OPPEBY KYRKA

Oppeby är en medeltida socken, som är belägen i länets sydöstra del. Den äldsta kyrkan på platsen var sannolikt den träkyrka, som brann mellan 1600 och 1610. Den var troligen medeltida, men dess utformning är okänd. Den ersattes relativt omgående av en ny kyrka av trä. Den revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats 1759-1763. Den nya kyrkan uppfördes av sten av byggmästaren och klockaren Anders Hansson i Kärna och efter ritningar av byggmästaren Petter Frimodig. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med segmentsformad östmur, sakristia i norr samt torn i väster. Fasaderna är vitputsade och taken täcks av spån. På tornet är spånen lagda i ett dekorativt rombmönster och även fönstrens solbänkar är täckta av tjärad spån. Fönsteröppningarna är rundbågiga och de grönmålade träfönstren har mitt- och korspost samt spröjsade bågar. Huvudingången är via tornet i väster och en koringång finns i söder.
Kyrkogården omgärdas dels av en hagtornshäck och dels av en stenmur. Ingången är belägen i väster och flankeras av fyrkantiga portstolpar, som är murade och vitputsade med dekorativ utformning. Grindarna är av svartmålat smitt järn. På kyrkogårdens sydöstra del finns ett gravkor för släkten Pauli. Det har en rektangulär grundplan, vitputsade väggar och ett valmat spåntak. Ingången är på den södra gaveln. Mot kyrkans östra sida, vid sakristian och koret, ansluter ett gjutjärnsstaket som omgärdar Paulis familjegrav.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.

FÖRSAMLING 1995 - OPPEBY

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 762, 1900: 1419, 1995: 329

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger naturskönt i Stångådalen 10 km nordost om Kisa med vid utblick över ett öppet dal- och sjölandskap. Den är ensam förutom en f d skola som nu utnyttjas som församlingshem. F d prästgården ligger 500 m öster om kyrkan. På kyrkogården finns ett gravkapell.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida träkyrka, av i övrigt okänd utformning. Brann mellan 1600 och 1610 och ersattes därefter med en ny kyrka, sannolikt på samma plats. II: Ny träkyrka uppfördes under tidigt 1600-tal. Den hade vapenhus och sakristia, och blev tillbyggd med ett "altarkor" senare under 1600-talet. Riven i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den befintliga stenkyrkan byggdes 1759-64 av byggmästare Anders Hansson och Per Clason efter ritningar av Petter Frimodig. Den består av ett rektangulärt långhus med segmentformad östmur, sakristia i norr samt torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader genombrutna av rundvälvda fönsteröppningar. Långhus och sakristia täcks av spånklädda valmtak. Västtornets övre del är av trä och kröns av en spira i två avsatser, likaså spånklädd. Ingång i väster via tornets bottenvåning. Det enhetligt utformade kyrkorummet i gustaviansk stil är välbevarat. Det täcks av ett trätunnvalv, korpartiet är markerat av tunna, dekorativa väggpilastrar. Altarädikulan är gjord av Jonas Berggren och altartavlan av Carl Fredrik Brander i Stockholm. Läktare och predikstol utfördes 1763 av Jonas Berggren, som även målat läktarbröstningen. Motiven är originella och hämtade ur en av Johann Arndts andaktsböcker, tryckt 1731. Orgeln tillverkades av P. Z. Strand 1833. Slutna bänkkvarter med ursprungliga skärmar. Interiören förändrades genom ommålning m.m. 1859, men återställdes i stort sett i ursprungligt skick vid renoveringar 1935 (Johannes Dahl) och 1958.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Figurer från ett medeltida altarskåp härrör ursprungligen från Asby kyrka i Ydre härad. Processionskrucifixet är gjort av en inhemsk, medeltida snidare. Ett par äldre altartavlor är målade i Antwerpen på 1500-talet, men skänktes till Oppeby kyrka på 1600-talet av fru Anna Stiernfeldt på Stjärnewik. Den nuvarande dopfunten, gjord av J. Berggren, tillkom 1830.

Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Oppeby är en medeltida socken, som är belägen i länets sydöstra del. Den äldsta kyrkan på platsen var sannolikt den träkyrka, som brann mellan 1600 och 1610. Den var troligen medeltida, men dess utformning är okänd. Den ersattes relativt omgående av en ny kyrka av trä. Den revs i samband med att den nuvarande kyrkan uppfördes på samma plats 1759-1763. Den nya kyrkan uppfördes av sten av byggmästaren och klockaren Anders Hansson i Kärna och efter ritningar av byggmästaren Petter Frimodig. Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med ett rektangulärt långhus med segmentsformad östmur, sakristia i norr samt torn i väster. Fasaderna är vitputsade och taken täcks av spån. På tornet är spånen lagda i ett dekorativt rombmönster och även fönstrens solbänkar är täckta av tjärad spån. Fönsteröppningarna är rundbågiga och de grönmålade träfönstren har mitt- och korspost samt spröjsade bågar. Huvudingången är via tornet i väster och en koringång finns i söder.
Kyrkogården omgärdas dels av en hagtornshäck och dels av en stenmur. Ingången är belägen i väster och flankeras av fyrkantiga portstolpar, som är murade och vitputsade med dekorativ utformning. Grindarna är av svartmålat smitt järn. På kyrkogårdens sydöstra del finns ett gravkor för släkten Pauli. Det har en rektangulär grundplan, vitputsade väggar och ett valmat spåntak. Ingången är på den södra gaveln. Mot kyrkans östra sida, vid sakristian och koret, ansluter ett gjutjärnsstaket som omgärdar Paulis familjegrav.

En fullständig beskrivning och historik av kyrkogården redovisas i separat rapport från utförd kyrkogårdsinventering.