TJÄRSTADS KYRKA

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkans historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands länsmuseums
topografiska arkiv och bibliotek. Uppgifter om äldre lantmäterikartor är hämtade från
Lantmäteriets hemsida.
Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan. Redan på en
storskifteskarta från 1796 redovisas en tydlig markering kring den rektangulära kyrkogården.
Kyrkan är tillsynes schematiskt utritad centralt placerad i kyrkogårdens markering.
Den äldre landsvägen drogs om i början på 1900-talet. På ekonomiska kartan från 1947
redovisas inte platsen som kvarter idag ligger på som kyrkogård. Den äldsta gravvården är
från 1943. Utvidgningen bör alltså ha skett under 1940-talets mitt.
Dagens kyrka byggdes 1778. Ett tidigare kärr omringar kyrkvallen på östra och södra sidorna.
Under mitten av 1960-talet utvidgas kyrkogården öster om kyrkan. I den delen av
kyrkogården anläggs en minneslund under 1990-talet.

Tjärstad är en medeltida socken. Den äldsta kända kyrkan på platsen var en rundkyrka av sten. Den uppfördes sannolikt under 1100-talets andra hälft och är en av tre kända rundkyrkor i Östergötland. Rundkyrkan revs i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Den nya kyrkan invigdes 1778 och uppfördes av stiftsmurmästaren Måns Månsson och byggmästare Petter Andersson efter ritningar som tillskrivs arkitekt Carl Johan Cronstedt. Det dröjde dock 20 år innan kyrkan fullbordades med ett torn, vilket utfördes av stiftsbyggmästaren Casper Seurling. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia på korets norra sida samt torn i väster. De vita fasaderna är slätputsade med symmetriskt placerade stickbågiga fönsteröppningar, vilka sedan 1898 är försedda med gjutjärnsbågar. Huvudingången är via tornet i väster, men ingångar finns även centralt placerade på södra och norra långsidorna. Det relativt branta och svagt brutna långhustaket är liksom tornhuven spåntäckt. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

Kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en stenmur samt en trädkrans. Kyrkogårdens huvudingångar är förlagda i norr mot kyrkbacken, varifrån den östligaste leder till nordportalen och den västligaste till västportalen. Båda ingångarna flankeras av åttkantiga murade och vitputsade grindstolpar, som sannolikt är samtida med kyrkan. Grindarna saknas.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - TJÄRSTAD

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 1452, 1900: 1981, 1995: 2844

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan är belägen 15 km nordnordväst Kisa i Stångådalen högt uppe på en kulle med magnifik utblick över bygden. Kyrkan ligger granne med en sockenstuga, som varit respektive fattighus, kommunalhus och skola. I kullens sluttning finns ett bårhus. På andra sidan landsvägen finns två jordbruksfastigheter, ett löneboställe samt en f d prästgård. Miljön är av riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Den rivna medeltidskyrkan är känd utifrån äldre arkivalier. Den uppfördes som rundkyrka, sannolikt under 1100-talet. Dess övriga planform är inte känd. På rundhuset fanns ett "trätorn". Kyrkan hade påfallande små mått. År 1733 tillbyggdes den med korsarmar. Riven 1778 i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Den nuvarande stenkyrkan uppfördes 1775-78 av byggmästare Petter Andersson och stiftsmurmästare Måns Månsson. Ritningen kan ha kommit från arkitekten Carl Johan Cronstedt. Kyrkan bestod ursprungligen av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti samt sakristia i norr. Ett torn uppfördes i väster 1795 av Casper Seurling, som också förlängde kyrkan åt väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Såväl exteriör som interiör är förhållandevis välbevarad från byggnadstiden. Vitputsade murar med stickbågiga fönsteröppningar. Yttertaken har sadelform, medan tornet kröns av en karnissvängd huv med fyrkantig lanternin. Ingångar i väster samt mitt på långhusets nord- och sydsida. Kyrkorummet täcks av ett trätunnvalv med profilerad taklist. Altartavlan är målad 1781 av Wilhelm Fredrik Gottman. Den gamla kyrkans altartavla från 1752 är uppsatt på sydväggen. Predikstolen och dopfunten övertogs likaså från den gamla kyrkan och är utförda av Petter Holm och Henrik Werner d.y. under 1600-talets senare hälft. Orgeln med fasad tillverkad av Pehr Schiörlin 1805, verket ombyggt 1947. Orgelläktaren med dubbla trappor är välbevarad och fri från underbyggnad. Bänkinredningen har förnyats 1898, då en genomgripande restaurering företogs, bl.a. med dekormålning på väggarna. Det mesta av denna dekor avlägsnades vid renoveringen 1930 (ark. Olof Lundgren). Ytterligare konservering och återrestaurering skedde 1972-73 (Ture Jangvik).

