Allmän karaktär
Kyrkogården i Torsås by är en relativt liten kyrkogård av rektangulär form. Kyrkogården delas genom
en mittgång in i två mindre rektangulära områden belägna utmed den östra och västra muren. Gången
är belagd med sjöstensplattor och kantas av en allé bestående av ask, lönn och lind. Hela kyrkogården
omramas av en vällagd naturstenmur. I kyrkogårdens nordöstra hörn står en klockstapel av klockbockstyp,
uppförd år 1936. Centralt på kyrkogårdens norra del ligger ett kapell vilket uppfördes på platsen
år 1929. Kyrkogården består av fyra kvarter I IV. I kvarter III, men även delvis i kvarter I, finner man
kyrkogårdens mer storslagna och monumentala vårdar varav de äldsta med anor från 1700-talet. Vidare
så rymmer kyrkogården ett relativt stort antal bevarade grusgravar. I kyrkogårdens nordvästra hörn finner
man ett fåtal stenar vilka avlägsnats från kyrkogården sedan gravrätten löpt ut. I kvarter II och IV är
gravvårdarna generellt mindre och av en enklare utformning.
Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en äldre vällagd kallmurad naturstenmur uppförd med två skalmurar vars
mellanrum fyllts ut med skolsten. Kyrkogården är rektangulärt utsträckt i nord-sydlig riktning. Delar
av muren har på senare tid fogats med bruk. Denna åtgärd har man framförallt vidtagit i anslutning till
träden i trädkransen vilka står tätt inpå muren och vars stammar trycker på murverket.
Ingångar
Kyrkogården har bara en ingång, placerad mitt på den södra kyrkogårdsmuren. Ingången är försedd
med en dubbelgrind flankerad av två enkla grindar. Grindarna är utförda i smide med sirliga mönster
och bärs upp av huggna granitstolpar. Stolparna i anslutning till dubbelgrinden kröns av varsin glasad
kopparlanterna.
Vegetation
Vegetationen präglas främst av den omgivande
trädkransen liksom den trädallé vilken leder från
ingången i söder fram till kapellet. I norr och väster
är träden lokaliserade precis innanför muren medan
de i öster och söder står direkt utanför. Trädkransen
har genom åren varit föremål för en viss föryngring
och på några ställen i kransen vittnar stubbar och
luckor om att en återplantering ännu inte kommit
till stånd. Trädkransen består huvudsakligen av
lönn med inslag av kastanj, alm, ask och lind. I allén
finner man trädslagen lind, ask och lönn.
Hela gravområdet är, frånsett de bevarade grusgravarna, bevuxet med gräs och i anslutning till enstaka
gravvårdar förekommer lägre buskvegetation av buxbom och cypress. Den enda vegetation som förekommer
inne på kyrkogården, som inte står i anslutning till någon enskild gravvård utgörs av en planterad
syrénhäck utmed den östra murens nordligaste del.
Gångsystem
Kyrkogårdens enda gång leder från ingången i söder fram till kapellet och kyrkplatsen i norr och är
belagd med sjöstensplattor. I anslutning till kyrkplatsen vidgas gången en aning. Huruvida det ursprungligen
funnits några fler gångar på kyrkogården har inte gått att utläsa ur arkivmaterialet.
Minnelund/Urnlund
Invid klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn har man anlagt en minneslund. Minneslunden markeras
av en blomsterplantering omsluten av en cirkel lagd med huggen gatsten. I cirkelns mitt ligger en
natursten försedd med följande text Herren är min herde.
Gravvårdstyper
Kyrkogårdens gravvårdar har en stor åldersspridni med gjutna hällar från 1700-talets mitt, gjutjärnskors
från 1800-talets mitt och senare hälft samt ett antal högresta och monumentala diabas- och granitvårdar
från 1800-talets slut och 1900-talets första decennier.
På kyrkogården finner man även ett flertal bevarade familjegravar med stenomramning och framförliggande
grusfält, liksom gravar omslutna av pollare och kättingar. Övriga gravstenar är av typen
låga rektangulära och härrör från 1950-talet fram till vår egen tid. Dessa stenar har generellt en enklare
utformning.
Kyrkogårdens äldsta gravvård utgörs av en tudelad kalkstenshäll, vilken ligger upplagd på södra
kyrkogårdsmuren direkt öster om ingången. Hällen är kraftigt nött och i dess hörn syns spår av huggna
dekorationer i form av änglar samt i nederkantens mitt en döskalle med korslagda benknotor. Stenen
härrör från 1771 och var tidigare placerad inne i den gamla kyrkan. Stenen påträffades vid de grävningar
som skedde i samband med kapellets uppförande 1929.
