaktär med enbart två rygghäckar. Familjegravar finns
huvudsakligen utmed muren i norr samt invid kyrkogårdens nord/sydliga mittgång och i
ytterligare en rad. Förutom invid muren går dessa gravrader i nord/sydlig riktning.
Övriga gravrader, där det bl a finns rester av linjegravar, går i väst/östlig riktning och
saknar rygghäckar.

Omgärdning
Muren med häck i norr.
Ingångar
Gång från äldre kyrkogården i väster.
Vegetation
Ca 1,5 m hög klippt spireahäck på muren i norr. Två rygghäckar av oxbär i nord/sydlig
riktning, klippta ca 1,0 m höga.
Gångsystem
Väst/östlig mittgång i söder. Den nord/sydliga mittgången är grästäckt här.

Gravvårdstyper
Linjegravvårdar i västra delen liksom i östra delens mittparti. Gravläggningar från 1929
i nordvästra hörnet och 1943 i sydöstra delen. Familjegravar utmed norra muren liksom
utmed de båda rygghäckarna. Det ser ut som om linjebegravningarna först gått från
norr-söder i västra delen och så från norr-söder i östra delen. Låga, breda vårdar till
köpegravar från 1930-talet och framåt. Mindre linjegravvårdar. Texten står på olika
sidor. Gravvårdarna är av svart, röd eller grå granit.

Kvarter I Gravplats nr 1-89
Kvarter C omfattar gravplats nr I 1-89 och ligger på nya kyrkogårdens (1929) sydvästra
del. I väster ligger kvarter G, i norr kvarter H, i öster kvarter K och i söder gravkapellet
och gräsytor.

Allmän karaktär
I kvarterets västra del, som ansluter till den gamla kyrkogården, finns enbart en
gravplats. I övrigt finns här vattenbrunn. Kvarterets övriga del har samma karaktär som
kvarter H, med enbart två rygghäckar, i allmänhet större gravplatser utmed dessa och
delar av linjegravskaraktären kvar i kvarterets mittparti. En rad gravar finns invid muren
nedanför gravkapellet.

Omgärdning
Muren till gravkapellet i söder.
Ingångar
Grusgång i väster från äldre delen.
Vegetation
Två klippta, ca 1,0 m höga, rygghäckar av oxbär i nord/sydlig riktning. Två rabatter
med tagetes i öster.
Gångsystem
I öster går den nord/sydliga mittgången och norr om kvarteret den väst/östliga
mittgången.
Gravvårdstyper
Längst i sydväst finns enbart en gravvård och det är en kalkstensvård krönt av kors. I
övrigt finns bl a två urnor av granit. Det är mer påkostade gravvårdar vid den
nord/sydliga mittgången och även i väster. Den äldsta troliga linjegravvården från 1939
står vid häcken i öster. Annars börjar de 1945 vid södra muren och går mot norr till
1950-60-tal. Familjegravarna är från tidigt 1930-tal och framåt. Många gravvårdar är av
grå granit.
Byggnader
_
Övrigt
Runt kopparkärl som vattentunna. Vaser och soptunnor. Platsen omgärdas av en ca 1,0
m hög klippt tujahäck.

Kvarter J Gravplats nr J 1-176
Kvarter J omfattar gravplats nr J 1-176 och ligger på nya kyrkogårdens (1929) nordöstra
del. I väster finns kvarter H, utanför kyrkogården i norr ligger landsvägen, i öster
kvarter L och i söder kvarter K.
Allmän karaktär
Kvarteret har en strikt karaktär med relativt enhetliga gravvårdar. Liksom i kvarter H
och I finns här enbart två rygghäckar och dessa går i nord/sydlig riktning. Till skillnad
från i de båda andra kvarteren är kvarterets väst/östliga rader mer enhetliga och det är
inte så tydliga spår av ett eventuellt tidigare linjegravsystem.
Omgärdning
Mur med spireahäck i norr.
Ingångar
_

Vegetation
En klippt ca 1,5 m hög spireahäck på muren i norr och två ca 1,0 m höga klippta
oxbärshäckar i nord/sydlig riktning som rygghäckar.
Gångsystem
Den väst/östliga mittgången i söder och en grusgång utmed den äldre begränsningen i
öster.
Gravvårdstyper
Gravläggningar från 1944. Sentida låga och breda vårdar i grå, röd eller svart granit.