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

TJÄRSTAD KYRKOGÅRD
Kyrkan med omgivande kyrkogård ligger 5 km sydväst om Rimforsa samhälle. Kyrkogården
har en oregelbunden rektangulär planform i NNV/SSÖ riktning.
Kyrkan ligger på kyrkogårdens nordöstra del och kyrkans långhus är orienterat i öst/väst.

Tjärstad kyrka
Tjärstad är en medeltida socken. Den äldsta kända kyrkan på platsen var en rundkyrka av sten.
Den uppfördes sannolikt under 1100-talets andra hälft och är en av tre kända rundkyrkor i
Östergötland. Rundkyrkan revs i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats.
Den nya kyrkan invigdes 1778 och uppfördes av stiftsmurmästaren Måns Månsson och
byggmästare Petter Andersson efter ritningar som tillskrivs arkitekt Carl Johan Cronstedt. Det
dröjde dock 20 år innan kyrkan fullbordades med ett torn, vilket utfördes av
stiftsbyggmästaren Casper Seurling. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor,
sakristia på korets norra sida samt torn i väster. De vita fasaderna är slätputsade med
symmetriskt placerade stickbågiga fönsteröppningar, vilka sedan 1898 är försedda med
gjutjärnsbågar. Huvudingången är via tornet i väster, men ingångar finns även centralt
placerade på södra och norra långsidorna. Det relativt branta och svagt brutna långhustaket är
liksom tornhuven spåntäckt. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för
kulturmiljövården.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården ligger på en höjd i jordbrukslandskapet. Kyrkogården består av en äldre och en
yngre del. Den äldre delen består av 9 kvarter: A-I, kvarteren ligger i kyrkans anslutning eller
strax utanför kyrkogårdsmuren i väster och öster. Den yngre delen som las ut 1965 består av 4
kvarter, A-D och ligger sydöst om kyrkan

Allmän karaktär
Kyrkan med de äldsta kvarteren A och B ligger i ett markant höjdläge. Kyrkogården sträcker
sig ned från höjden mot väster där kyrkogården delvis är terrasserad. Nedanför, utanför västra
kyrkogårdsmuren fortsätter kyrkogården på slutningen åt söder utmed kyrkogårdsmuren mot
öster. Kyrkogården omgärdas av en kraftig trädkrans mestadels utav lindar. Större träd, lindar
och kastanjer växer även i enskilda kvarter utanför kyrkogårdsmuren. Kyrkogårdens
utvidgning mot sydöst har en öppen karaktär med rygghäckar av olika beskaffenhet,
kyrkogården omgärdas även här av en trädkrans av lindar.

Omgärdning
Väster: stödmur av granit, stenblock i varierande storlek med skolning.
Norr: stödmur av granit, stenblock i varierande storlek med skolning och bitvis även med
cementbruk.
Öster: stödmur av granit. I norr består muren av stora sprängstensblock, i mittpartiet av runda
stenar och dess västra del av mindre naturkluvna block.
Söder: stödmur av granit. På murkrönet finns ett räcke bestående av pollare med kedja.