Utöver kapellet finns två byggnader i anslutning till kyrkogården. Den mest iögonfallande byggnaden
jämte kapellet är klockstapeln i kyrkogårdens nordöstra hörn. Klockstapeln, av klockbockstyp, vilar på
kraftiga gjutna klackar. Huven är täckt med tjärade spån och kröns av en smidd spetsig spira på mitten
dekorerad med ett ringkors och på toppen försedd med en tupp.
Utanför muren i kyrkogårdens sydvästra hörn ligger en mindre redskapsbod med slamfärgad locklistpanel
och kromoxidgröna jalusidörrar. Taket är täckt med enkupigt lertegel. Denna byggnad är avskärmad
från kyrkogården med ett träplank.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelnings, se pdf.
Kvarter I
Allmän karaktär
Kvarter I är beläget i kyrkogårdens sydvästra hörn och utgörs av ett rektangulärt gräsbevuxet område
där gravstenarna är placerade i enkla linjer orienterade i nord sydlig riktning. I kvarteret finner man ett
flertal familjegravar blandat med vanliga enkelgravar.
Gravvårdstyper
Merparten av kvarterets vårdar härrör sig från 1900-talets senare hälft och är utförda i diabas eller grå
granit med några enstaka inslag av röd granit, framförallt bland de yngre stenarna. Bland dessa finns
några stenar med friare utformning samt någon natursten. Kvarterets äldsta vårdar utgörs av några bevarade
gjutjärnskors från mitten av 1800-talet. En del av kvarterets stenar, företrädelsevis från 1900-talets
mitt, har ett formspråk vilket inspirerats av antiken med pilastrar och överliggande fronton.
Åldersmässigt fördelar sig kvarterets vårdar ganska så jämt över tiden från 1850-talet fram till idag
med en liten övervikt på vårdar från 1960-talet.
Förekomsten av titlar på kvarterets vårdar är relativt vanlig, särskilt på de äldre gravstenarna, medan
ortsnamn och psalmhänvisningar förekommer mera sparsamt. Exempel på förekommande titlar är överinspektör
& riddare, kaptenska, stationsinspektör, kronojägare, krigsman, hemmansägare, skräddare,
banvakt och organist. Bland de ortsnamn som förekommer kan nämnas Torne, Tvetaryd, Olofshylte,
Torsås, Ebbön, Horsakulla och Torsåsby.
Några gravar vilka utmärker sig lite extra utgörs bland annat av två bevarade grusgravar samt två
trävårdar av yngre datum. I kvarteret finns även en marmorvård med en dekorativ porfyrkrans över
Comministern i W. Thorsås församling Sven Linell 1802-1872. Vården restes av tacksamma åhörare.
Sven Linell var en av de som verkade för att den nya kyrkan skulle uppföras i Lönashult. I texten på ett
av de bevarade gjutjärnskorsen rest över den allmänt aktade Lars Svensson i Fröseberg 1796-1846 kan
man läsa den lite märkliga inskriptionen lönnmördad.
Kvarter II
Allmän karaktär
Kvarter II är beläget i kyrkogårdens nordvästra del, alldeles väster om kapellet. Hela området är gräsbevuxet
med gravstenar i en låg skala där stenarna placerats i enkla, räta rader orienterade i nord sydlig
riktning. I norr och väster avgränsas området av den omgivande kyrkogårdsmuren. I anslutning till
kyrkogårdsmurens hörn har man placerat ett antal gravvårdar vilka avlägsnats från kyrkogården då
gravrätten löpt ut.
Gravvårdstyper
Kvarterets gravvårdar håller en låg skala med stenar huvudsakligen av diabas med inslag av stenar i röd
och grå granit samt någon nyare vård i blåflammig labrador. Det stora flertalet av stenarna är låg breda
stenar med rak eller oregelbunden ovansida men här finns även en handfull smala halvhöga vårdar i
diabas från 1910-20-talen, några mindre naturstenar liksom en äldre sandstenshäll. Hällen var tidigare
placerad inne i den gamla kyrkan. Idag är stenen kraftigt nött och texten inte längre läsbar.
Förekomsten av ortsnamn på kvarterets vårdar är relativt vanlig medan titlar och psalmhänvisningar
förekommer mera sparsamt. Exempel på förekommande titlar är smedmästare, rektor, hemmansägare
och svenskamerikan. Bland de ortsnamn som förekommer kan nämnas Torne, Tvetaryd, Strandhem,
Slagestorp, Piparelid, Hunna och Torsåsby. På några av kvarterets vårdar förekommer även kortare texter
såsom Älskad Saknad samt Älskad i livet saknad i döden.
