SELÅNGERS KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - SELÅNGER

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1060, år 1900: 2642, år 1995: 12912

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socknen uppräknad 1314 med Sättna som annex. Till 1624 pastorat med Sättna, därefter även med Sundsvall till 1822. Mellan 1822 och 1873 med Sättna, sedan 1873 eget pastorat.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i Ljungans uppodlade dalgång väster om Sundsvall. Den befintliga kyrkan ligger högt mellan skog och åker i en sluttning ned mot Prästviken i den tidigare Selångersfjärden med bebyggelse på avstånd och perifert till närmaste tätorten Bergsåker. Läget är centralt i förhållande till odlingsbygden i stort. Strax sydväst om kyrkan ligger en äldre sockenstuga samt några kyrkstallar och i nordväst ett modernt församlingshem. I sydost nedanför kyrkan ligger prästgården med en bagarstuga. Hembygdsgård och en äldre skolbyggnad (Nävsta skola) ligger ca 300 m väster om kyrkan. Längre ned i sluttningen, söder om kyrkogården, ligger ruinen av Selångers medeltida kyrka. Den ligger nu ca 15 m över S:t Olofs hamn, som under medeltiden troligtvis var utgångspunkt för pilgrimsfärderna mot Nidaros. Söder och väster om ruinen finns ett fornminnesområde med flera gravfält, bl a med en storhög. Området utgör riksintresse.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida kyrka i sten med långhus och smalare rakslutet kor. Senare tillkom sakristia i norr, vapenhus i söder och ett torn i väster. Ingångar i söder till långhus och till kor, senare också genom västtornet. I långhusets nordöstra vägg finns en nisch. Öppningen mellan kor och långhus är mycket trång. Mot slutet av medeltiden fick kyrkorummet tegelvalv, vid samma tid målades kyrkans inre. Kalkstensfragment från en dopfuntscuppa och dess bevarade fot har rekonstruerats i en ny funt som nu finns i den nya kyrkan. Funten som är daterad till 1200-talets mitt är tillskriven den gotländske stenmästaren Calcarius. 1928-29 konserverades ruinen. I en urkund från medeltiden omtalas en lagbok, det normativa huvudexemplaret av Hälsingelagen, som 1374 tillfälligt hämtats från Selångers kyrka där handskriften annars förvarades, fastbunden med kedjor fyra och halv aln långa.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: En ny kyrka byggdes norr om den gamla mellan 1780-81, huvudsakligen efter ritningar av Olof Tempelman. Byggmästare var Daniel Lundqvist och Christer Loëll. Rektangulär gråstenskyrka med trekantigt kor och fyrkantig sakristia öster därom och i väster ett kraftigt torn. 1966-68 fick kyrkan en tillbyggnad i tegel på sakristians norra sida.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Vitputsade fasader och plåttak. Tornet har en mjukt svängd huv. Exteriören är bortsett från tillbyggnaden och byte av takmaterial, tidigare spån, troligen oförändrad sedan 1780-talet. Ingångar i väster och söder. Innertaket är ett högt tunnvalv av trä och tegel med dubbla gördelbågar från kopplade pilastrar. Interiören domineras av den storslaget utformade östväggen och dess kombination av arkitektur, skulptur och illusionsmåleri. I centrum det tomma korset, innefattat i en kolonnuppställning och ytterst ett målat, mörkblått draperi, som omger en likaledes målad skenarkitektur. Altaruppsatsen utfördes 1790 av snickaren Olof Berggren från Borgsjö, som samma år också levererade predikstolen. En omfattande restaurering 1939, ledd av arkitekten David Frykholm, var övervägande praktiskt inriktad.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

Selånger kyrka ligger på en ås ca 5 km väster om Sundsvall i gammal kulturbygd där det omkring 1000-talet fanns en segelbar havsvik, numera sankmark och Bergsåkerssjön. Selånger var då ett religiöst, administrativt och kommersiellt centrum. Den medeltida kyrkoruinen återfinns idag på flack mark längre ifrån vattendraget, intill den utvidgade kyrkogården.

Vägen från Bergsåker till Kungsnäs och Töva skär genom kyrkomiljön och delar den gamla och den nya kyrkomiljön. Den något oregelbundna nya kyrkotomten ligger i ett höjdläge ett par hundra meter norr om den medeltida kyrkoruinen.