Ingångar
Väster: dubbelgrind i järnsmide. Släthuggna granitstolpar med avfasat krön.
Söder: den äldre landsvägen utgör även ingång till kyrkogården i sydsydväst. Ingången
markeras av två släthuggna granitstolpar.
Norr: två öppningar finns i den norra kyrkogårdsmuren. Öppningarna markeras av åttakantiga
grindstolpar, det avfasade krönet täckts av plåt i skivtäckning. Grindstolparna krönts av ett
klot med ett kors, grindar saknas. Den södra grindöppningen har en trappa av granit och
ledstänger. Grinden i öster har skador som beror på att det träd som växer i dess närhet.
Ytterligare en ingång finns i norr, som leder in till kvarter E. Släthuggna granitstolpar, inga
grindar.

Vegetation
Äldre delen av kyrkogården
Väster: 12 lindar i trädkransen.
Norr: 3 lindar i trädkransen.
Öster: 8 lindar i trädkransen
En tujahäck växer utmed den äldre delen av kyrkogården i sydväst och i söder.
Yngre delen av kyrkogården.
Norr: 5 lindar i trädkransen.
Öster: 8 lindar i trädkransen.
Söder: 6 lindar i trädkransen.
En Aroniahäck omgärdar den nya delen av kyrkogården.

Gångsystem
Från den östra grindöppningen i norr leder en gång som är belagd av cementplattor mot
kyrkans ingång i kyrkans norra gavel. En gång belagd med grus löper från den mittersta
grindöppningen i norr fram mot kyrkans entré i väster, gången fortsätter fram till kyrkans
entré i söder, där ifrån fortsätter gången söderut och delar kvarter B i två delar, ansluter till en
trappa som leder ned till kvarter I och H. Från kyrkans entre i väster löper en gång belagd med
grus västerut mellan kvarter B och D, ansluter till en trappa som löper ned till kvarter E.
Längsmed, utanför kyrkogårdsmuren i väster löper en grusbelagd gång längsmed hela
kyrkogården i väster.

Gravvårdstyper
På Tjärstads kyrkogård är den äldsta gravvården från 1826 (grav nr A 69), gravvården är i
kalksten. På kyrkogården finns enstaka gravvårdar med omgärdning. Av gravvårdar som
utmärker sig kan nämnas kalkstens gravvårdarna i kvarter B norra del. Gravvårdar utformade
till kors förekommer i sten eller gjutjärn.

Minneslund
Minneslunden vid Tjärstad anlades under 1990-talet.

Byggnader
Norr om kyrkan ligger fd sockenstugan, nuvarande församlingshemmet. På kyrkbacken
nordväst om kyrkan ligger fortfarande kyrkstallarna kvar, de används idag som garage och
förråd.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A
Kvarteret ligger nordväst och norr om kyrkan. Norr och öster om kvarteret, utanför
kyrkogården, ligger nuvarande församlingshemmet och jordbruksbebyggelse. Söder om
kvarteret finns kyrkan och kvarter B. Väster om kvarteret ligger kvarter D.
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-70. Numreringen börjar i kvarterets nordvästra hörn och
löper utmed och runt rygghäckarna mot öster.

Allmän karaktär
Kvarteret delas in i en västlig och en östlig del av en grusgång som löper i nordsydlig riktning
från ingången i kyrkogårdsmuren rakt mot en entré i kyrkans långhus. Den västra delen
karaktäriseras av rygghäckar som löper i nordsydlig riktning. Östra delen har en öppen
karaktär och består av ett fåtal äldre gravvårdar.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas mot norr och öster av kyrkogårdsmuren och trädkransen.

Ingångar
Kyrkogården har tre grindöppningar i norr, två av dessa ansluter till kvarter A.

Vegetation
Kvarteret är belagt med gräs, rygghäckar löper i nordsydlig riktning. Trädkrans i nord och
öster. I kvarterets östra del växer vildvin på kyrkogårdsmuren.