Kvarter III
Allmän karaktär
Kvarter III omfattas av det gräsbevuxna området beläget i kyrkogårdens sydöstra hörn och rymmer en
väldig blandning av gravvårdar med de äldst bevarade mer storslagna, monumentala vårdarna placerade
i kvarterets södra del. Den norra delen rymmer ett stort antal familjegravar med låga långa vårdar och
stenomramat, framförliggande grusfält. Gravstenarna är placerade i nord sydligt orienterade linjer men
till följd av familjegravarnas stundtals mer omfångsrika utbredning bryts denna symmetri emellanåt.
Gravvårdstyper
Kvarter III rymmer ett stort antal familjegravar med låga långa vårdar och framförliggande, stenomramat
grusfält liksom några mer monumentala vårdar, däribland en högrest diabasobelisk omgiven av
pollare och kätting samt ett stort blankpolerat diabaskors placerat på ett kraftigt fundament. I kvarterets
sydvästra del finner man även ett antal liggande gjutjärnshällar vilka troligtvis gjutits på något närliggande
bruk ex. Huseby eller Diö. I anslutning till några av kvarterets gravstenar finns bevarade stenramar
vilka sänkts ned i nivå med omgivande mark varvid även gruset avlägsnats och ersatts med gräs.
Även nyare vårdar av låg bred karaktär liksom några sluttande hällar påträffas i området.
Bruket att skriva ut titlar på gravstenarna förekommer sparsamt och är framförallt vanligt på de äldre
vårdarna. Ortsnamn finner man på vårdar från skilda åldrar men även här i en begränsad omfattning. Exempel
på förekommande titlar är direktör, bostadsinspektris, speditor, häradsdomare, juvelerare, landtbrukare,
danneman och hemmansägare. Bland de ortsnamn som förekommer kan nämnas Pepparlid,
Torne, Tykatorp, Slagerstorp, Malmö och Råhallsmad. På någon av kvarterets vårdar förekommer även
kortare text såsom Älskad Saknad.
Bland de vårdar som utmärker sig lite extra i kvarteret kan, utöver de bevarade grusgravarna, nämnas
den högresta obelisken över landtbrukaren Johan Petersson Thorsås Östergård 1827-1907 och hans
maka Kristina Eriksson 1839-1903. Johan Petersson var den man som tillsammans med sin son odlade
upp merparten av marken i Torsås by. Även diabaskorset över kyrkovärden Erik Danielsson Hagverksmo
1816-1882 och hans maka Ingrid Pettersdotter 1818-1893 utmärker sig.
Kvarter IV
Allmän karaktär
Kvarter IV utgörs av den norra halvan av kyrkogården belägen på kyrkans östra sida. Hela området är
frånsett de bevarade grusgravarna bevuxet med gräs. Kvarteret har en stor andel yngre vårdar av enklare
utförande, framförallt koncentrerade till områdets norra del. Gravstenarna är placerade i nord sydligt
orienterade linjer men till följd av familjegravarnas stundtals mer omfångsrika utbredning bryts denna
symmetri emellanåt. I västra delen av kvarter IV ligger kyrkogårdens minneslund.
Gravvårdstyper
Gravarna i södra delen av kvarter IV rymmer ett flertal äldre stenomramade familjegravar med framförliggande
grusfält medan kvarterets norra del tydligt präglas av låga breda vårdar av modernare snitt. I
kvarteret finner man även en del sluttande hällar. Det stora flertalet av kvarterets äldre vårdar är utförda
i diabas medan de yngre huvudsakligen är av grå granit med några enstaka inslag av röd granit och blåflammig
labrador.
Titlar och ortsnamn förekommer sparsamt på kvarterets vårdar. Exempel på titlar utgör handlande,
lagman, soldat, f.d. hemmansägare, f.d. soldat, bilskollärare. Bland de ortsnamn som förekommer kan
nämnas Långaryd, Tvetaryd, Oby, Slagestorp, Årenäs, Graneslätt, Torne samt Tykatorp. På någon enstaka
vård förekommer även kortare text såsom Vila i frid.
I kvarteret utmärker sig de bevarade grusgravarna där J. M. Erikssons familjegrav med en låg bred
vård av grå granit samt två mindre framförliggande hällar kan nämnas. Vidare finner man två bevarade
gjutjärnskors liksom ett antal låga rektangulära diabasstenar från 1900-talets mitt med lite extra påkostad
utformning och dekor.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