På andra sidan vägen i sydost ligger den tvåplan stora prästgården med utvändig gulmålad träpanel. En mindre byväg leder upp mot den nya kyrkan från öster, passerar söder om bogårdsmuren, som mot söder och öster också fungerar som stödmur - i öster rejält hög p g a nivåskillnaderna - och viker av upp mot väster. Strax nordväst om kyrkan ligger det putsade församlingshemmet från 1950-talet, strax söder om en äldregråmålad sockenstuga från ca 1850 och några timrade rödmålade fd kyrkstallar magasin/garagebyggnader. I nordväst finns också ett par timrade fd kyrkstallar/uthus.

Selångers kyrka uppfördes åren 1780-81 efter ritningar av Olof Tempelman. Byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle och svärsonen Johan Christoffer Loell, vilken ledde arbetet. De fick strax efter också uppföra Torps kyrka av samme arkitekt.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Selångers kyrka uppfördes åren 1780-81 efter ritningar av Olof Tempelman. Den byggdes inte långt från den gamla medeltidskyrkan, som står kvar norr om den nya som en ruin. Byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle och svärsonen Johan Christoffer Loëll, vilken ledde arbetet.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär kyrkobyggnad med tresidig, interiört halvcirkelformad avslutning i öster med vidbyggd sakristia bakom. Senare tillbyggnad på sakristians nordsida med ingång, kapprum och toalett. Torn i väster med huvudingång. Även ingång mitt på sydfasaden.
Materialet är gråsten med tegel i fönster- och dörromfattningar samt i tunnvalvets nedre delar och i absidens valv. Tillbyggnaden uppförd med tegel. Fasaderna vitputsade med mörkbrun målad sockel. Koppartak, ursprungligen spåntak.

EXTERIÖR - Grunddragen återgår på Tempelmans ritning. Dock avviker den uppförda kyrkan dels beträffande östpartiets avslutning och sakristians läge dels beträffande långfasadernas utsmyckning. Arkitekten hade tänkt sig en rak avslutning i öster och sakristian förlagd på nordsidan. De djupa i jämförelse med fönsterna stora fönsternischerna, pilastrarna samt portalens framspringande omfattning återfinns ej på Tempelmans ritning, som uppvisar rena murytor endast avbrutna av enkla fönsteröppningar och dörröppningar.Tornets hörnmarkeringar ovanför gördelgesimsen är i senare tid borttagna. Förutom byte av takmaterial och tillbyggnad vid sakristian sannolikt oförändrad sedan byggnadstiden.

INTERIÖR - Interiören har i stort sett behållit sin ursprungliga karaktär. Väggarna är putsade i gulvitt. Högt tunnvalv av trä av trä och tegel indelat med dubbla gördelbågar vilande på kopplade pilastrar. Skendörr som pendang till sakristiedörren på korväggen. Altaruppställning och predikstol utförda av Olof Berggren från Borgsjö 1790-91. Altaruppställningen består av en arkitektonisk uppbyggnad målad gråblå med förgyllda detaljer. I mitten står ett stort kors med törnekrans och svepeduk. I krönet den uppstånde Frälsaren, treenighetssymbol inom strålar samt änglar och överst en gyllene krona. På altaret står förbundsarken med två keruber. Altaruppställningen omges med draperimålning, skenarkitektur och illusoriskt kasettak. Predikstolen är prydd med förgyllda emblem, i bakgrunden grönblå draperimålning. Skenperspektivet och draperimålningarna sannolikt utförda av Jonas Wagenius och hans gesäll Jöns Asplund 1796.
En öppen bänkinredning, som tillkom 1905 omvandlad till sluten 1938-39. Läktarens tillkomsttid är osäker, eventuellt byggdes den inte förrän vid inköpet av orgeln 1838. 1938-39 utvidgades den och det utspringande mittpartiet tillkom. Under läktaren lösa skåp och en modern spiraltrappa. Skärmar mot kyrkorummet. Orgelfasaden med öppet mittparti, tillhör 1838 års orgel, verket byggt1976. Golvet belagt med korkoplastmattor.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

KYRKOMILJÖN -

Selånger kyrka ligger på en ås ca 5 km väster om Sundsvall i gammal kulturbygd där det omkring 1000-talet fanns en segelbar havsvik, numera sankmark och Bergsåkerssjön. Selånger var då ett religiöst, administrativt och kommersiellt centrum. Den medeltida kyrkoruinen återfinns idag på flack mark längre ifrån vattendraget, intill den utvidgade kyrkogården.