Gångsystem
Kvarterets västra del avgränsas mellan de två ingångarna i kyrkogårdens norra
kyrkogårdsmur. En grusgång belagd med naturgrus löper från ingången i nordväst mot
ingången vid kyrkans västgavel mot ingången i kyrkans långhus och mot kyrkogårdens
ingång i nordöst.

Gravvårdstyper
Inom kvarteret finns flera gravvårdar från 1800-talets slut, 1900-talets början. Enstaka
gravvård har tidigare haft stenram som tagits bort. Sex gravvårdar med titlar som har
anknytning till kyrkans verksamhet. Resta gravvårdar av svart granit är vanligt förekommande
i kvarteret, även familjegravar. Enstaka gravvårdar från en eventuell tidigare allmän linje
finns, bland annat en gravvård med texten MOR Malin från 1919. I kvarterets östra del står
fyra äldre gravvårdar; 1889, 1897, 1826 och 1907, här finns också en gravvård med stenram
belagd med grus. Två gravvårdar i form av stenkors på fundament.

Kvarter B
Kvarteret ligger söder och väster om kyrkan. Väster om kvarteret ligger kvarter C. Kvarter B
ansluter till kvarter A öster om kyrkan. Söder och öster utanför kyrkogårdsmuren, ligger
kvarter H, I och området med minneslund. Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-349.
Numreringen börjar i kvarterets nordvästra hörn och löper utmed och runt rygghäckarna öster
ut fram till grusgången, där fortsätter numreringen runt häcken västerut. Numreringen startar
sedan igen öster om grusgången närmast kyrkan.

Allmän karaktär
Kvarteret sluttar ned mot väster, kvarteret är därför delvis terrasserad i dess västra delar.
Kvarteret delas in i två delar av en grusgång som kommer från trappan från kvarter H och I
som leder upp mot kyrkans långsida. Kvarteret har rygghäckar som växer i nordsydlig
riktning.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas av kyrkogårdsmuren i öster och söder.

Ingångar
I kvarterets södra del finns en trappa av granit som leder ned mot kvarter I och H.

Vegetation
På, vid kyrkogårdsmuren i öster och sydöst växer en tallhäck. Rygghäckar växer i nordsydlig
riktning.

Gångsystem
I kvarterets mitt löper en grusgång i nordsydlig riktning, från trappan i söder fram till kyrkans
ingång i långhuset.

Gravvårdstyper
I den östra delen av kvarteret finns fler påkostade gravvårdar, bland annat flera grusbelagda
gravvårdar med stenram. Flera gravvårdar i form av stenkors och obelisker förekommer.
I kvarteret finns flera gravvårdar från den allmänna linjen, raderna med gravnumren; B 43-78,
innehåller sex gravvårdar från 1935, tre från 1937 och två från 1938. B 80-133 innehåller två
gravvårdar från 1924 respektive 1933. Ytterligare gravvård från allmänna linjen är gravvård B
185 med texten Tant Karin 1919. Kvarteret har gravvårdar från 1837 fram till 2000-talet,
flertalet gravvårdar är från 1960-1970-talen.

Kvarter C
Kvarteret ligger väster om kyrkan. Öster respektive väster om kvarteret ligger kvarter B och
E. Norr om kvarteret ligger kvarter D. Söder om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren ligger
kvarter F. Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-97. Numreringen börjar i kvarterets nordöstra
hörn och löper utmed och runt raderna av gravvårdar väster ut.

Allmän karaktär
Kvarteret sluttar svagt mot väster, kvarteret är delvis terrasserat i dess östra del, där även
rygghäckar växer. Längsmed västra kyrkogårdsmuren står flera gravvårdar med titlar.

Omgärdning
Kvarteret omgärdas i väster och söder av kyrkogårdsmuren.

Ingångar
-

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, rygghäckar växer i nord/sydlig riktning.