Kvarter K Gravplats nr K 1-96
Kvarteret omfattar gravplats nr K 1-96 och ligger på nya kyrkogårdens (1929) sydöstra
del. I väster ligger kvarter I, i norr kvarter J, i öster kvarter M och i söder gravkapellet
och gräsytor.
Allmän karaktär
Strikt karaktär med relativt enhetliga gravvårdar. Två rygghäckar, där vårdarna står rygg
mot rygg i de nord/sydliga raderna. Enklare, troligen linjegravar, i sydöstra hörnet.
Omgärdning
Mur till gravkapellet i söder.
Ingångar
_
Vegetation
Två ca 1,0 m höga klippta oxbärshäckar som rygghäckar i nord/sydlig riktning. Två
rabatter med tagetes i väster.

Gångsystem
Den nord/sydliga mittgången i väster, väst/östliga mittgången går norr om kvarteret och
i öster finns en grusyta.
Gravvårdstyper
Gravläggningar från 1941. Något mer påkostade gravvårdar utmed nord/sydliga
mittgången. Enligt gravkartan har några varit omgärdade. Troligen enstaka
linjegravvårdar från 1951-1964.

Kvarter L och N Gravplats nr L 1-14 och N 1-78
Kvarter L omfattar gravplats nr L 1-14 och kvarter N omfattar gravplats nr N 1-78.
Kvarteren utgör den del av 1970 års utvidgning som har tagits i bruk i någon större
utsträckning. I väster finns kvarter J, i norr utanför kyrkogården går landsvägen, i öster
ligger kvarter P och i söder kvarter M och minneslunden.
Allmän karaktär
Sentida strikt karaktär, som understryks av häckarna. Gravraden i kvarter L ser ut att hör
till kvarter J.
Omgärdning
Mur med spireahäck i norr och oxbärshäck i öster och söder.
Ingångar
Två stycken öppningar i södra häcken.

Vegetation
Ca 1,0 m höga klippta oxbärshäckar som rygghäckar och omgärdningshäckar och en ca
1,5 m hög spireahäck på norra muren.
Gångsystem
Två grusgångar går från öppningarna i södra häcken mot norr.
Gravvårdstyper
Mestadels låga och breda vårdar i grå, svart eller röd granit. Gravläggningar från 1974
och framåt.
Byggnader
_
Övrigt
Kyrkogårdsmuren gick tidigare i kvarter L. I sydvästra hörnet av kvarter N finns en
grusad yta, med vattenpost, vaser och soptunnor som omges av oxbärshäckar.

Kvarter M och O-V
Vid inventeringstillfället saknades gravkarta för dessa kvarter. Kvarteren är till största
delen inte tagna i anspråk. För beskrivning se bl a Minneslund och Övrigt under
den allmänna beskrivningen.

Åsbo kyrka
Åsbo är en medeltida socken och kyrkan tillkom under äldre medeltid, möjligen 1200-
talet. Under 1400-talet utökades kyrkan med ett större, jämnbrett kor, en sakristia i norr,
och i kor och långhus slogs kryssvalv. En dopfunt från 1200-talet och medeltida
träskulpturer har förmodligen hört till kyrkans äldsta inredning. Med ekonomiskt stöd
av kyrkans patronus utfördes en omfattande ombyggnad under 1750-talet då kyrkan
utökades mot norr med en stor korsarm samt sakristia, murarna höjdes, valven borttogs
och ersattes av trätunnvalv. Även stora delar av inredningen tillkom vid denna tid, bl a
den slutna bänkinredningen, predikstolen, läktarna, altarringen och en av altartavlorna.
År 1775 försågs kyrkan med ett torn av sten i väster. Idag karaktäriseras kyrkan av de
vita spritputsade fasaderna, de branta sadeltaken och den spånklädda tornhuven.
Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är
hämtade från Lantmäteriets webbsida.