Vägen från Bergsåker till Kungsnäs och Töva skär genom kyrkomiljön och delar den gamla och den nya kyrkomiljön. Den något oregelbundna nya kyrkotomten ligger i ett höjdläge ett par hundra meter norr om den medeltida kyrkoruinen.

På andra sidan vägen i sydost ligger den tvåplan stora prästgården med utvändig gulmålad träpanel. En mindre byväg leder upp mot den nya kyrkan från öster, passerar söder om bogårdsmuren, som mot söder och öster också fungerar som stödmur - i öster rejält hög p g a nivåskillnaderna - och viker av upp mot väster. Strax nordväst om kyrkan ligger det putsade församlingshemmet från 1950-talet, strax söder om en äldregråmålad sockenstuga från ca 1850 och några timrade rödmålade fd kyrkstallar magasin/garagebyggnader. I nordväst finns också ett par timrade fd kyrkstallar/uthus.

Kyrkotomten
Kyrkotomten, som har en rektangulär form, men med avskuret hörn i sydväst, avgränsas av bogårdsmuren, som mot söder och öster också fungerar som stödmur - i öster rejält hög p g a nivåskillnaderna. I väster finns en murad och slätputsad stigport i form av en rejäl portal med krönande tempelgavelsmotiv. Sockelstöd med brun målning, i övrigt vit målning. I putsen svagt förkroppade dubbla lisener på ömse sidor om öppningen, bärande ett profilerat överstycke, tillika tempelgavelns undersida. Kröntäckning med kopparplåt. Smidesgrindar med fast överparti med central förgylld strålsol. Undersidan av bågen i passagen försedd med plant undertak av trä, grå målning.

Tomten försedd med grusgångar runt om kyrkan, som är placerad något förskjuten mot nordväst. Även löpande gångar utmed kvarteren, som finns fördelade runt hela tomten. Även gravarna med grusade ytor, således endast kantstycken med gräs mot yttermuren och kring gravkvarteren. Ett flertal gravar med mer monumentala stenar, i söder exempelvis J.A. Selléns, 1879-1939, grav.

Två grindpartier, ett i söder, ett i norr, lika utformade med höga, murade och slätputsade stolpar, vit målning; tälttaksformade krön täckta med kopparplåt. Svartmålade smidesgrindar. Mot söder dock en centralt placerad lykta i klarglas inramad av smidesdekor.

I nordost finns i muren en kisthusbyggnad i trä, troligen uppförd ca 1970, gjuten sockel, stående grovsågad panel, vit målning. Nästan platt tak med bred hög front klädd med brunmålad falsad plåt. Dubbeldörr mot söder, svartmålad stående panel.

Utmed bogårdsmuren finns en planterad björkrad.

Kyrkobyggnaden
Selångers kyrka uppfördes åren 1780-81 efter ritningar av Olof Tempelman. Byggmästare var Daniel Lundqvist från Gävle och svärsonen Johan Christoffer Loell, vilken ledde arbetet. De fick strax efter också uppföra Torps kyrka av samme arkitekt.

Rektangulär kyrkobyggnad med tresidig, interiört halvcirkelformad avslutning i öster med vidbyggd lägre sakristia bakom. Senare tillbyggnad på sakristians nordsida med ingång, kapprum och toalett. Ganska lågt och brett torn i väster med huvudingång. Även ingång mitt på sydfasaden.

Kyrkobyggnaden uppförd i sten med hög sockel, som faller av mot väster. Slätputsade fasadytor, ny puts vid restaureringen 1964-66 under arkitekt H. Thunell, utfört på äldre sätt med vissa ojämnheter, brun sockel, vit målning i övrigt. Långhuset avfasat mot öster för kordelen och utskjutande lägre sakristia mot öster. Sadeltak belagt med falsad kopparplåt, som ersatte spån vid restaureringen under arkitekt H. Thunell 1966-68; sakristian med valmat tak, dito plåt. Mot norr en mindre och lägre påbyggnad lika övriga ytor. Litet tvåluftsfönster mot norr, brun målning, entré mot väster med panelklädd brunlaserad enkeldörr. Brun klinker på tröskel, gatsten på mark mot yttervägg, intill en röd granithäll med skrapgaller.