Gångsystem
Kvarteret har inget gångsystem, kvarteret avgränsas mot norr av en grusgång.

Gravvårdstyper
Utmed kyrkogårdsmuren i väster står flera större gravvårdar flertalet med titlar. Gravvårdar i
svart granit, gravvårdar från 1940-1960 dominerar. I kvarteret finns tre gravvårdar med
stenram som idag ligger i gräsmattan.
Två gravvårdar från den allmänna linjen, gravvårdarna i form av liggare har ingen markering
på gravkartan och benämns i denna rapport som gravvård Ölm 1 och 2. Gravvårdarna är från
1904 respektive 1906. Eventuellt finns även en gravvård från den allmänna linjen med ett sent
årtal 1973.

Kvarter D
Kvarteret ligger väster om kyrkan och kvarter A, norr om kvarter C. Norr om kvarteret,
utanför kyrkogårdsmuren ligger kyrkogårdens parkeringsplats och de tidigare kyrkstallarna.
Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-117. Numreringen startar i kvarterets nordöstra hörn och
löper utmed och runt rygghäckarna österut, numreringen fortsätter sedan utanför den häck
som delvis omgärdar kvarteret och numreringen avslutas med raden utmed den norra
kyrkogårdsmuren.

Allmän karaktär
Kvarteret sluttar svagt mot väster, kvarteret omgärdas delvis av en tujahäck. Två rygghäckar
växer i nordsydligriktning. Kvarteret har mestadels gravvårdar från förra sekelskiftets mitt.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren avgränsar kvarteret i väster och norr, i väster avgränsas kvarteret ytterligare
av pollare med kedja. Stora delar av kvarteret omgärdas av en tujahäck.

Ingångar
-

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, kvarteret delas in av rygghäckar av tuja.

Gångsystem
I kvarteret finns inget gångsystem, söder om kvarteret löper en grusbelagd gång.

Gravvårdstyper
Kvarteret har mestadels gravvårdar från förra sekelskiftets mitt.

Kvarter E
Kvarteret ligger väster om kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren. I öster angränsar kvarteret till
kvarter D och C. Väster och norr om kvarteret, utanför kyrkogårdsmuren ligger de gamla
kyrkstallarna och landsvägen. Kvarteret omfattar gravplats nr E 1-155. Numreringen börjar i
kvarterets nordöstra hörn och fortsätter söderut längsmed västra kyrkogårdsmuren, fortsätter
sedan längsmed omgärdningen i öster, numreringen löper sedan längsmed och runt raderna av
gravvårdar fram till omgärdningen i norr. Numreringen avslutas med de gravvårdar som
ligger längsmed den västra omgärdningen från norr till söder.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger som en kil mellan landsvägens nya sträckning som tillkom runt förra
sekelskiftets början och den västra kyrkogårdsmuren. Kvarteret ligger ca två meter lägre än
kvarter C och D.

Omgärdning
Kvarteret avgränsas i öster av kyrkogårdsmuren. I norr och väster omgärdas kvarteret av
trädkransen och en tujahäck som växer längsmed landsvägen.

Ingångar
Öppning i omgärdningen i norr, två granitstolpar markerar öppningen.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, i väster och söder angränsar kvarteret till en tujahäck.

Gångsystem
En grusad gång leder rakt genom kvarteret i nordsydlig riktning, grusgången ansluter till
ingången i norr och fortsätter söderut mot kvarter F.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns ingen tydlig karaktärisering vad gäller gravvårdarnas ålder, de flesta är dock
från förra sekelskiftets mitt. Kvarteret har endast en gravvård med titel, en gravvård med titeln
smeden gravvården ingår i den tidigare allmänna linjen. Kvarteret har en stor mängd
gravvårdar från den allmänna linjen. Längsmed västra kyrkogårdsmuren med
gravvårdsnummer E 13-33 finns åtta gravvårdar med årtalen 1943-1945. E 34-52 har
gravvårdar från 1946, 1947, 1953,1955 och 1957. E 53-60 har gravvårdar från 1954,1957 och
1962. E 137-155 har liknande årtal som E 53-60.