År 1923 gjorde arkitekt Harald Wadsjö ett förslag till utvidgning av kyrkogården.
Harald Wadsjö var en av sin tids stora auktoriteter på kyrkogårdar och var bl a redaktör
för två böcker om gravkonst och kyrkogårdskonst. Den nya kyrkogården fick en tydlig
mittaxel fram till gravkapellet. I dag är gången delvis igenlagd. I kvarteren förlades de
större familjegravarna i ytterkanterna och invid muren i norr och enkelgravarna, troligen
de s k linjegravarna lades i kvarterens mitt och fritt i väster och öster. I sydväst
utnyttjades den befintliga kallkällan. Söder om gamla kyrkogården föreslås en
naturmark som finns kvar även idag men som inte längre har den tilltänkta kopplingen
till nya kyrkogården genom en gångstig. Den nya kyrkogården togs i bruk 1929.
Grindarna som ledde in till kyrkogården från norr är numera borttagna.
År 1972 invigdes ytterligare en ny del av kyrkogården. 1963 hade platsen setts ut och
året efter inköptes 7 308 kvm, varav hälften var skogsmark. 1968 kom ett första förslag
till den nya kyrkogården och 1969 lämnades ett nytt förslag som godkändes av bl a
Riksantikvarieämbetet. Förslaget var upprättat av ingenjör Erik Persson i Tranås och
trädgårdsarkitekt Sven Hermelin.
I slutet av 1980-talet lades kvarter G om.
1993 byggdes en ny redskapsbod strax väster om den äldre som revs.
Vid södra ingången till Åsbo kyrka står en enkel gravsten, rest av tacksamma
sockenbor, med inskriften: Här vilar i Heranom fordom Asbo församlings redlige
lärare kommunistern och vice pastorn Gabriel Atterbom Gabriel Atterbom var far till
skalden Per Daniel Amadeus Atterbom.
Enligt uppgift lär det ha funnits ett benhus öster om den gamla kyrkogården.

Åsbo är en medeltida socken och kyrkan tillkom under äldre medeltid, möjligen 1200-talet. Under 1400-talet utökades kyrkan med ett större, jämnbrett kor, en sakristia i norr, och i kor och långhus slogs kryssvalv. En dopfunt från 1200-talet och medeltida träskulpturer har förmodligen hört till kyrkans äldsta inredning. Med ekonomiskt stöd av kyrkans patronus utfördes en omfattande ombyggnad under 1750-talet då kyrkan utökades mot norr med en stor korsarm samt sakristia, murarna höjdes, valven borttogs och ersattes av trätunnvalv. Även stora delar av inredningen tillkom vid denna tid, bl a den slutna bänkinredningen, predikstolen, läktarna, altarringen och en av altartavlorna. År 1775 försågs kyrkan med ett torn av sten i väster. Idag karaktäriseras kyrkan av de vita spritputsade fasaderna, de branta sadeltaken och den spånklädda tornhuven.

Kyrkogården breder till största delen ut sig öster om kyrkan och har utvidgats i flera etapper. Den äldre delen av kyrkogården har ingångar i väster och norr med fyrkantiga grindstolpar av kalksten och svarta smidesgrindar av två olika typer.

