BLÅVIKS KYRKA

Blåviks socken bildades på 1860-talet genom avsöndring från Ekeby och Torpa socknar och fick sitt namn av gården Blåvik. Kyrkan stod färdig 1873 och uppfördes i trä av byggmästare Gustaf Adolf Engstrand vid Boxholms bruk. Den består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i norr, korsarmar med sakristia i öster och ett torn i söder. Fasaderna är reveterade i vit spritputs och sadeltaket är plåtklätt. Kyrkan har behållit sin enkla karaktär och stora delar av sin originalinredning. Den har en avvikande orientering med koret i norr, vilket sannolikt beror på att man har velat fånga in den vackra utsikten över sjön Sommen genom korfönstren.

Kyrkogården avgränsas mot landvägen i söder av en låg, vit, spritputsad mur avtäckt med kalksten. Huvudingången är förlagd mittför tornet i söder, och består av en svart smidesgrind och fyrkantiga låga vitputsade grindstolpar.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Blåvik hörde fram till 1866 till Ekeby och Torpa församlingar, men den kraftiga
befolkningstillväxten och det långa avståndet föranledde en sockendelning och den nya
socknen uppkallades efter gården Blåvik. Socknen är belägen norr om sjön Sommen, och
vattenvägen är Tranås det mest närbelägna större samhället. Ägarna till Boxholms säteri hade
patronatsrätt över kyrkorna i såväl Rinna, Ekeby och Blåvik, men i Blåvik tycks de inte ha
nyttjat sitt inflytande över kyrkans utformning. När Boxholms AB bildades 1872, blev de den
största innehavaren av skog och dessutom ingick många gårdar. Kännetecknande för dess
välbyggda ladugårdar är de gula knutarna. Genom bolagets försorg anlades många vägar och
många bönder fick möjlighet till skogsarbete vintertid då jordbruket inte räckte till.
Fornlämningsbilden utgörs av spridda stensättningar och enstaka lösfynd.

FÖRSAMLING 1995 - BLÅVIK

BEFOLKNINGSTAL - 1805: -, 1900: 459, 1995: 96

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Utbruten ur Ekeby (och Torpa) 1880, stundom betraktad som kapellförsamling, förklarad annexförsamling 1922.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger ensam och är vackert belägen på en udde i sjön Sommen. Komministerbostället Kopparhult är beläget öster om kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN -
DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Träkyrka uppförd 1872-73, under ledning av byggmästare Gustaf Adolf Engstrand vid Boxholms Bruk. Den består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i norr, ett vapenhus mitt på långhusets västra långsida, en sakristia på motsvarande plats i öster och ett torn i söder.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Exteriören är reveterad och vitmålad, och har en för tiden inte ovanlig blandning av nyklassiska och nygotiska drag. Till det yttre har den sadeltak, medan tornet kröns av en lanternin med spira. I det inre har den tredingstak av trä. Salkyrkorummet har rak altarvägg med en trefönstergrupp rakt i öster. Interiören restaurerades 1927 efter förslag av arkitekten Melchior Wernstedt. Ommålningar av exteriören har skett under 1950-talet och interiören 1967. Som altarprydnad fungerar ett träkors vilket är från byggnadstiden liksom sannolikt även predikstolen, den öppna bänkinredningen och orgelläktaren i kyrkorummets södra del. Oljemålningarna på var sida om altarväggens fönster skänktes 1953 och är målade av konstnären Ragnar Resson, Angelstad.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Blåviks socken bildades på 1860-talet genom avsöndring från Ekeby och Torpa socknar och fick sitt namn av gården Blåvik. Kyrkan stod färdig 1873 och uppfördes i trä av byggmästare Gustaf Adolf Engstrand vid Boxholms bruk. Den består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti i norr, korsarmar med sakristia i öster och ett torn i söder. Fasaderna är reveterade i vit spritputs och sadeltaket är plåtklätt. Kyrkan har behållit sin enkla karaktär och stora delar av sin originalinredning. Den har en avvikande orientering med koret i norr, vilket sannolikt beror på att man har velat fånga in den vackra utsikten över sjön Sommen genom korfönstren.

Kyrkogården avgränsas mot landvägen i söder av en låg, vit, spritputsad mur avtäckt med kalksten. Huvudingången är förlagd mittför tornet i söder, och består av en svart smidesgrind och fyrkantiga låga vitputsade grindstolpar.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

Kyrkogården avgränsas mot landvägen i söder av en låg, vit, spritputsad mur avtäckt med
kalksten. Huvudingången är förlagd mittför tornet i söder, och består av en svart smidesgrind
och fyrkantiga låga vitputsade grindstolpar.