Kvarter F
Kvarteret ligger sydväst om kyrkan utanför kyrkogårdsmuren. I öster angränsar kvarteret till
kvarter H och i söder mot kvarter G. Väster om kvarteret, utanför omgärdningen angränsar
kvarteret till landsvägen. Kvarteret omfattar gravplats nr F 1-102. Numreringen börjar med
raden av gravvårdar i kvarterets nordöstra del, numreringen löper sedan längsmed och runt
rygghäckarna i kvarterets södra del mot norr, för att sedan avsluta med numrering av de n rad
av gravvårdar som ligger utmed kvarterets avgränsning mot väster till och med
grindöppningen.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger söder om kyrkan, utanför kyrkogårdsmuren. Kvarteret karaktäriseras idag av
klippta tujabuskar som växer i öst/västlig riktning.

Ingångar
-

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt och i kvarteret växer rygghäckar av tuja.

Gångsystem
Kvarteret omgärdas av en grusbelagd gång.

Gravvårdstyper
Kvarteret innehåller mestadels gravvårdar från 1940-1960. I kvarteret finns gravvårdar som
tillhör den allmänna linjen, gravvårdarna är från 1941-1963. Enstaka barngravar finns.
Kvarteret har en gravvård med titel.

Kvarter G
Kvarteret ligger söder om kyrkan utanför kyrkogårdsmuren. I norr och nordväst angränsar
kvarteret till H och I respektive F. Sydväst, bortanför den äldre landsvägens sträckning ligger
utvidgningens kvarter A. Kvarteret omfattar gravplats nr G 1-112. Numreringen börjar med
gravvårdarna i norr, numreringen löper sedan längsmed och runt rygghäckarna söderut och
avslutas med de gravvårdar som ligger längsmed häcken i sydöst.

Omgärdning
-

Ingångar
-

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagd, rygghäckar växer i nordväst/sydöstlig riktning. I kvarterets norra del
växer tallbuskar.

Gångsystem
I kvarteret vinns inget gångsystem, runt kvarteret löper grusbelagda gångar.

Gravvårdstyper
Kvarteret domineras av gravvårdar från 1940- 1970- talen. Låga breda gravvårdar dominerar
därför kvarteret.

Kvarter H
Kvarteret ligger söder om kyrkan strax utanför kyrkogårdsmuren, i öster och söder angränsar
kvarteret till kvarter I respektive G. Kvarteret omfattar gravplats nr H 1-61.

Allmän karaktär
Kvarteret sluttar svagt åt söder. Inga rygghäckar avgränsar raderna i kvarteret, de relativt
resliga gravvårdarna står tätt och ger kvarteret en ålderdomlig karaktär.

Omgärdning
Kvarteret angränsar delvis till den äldre kyrkogårdsmuren i norr.

Ingångar
-

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, inga rygghäckar växer i kvarteret.

Gångsystem
Inget gångsystem finns i kvarteret, en grusbelagd gång löper öster om kvarteret, grusgången
fortsätter upp, via en trappa till den äldre delen av kyrkogården och kyrkans entré i söder.

Gravvårdstyper
Gravvård nr 52,53 har en biscuit av eller liknande dem Bertel Thorvaldsen gestaltade, här i
form av natten. Obelisk och gravvård med små stenkors utmärker sig.

Kvarter I
Kvarteret ligger söder om kyrkan strax utanför kyrkogårdsmuren, i väster och söder angränsar
kvarteret till kvarter H respektive G. Kvarteret omfattar gravplats nr I 1-68.

Allmän karaktär
Kvarteret ligger öster om kvarter H. I kvarteret finns inga rygghäckar och kvarteret har därför
en öppen karaktär. Mindre gravvårdar dominerar i kvarteret, flera av dem från den så kallade
allmänna linjen. Kvarteret har en ålderdomlig karaktär.