Ett gravkapell är beläget på den utvidgade delen av kyrkogården sydöst om kyrkan. Det ritades 1928 av arkitekt Otto Gustafsson. Fasaderna är vita och spritputsade med släta omfattningar och hörn. Sadeltaket är kopparplåtstäckt. Ingången är förlagd till ett vindfång på gaveln med en rak dubbeldörr med blå diagonalställd panel, inramat av pilastrar och ett gavelfält. Golvet är belagt med kalkstensplattor, väggarna och det välvda taket är vitputsade.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Åsbo är en medeltida socken och kyrkan tillkom under äldre medeltid, möjligen 1200-talet. Under 1400-talet utökades kyrkan med ett större, jämnbrett kor, en sakristia i norr, och i kor och långhus slogs kryssvalv. En dopfunt från 1200-talet och medeltida träskulpturer har förmodligen hört till kyrkans äldsta inredning. Med ekonomiskt stöd av kyrkans patronus utfördes en omfattande ombyggnad under 1750-talet då kyrkan utökades mot norr med en stor korsarm samt sakristia, murarna höjdes, valven borttogs och ersattes av trätunnvalv. Även stora delar av inredningen tillkom vid denna tid, bl a den slutna bänkinredningen, predikstolen, läktarna, altarringen och en av altartavlorna. År 1775 försågs kyrkan med ett torn av sten i väster. Idag karaktäriseras kyrkan av de vita spritputsade fasaderna, de branta sadeltaken och den spånklädda tornhuven.

Kyrkogården breder till största delen ut sig öster om kyrkan och har utvidgats i flera etapper. Den äldre delen av kyrkogården har ingångar i väster och norr med fyrkantiga grindstolpar av kalksten och svarta smidesgrindar av två olika typer.

Ett gravkapell är beläget på den utvidgade delen av kyrkogården sydöst om kyrkan. Det ritades 1928 av arkitekt Otto Gustafsson. Fasaderna är vita och spritputsade med släta omfattningar och hörn. Sadeltaket är kopparplåtstäckt. Ingången är förlagd till ett vindfång på gaveln med en rak dubbeldörr med blå diagonalställd panel, inramat av pilastrar och ett gavelfält. Golvet är belagt med kalkstensplattor, väggarna och det välvda taket är vitputsade.

En beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - ÅSBO

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1457, 1900: 2586, 1995: 776

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger högt och naturskönt 10 km söder om Mjölby med vid utblick över Åsbyåns dalgång - en del av Svartåns övre vattensystem. På kyrkogården finns ett gravkapell. Invid kyrkan återfinns klockargården (alltjämt i kyrkans ägo), Åsbo skola med ett unikt utformat gymnastikhus samt några villor varav den s k Åsbygården förr var ålderdomshem och senare konvalescenthem. Här finns också kyrkstallar. Prästgården och församlingshemmet ligger ca 500 m öster om kyrkan. Miljön kring Åsbo är riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, en rymlig korsarm i norr, en långsmal sakristia mellan korparti och korsarm samt torn i väster. Kyrkan är till sin kärna medeltida, men dess ålder och ursprungliga utformning kan inte preciseras. Sannolikt är dess nuvarande salformade plan ett resultat av en ombyggnad under medeltiden. Rester av en medeltida sakristia återfinns i den nuvarande sakristians södra del (denna kan möjligen vara äldre än den befintliga salkyrkan). Enligt Elias Brenner avbildning fanns omkring 1670 ett timrat vapenhus i söder, sedermera rivet. Kyrkan tillbyggdes med korsarm 1749-52, då också sakristian utvidgades. Västtornet tillkom 1774-75.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kyrkans vitputsade fasader uppbryts av rundbågiga fönsteröppningar. Långhus och korsarmar täcks av koppartäckta sadeltak. Tornet kröns av en karnissvängd spånklädd huv med åttkantig lanternin, krönt av en likaledes svängd huv. Ingång sker i väster genom tornet. Det medeltida kyrkorummet var välvt, sannolikt under senmedeltiden. Valven bröts ner i samband med omgestaltningen 1749-52. Kyrkorummet täcks i dag av ett plant trätak försett med hålkäl. Väggarna är vitputsade. Vid en restaurering 1936-38, under ledning av arkitekt Johannes Dahl, övermålades de karakteristiska perspektivmålningar som flankerade altartavlan, korfönstret igensattes och altartavlan från 1700-talet rekonstruerades. Predikstolen från 1764 fick ny färgsättning 1938. Den slutna bänkinredningen tillkom 1757.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Triumfkrucifixet från 1400-talet hänger numera på norra korväggen.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.