EKEBY KYRKA

Ekeby är en medeltida socken med en kyrka i sten, vars äldre byggnadsfas är mycket oklar. Den uppfördes möjligen på 1200-talet, vid okänd tidpunkt förlängdes långhuset åt väster, ett tvåskeppigt valvsystem tillkom och en sakristia tillbyggdes i norr. Under 1600- och 1700-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende då det tillkom ett nytt tresidigt kor med underliggande gravkor, ett torn i väster med spåntäckt avslutning byggt av byggmästaren Petter Frimodig och ett trätunnvalv som ersatte tegelvalven. Idag består kyrkan av ett rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Fasaderna är putsade i rosa, sadeltaket är plåtklätt och tornavslutningen är spånklädd. Kyrkorummet präglas till stor del av två restaureringar som utfördes 1894-95 av arkitekten Agi Lindegren respektive 1926 av Erik Fant. Vid det senare tillfället dekorerades korvalvet med kalkmålningar av dekormålaren Filip Månsson. Släkten Ribbing på Boxholms säteri, som under lång tid innehade patronatsrätt, har genom rika donationer haft ett stort inflytande över kyrkans utformning.
Kyrkogården
Kyrkogården har två ingångar i söder, med huvudingången förlagd mittför kyrkans sydportal. Grindstolparna är av granit med fyrsidig form med avfasat krön. Grindarna är dekorativt utformade i svart smide. En stödmur och en låg häck avskärmar mot vägen.
Nordöst om kyrkan finns en likkällare av okänd ålder som till hälften är nedgrävd. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett tegeltäckt sadeltak. En svart panelklädd enkeldörr finns mot söder. Invändigt är väggarna vitputsade, golvet är gjutet i betong och taket täcks av omålad panel. Byggnadens vindsvåning används som förvaring av tegelpannor men står i övrigt oanvänd. Utanför likkällaren står tre runstenar som uppställdes 1936, dock är deras ursprungliga plats okänd.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - EKEBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1931, 1900: 3384, 1995: 4088

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken. Blåvik utbruten 1880.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger 10 km västsydväst Mjölby högt och naturskönt i Svartåns dalgång med god utsikt över den fornlämningsrika övergångsbygden. På kyrkogården finns ett gravkapell. Vid kyrkan finns klockargård och sockenstuga. Strax väster om kyrkan finns församlingshem (f.d. ålderdomshem), f.d. komministerbostad och kyrkvaktmästarbostad. Söder om kyrkan ligger f.d. prästgården. Miljön runt Ekeby kyrka är av riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med tresidigt avslutat korparti, sakristia i norr och torn i väster. Kyrkans byggnadshistoria är inte helt klarlagd. Sannolikt ingår i långhusets mittparti betydande delar av en medeltida salkyrka, ursprungligen välvd i två skepp. Enligt avbildning från 1600-talet hade kyrkan ett timrat vapenhus i söder. Kungliga Rådet Per Ribbing på Boxholms säteri lät 1652 (enligt annan uppgift 1648) uppbygga "ett ansenligt högkor av tegel", det nuvarande korpartiet, samtidigt som han därunder lät inreda ett gravkor för Ribbingska släkten. Västtornet stod färdigt 1753. Valven revs 1786. Sakristia av okänd ålder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Kalkstensfasaderna är putsade i rosa. Tornet kröns av en spån-klädd, hög och slank dubbellanternin. Kyrkans sadeltak är valmat över koret och pryds av en likaledes spånad takryttare. Yttertakskonstruktionen härstammar i huvudsak från 1817. Fönstren förstorades 1861, samtidigt upptogs en ny dörröppning i söder. Vid restaureringen 1894-95, efter förslag av arkitekt Agi Lindegren, tillkom takryttaren över korpartiet. Ingång via tornets bottenvåning och på långhusets sydsida. Vid den inre ombyggnaden 1786 revs kyrkans murade valv och kyrkorummet fick istället det befintliga trätunnvalvet. Det låga korvalvet revs vid restaureringen 1894-95 då det nuvarande höga strålvalvet uppfördes, ursprungligen utsmyckat med gipsornamentik. Korets muralmålningar, utförda av Filip Månsson, tillkom vid Erik Fants restaurering 1926. En läktarunderbyggnad med serviceutrymmen inreddes under 1970-talet. Bland kyrkans medeltida inventarier märks den romanska dopfunten av mäster "Arcadius" och ett triumfkrucifix från 1300-talet. Släkten Ribbing har skänkt åtskilliga inventarier till kyrkan. Den rikt skulpterade predikstolen i snidat trä är troligen utförd av Lars Gabrielsson i Vadstena och skänktes av friherre Erik Ribbing 1675. Altartavlan (Kristus på korset), ett verk av David Klöcker Ehrenstrahl 1693, inramas av en altaruppställning i förgyllt trä från 1700-talet. Den öppna bänkinredningen tillkom 1894-95.

Ekeby är en medeltida socken med en kyrka i sten, vars äldre byggnadsfas är mycket oklar. Den uppfördes möjligen på 1200-talet, vid okänd tidpunkt förlängdes långhuset åt väster, ett tvåskeppigt valvsystem tillkom och en sakristia tillbyggdes i norr. Under 1600- och 1700-talet fick kyrkan sitt nuvarande utseende då det tillkom ett nytt tresidigt kor med underliggande gravkor, ett torn i väster med spåntäckt avslutning byggt av byggmästaren Petter Frimodig och ett trätunnvalv som ersatte tegelvalven. Idag består kyrkan av ett rektangulärt långhus med tresidigt kor i öster, sakristia i norr och torn i väster. Fasaderna är putsade i rosa, sadeltaket är plåtklätt och tornavslutningen är spånklädd. Kyrkorummet präglas till stor del av två restaureringar som utfördes 1894-95 av arkitekten Agi Lindegren respektive 1926 av Erik Fant. Vid det senare tillfället dekorerades korvalvet med kalkmålningar av dekormålaren Filip Månsson. Släkten Ribbing på Boxholms säteri, som under lång tid innehade patronatsrätt, har genom rika donationer haft ett stort inflytande över kyrkans utformning.
Kyrkogården
Kyrkogården har två ingångar i söder, med huvudingången förlagd mittför kyrkans sydportal. Grindstolparna är av granit med fyrsidig form med avfasat krön. Grindarna är dekorativt utformade i svart smide. En stödmur och en låg häck avskärmar mot vägen.
Nordöst om kyrkan finns en likkällare av okänd ålder som till hälften är nedgrävd. Väggarna är vitputsade och taket täcks av ett tegeltäckt sadeltak. En svart panelklädd enkeldörr finns mot söder. Invändigt är väggarna vitputsade, golvet är gjutet i betong och taket täcks av omålad panel. Byggnadens vindsvåning används som förvaring av tegelpannor men står i övrigt oanvänd. Utanför likkällaren står tre runstenar som uppställdes 1936, dock är deras ursprungliga plats okänd.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.