Omgärdning
-

Ingångar
-

Vegetation
Kvarteret gräsbelagt, i kvarterets närhet växer flera större träd.

Gångsystem
Inget gångsystem finns i kvarteret, en grusbelagd gång löper väster om kvarteret, grusgången
fortsätter upp, via en trappa till den äldre delen av kyrkogården och kyrkans entré i söder.

Gravvårdstyper
Låga, små gravvårdar dominerar i kvarteret, flera av dessa har tidigare ingått i den så kallade
allmänna linjen.

Kvarter A. Nya kyrkogården
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-330 och ligger sydöst om kyrkan.

Allmän karaktär
Hela utvidgningen omgärdas av en aroniahäck och av en trädkrans av lindar. I kvarteret växer
rygghäckar i nordsydlig riktning.

Omgärdning
I söder och väster omgärdas kvarteret av en aroniahäck.

Ingångar
Kvarteret nås via ingångar i söder och nordöst.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, rygghäckar av vresros, ölandstok och berberis växer i nordsydlig
riktning.

Gångsystem
Inget gångsystem finns i kvarteret, två grusbelagda gångar angränsar till kvarteret utanför
kvarteret i norr och öster. Väster om kvarteret, utanför omgärdningen löper den medeltida
vägen.

Gravvårdstyper
Låga breda gravvårdar från 1960-talet och framåt dominerar.

Kvarter B. Nya kyrkogården
Kvarteret omfattar gravplats nr B 1 148 och ligger öster och sydöst om kyrkan.

Allmän karaktär
Hela utvidgningen omgärdas av en aroniahäck och av en trädkrans av lindar. I kvarteret växer
rygghäckar i nordsydlig riktning.

Omgärdning
-

Ingångar
Kvarteret når via ingångar i kvarterets norra och östra del.

Vegetation
Kvarteret är gräsbelagt, rygghäckar av vresros, ölandstok och berberis växer i nordsydlig
riktning.

Gångsystem
Inget gångsystem finns i kvarteret, två grusbelagda gångar angränsar till kvarteret utanför
kvarteret i söder och väster. Väster om kvarteret, utanför omgärdningen löper den medeltida
vägen.

Gravvårdstyper
Låga breda gravvårdar från 1960-talet och framåt dominerar.

Tjärstad är en medeltida socken. Den äldsta kända kyrkan på platsen var en rundkyrka av sten. Den uppfördes sannolikt under 1100-talets andra hälft och är en av tre kända rundkyrkor i Östergötland. Rundkyrkan revs i samband med att en ny kyrka uppfördes på samma plats. Den nya kyrkan invigdes 1778 och uppfördes av stiftsmurmästaren Måns Månsson och byggmästare Petter Andersson efter ritningar som tillskrivs arkitekt Carl Johan Cronstedt. Det dröjde dock 20 år innan kyrkan fullbordades med ett torn, vilket utfördes av stiftsbyggmästaren Casper Seurling. Kyrkan har ett rektangulärt långhus med rakslutet kor, sakristia på korets norra sida samt torn i väster. De vita fasaderna är slätputsade med symmetriskt placerade stickbågiga fönsteröppningar, vilka sedan 1898 är försedda med gjutjärnsbågar. Huvudingången är via tornet i väster, men ingångar finns även centralt placerade på södra och norra långsidorna. Det relativt branta och svagt brutna långhustaket är liksom tornhuven spåntäckt. Kyrkomiljön ingår i område av riksintresse för kulturmiljövården.

Kyrkogården
Kyrkogården omgärdas av en stenmur samt en trädkrans. Kyrkogårdens huvudingångar är förlagda i norr mot kyrkbacken, varifrån den östligaste leder till nordportalen och den västligaste till västportalen. Båda ingångarna flankeras av åttkantiga murade och vitputsade grindstolpar, som sannolikt är samtida med kyrkan. Grindarna saknas.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.