Fasaden indelad med fyra plastiska pilastrar på vardera långsida bärande en profilerad takfotslist. Rundvälvda, nästan skålformade, höga fönsternischer med lägre fönster.

Fyra tämligen djupt sittande rundbågiga fönster på långhusets sidor, dito mot nordöst och sydöst i koret, sexton lufter, utåtgående ej kopplade bågar, några med 1800-talsbeslagning, brun målning. Fönsterbänkar utåt, nedåt, belagda med kopparplåt. Ett lika fönster i tornets bottenplan mot norr och söder.

Långhusentré mot söder med femstegstrappa i grå granit, smidesräcke med platt- och fyrkantstål, svart målning. Lika dörr som i väster. Över finns ett fönster med tio lufter. Mot norr igenputsat med markerande ritser i putsytan.

Två stuprör på långsidorna som löper ned i mark via brunmålade stålrör; ståndrännor, allt i kopparplåt.

Sakristian med slätputsad sockel, brun målning; markerad sockellinje i putsade väggar, vit målning. Profilerad taklist, valmat sadeltak med falsad kopparplåt. Hög ståndränna, två stuprör norra sidan, rejäla trattar, gjutjärnsrör ned i mark. Ett litet fönster mot norr, två lufter, brunmålade ej kopplade bågar, fönstersmyg lutande utåt, nedåt k ädd i koppar.

Tämligen lågt, fyrkantigt torn med barockhuv i kopparplåt krönt med förgyllt kors på klot. Nedervåningen avgränsad med en klen gördelgesims, som fortsättning på långhusets takfotslist. Entrén inskriven i en hög nisch med stickbågeformad pardörr klädd med kopparplåt. Över dörren en svart minnestavla i svartmålad gjutjärn - "Till den högstes ära uppbygdes denna kyrka år 1781 då Gustaf III styrde riket." En fästong inramar texten.

Mellanvåningen med runt fönster mot väster, klockvåningen med en smalare ljudöppning i alla väderstreck utom mot öster, dubbla tjärade träluckor. I öster två mindre murhål med enkelluckor.

Tornur i alla väderstreck.

Kopparklädd entrédörr i väster, breda, spikade kopparstycken, smidd dragring, liksom handtag; pardörr, breda stående plank i trä på insida, stickbågeformad avslutning mot tak, grå målning. Följare av trä. Inmurade gångjärn, förlängda plattstål, grå målning.

Kyrkotomten
Kyrkotomten, som har en rektangulär form, men med avskuret hörn i sydväst, avgränsas av bogårdsmuren, som mot söder och öster också fungerar som stödmur - i öster rejält hög p g a nivåskillnaderna. I väster finns en murad och slätputsad stigport i form av en rejäl portal med krönande tempelgavelsmotiv. Sockelstöd med brun målning, i övrigt vit målning. I putsen svagt förkroppade dubbla lisener på ömse sidor om öppningen, bärande ett profilerat överstycke, tillika tempelgavelns undersida. Kröntäckning med kopparplåt. Smidesgrindar med fast överparti med central förgylld strålsol. Undersidan av bågen i passagen försedd med plant undertak av trä, grå målning.

Tomten försedd med grusgångar runt om kyrkan, som är placerad något förskjuten mot nordväst. Även löpande gångar utmed kvarteren, som finns fördelade runt hela tomten. Även gravarna med grusade ytor, således endast kantstycken med gräs mot yttermuren och kring gravkvarteren. Ett flertal gravar med mer monumentala stenar, i söder exempelvis J.A. Selléns, 1879-1939, grav.

Två grindpartier, ett i söder, ett i norr, lika utformade med höga, murade och slätputsade stolpar, vit målning; tälttaksformade krön täckta med kopparplåt. Svartmålade smidesgrindar. Mot söder dock en centralt placerad lykta i klarglas inramad av smidesdekor.

I nordost finns i muren en kisthusbyggnad i trä, troligen uppförd ca 1970, gjuten sockel, stående grovsågad panel, vit målning. Nästan platt tak med bred hög front klädd med brunmålad falsad plåt. Dubbeldörr mot söder, svartmålad stående panel.

Utmed bogårdsmuren finns en planterad björkrad.