Allmän karaktär
Nydala kyrkogård består av en ursprunglig rektangulär del som i
norr försetts med två mindre utvidgningar från 1957 respektive
2005. De olika delarna är klart avläsbara. Kyrkogårdens långsmala
form bestäms i hög grad av den åsrygg på vilken den ligger. Den
gamla delen upptas till sin södra del av klosterkyrkan, vars ruinerade
västgavel utgör begränsning åt väster. Mellan gaveln och den
nordvästra kyrkogårdsmuren ligger i vinkel Bondkyrkan. Gamla
kyrkogården består av ett gravkvarter som sträcker sig längs östra
och norra kyrkogårdsmuren, här benämnt kvarter A, och ett stort
närmast kvadratiskt kvarter som upptar ytan norr om kyrkan. I
kyrkogårdens sydvästra hörn fi nns den Geijerska graven. Kvarter
C utgör några spridda gravar i slänten ned mot västra kyrkogårdsmuren.
Hela gamla kyrkogården sluttar mer eller mindre åt sydost.
1957 års utvidgning benämns här kvarter D och den väster och lägre
därom liggande utvidgningen från 2005, kvarter E.
Omgärdning
Gamla kyrkogården omgärdas av en kallmur, troligen från 1600-
och 1700-talet. Muren är uppförd av marksten och huggen sten
från klosterruinen, en del stenar är profilerade och åtminstone en
torde härröra från en portalomfattning. I östra muren ligger ett
stort block med en inristad hund. Murens höjd är ca 11,5 meter
och bredden ca 1 meter. Invändigt är muren fylld med småsten. På
fl era sträckningar är muren beväxt med mossor. Bondkyrkan och
klosterkyrkans ursprungliga västgavel ingår i muren. I nordväst
rör det sig om en stödmur. Runt kvarter D är kallmurar i liknande
utformning som de äldre, åt väster stödmur. Muren åt öster till-
kom först 1981. Kvarter E omges i väster och norr av en stödmur
i kilad granit.
Ingångar
Gamla kyrkogården har en ingång i väster, strax norr om Bondkyrkan,
och i söder mitt för södra korsarmen och i linje med allén till
säteriet. Den västra har huggna gnejsstolpar med krönande stenklot.
Den södra har slätputsade stolpar med spritputsade fält och profi -
lerat krön som avtäcks med kopparplåtshuvar och stenklot. Båda
ingångarna har smidda pargrindar från 1900-talet. Själva stolparna
är sannolikt från 1800-talet. Invid båda ingångarna fi nns murtrappor,
varav den västra med ålderdomliga smidesräcken. Ytterligare
två murtrappor fi nns i den östra mursträckningen. In mot kvarter
D är i nordväst en öppning fl ankerad av grindstolpar i huggen
gnejs. Ned till parkeringen i väster är från detta kvarter en trappa
av huggen granit med smidesräcke. En motsvarande fi nns i norr
från kvarter E.
Vegetation
Av 1800-talets trädkrans återstår idag endast fyra gamla almar i sydost,
en gammal alm i nordöstra hörnet, samt två lindar i nordvästra
hörnet och en ensam lönn i öster. Vid Geijerska graven växer tre
hamlade, unga lönnar.
Gångsystem
Ett fåtal rätvinkligt utlagda grusgångar binder samman kyrkogårdens
olika delar och defi nierar gravkvarteren. Söder om kyrkan är
grusgången igenlagd utom mitt för ingången.
Gravvårdstyper
Nydala kyrkogård uppvisar gravkonst från de senaste två seklerna.
Äldst är ett odaterat smideskors som vittnar om den hantverksmässiga
gravkonsten innan industrialismen. Från förra sekelskiftet fi nns
fl era exempel på resliga vårdtyper av granit, vanligen i form av bautasten
eller obelisk. Några enstaka vårdar speglar de försök till ett
nyskapande av gravkonsten på traditionell grund som gjordes kring
1930. Med bestämmelser om maximihöjd på vårdar började status
visas i bredd istället för höjd. Bruket av grusbäddar med inramning
av häck var vanligt bland dessa, liksom hos de föregående, men är
idag nästan helt bortrationaliserat. Spår av allmänna linjen fi nns
i form av karaktäristiskt småskaliga vårdar. Under efterkrigstiden
blev vårdarna enklare i sina former samt mer och mer uniforma.
En orsak var det begränsade utbudet av tillverkare, vilka ofta brukade
samma kataloger. En annan orsak var tidens kollektivistiska
samhällsanda. Genomgående under hela 1900-talet har granit varit
närmast allenarådande som material, mot seklets slut företrädesvis
ljus granit medan svart präglade de första decennierna.
Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.
Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A sträcker sig längs kyrkogårdsmuren i öster och norr
med familjegravar i 12 rader. Till kvarteret räknas här även fåtalet
gravar vid korväggen och den Geijerska graven i kyrkogårdens
sydöstra hörn.
Gravvårdstyper
Gravvårdsbeståndet i kvarter A är rikt med stor variation i tid och
form. Den äldsta vården är en polerad obelisk av svart granit, rest
vid koret 1873 över komminister P A Pettersson. Några av familjegravarna
är mycket stora och påkostade. Särskilt märks familjen
Feuks gravplats, som ägt godset Karlsnäs. Det är en stor grusbädd
med resliga cypresser, inhägnad av en låg, fogad mur av råbruten
kalksten. I fonden står en stram och tidstypisk kalkstensvård från
1930 och i bädden är små plattor från 18811968 samt ett gjutjärnskors
från 1895. Ytterligare sex grusbäddar fi nns i kvarteret, alla
med enkel stenram utom en med kopparrör mellan granitpollare.
Från förra sekelskiftet fi nns några obelisker och bautastenar samt
en mindre vanlig typ, ett hjulkors. En stor naturstenshäll från 1929
är lagd över en ägare till godset Moboda. Från 1930- och 40-talen
fi nns fl era låga vårdar i främst svart granit, huvudsakligen längs norra
kyrkogårdsmuren. Två vårdar bär referens till Svenska Missionsförbundets
sångbok (Sv. Mfb.). Titlar förekommer relativt ofta: folkskollärare,
hemmansägare, nämndeman, rektor, kammarherrinna.
Enstaka vårdar är sentida och insprängda bland de äldre, några få är
återanvända gamla vårdar. Längs södra kyrkogårdsmuren är närmare
40 borttagna vårdar från tidigt 1900-tal lutade, troligen har flera
stått i allmänna linjen. Bland de få titlarna fi nns skomakarmästare,
nämndeman och hemmansägare.
Geijerska graven är anlagd 1894 och har en ovanlig femkantig form
genom sin hörnplacering. Ytan är belagd med råbruten kalksten
och inhägnas av ett dekorativt bandjärnsstaket. Inom graven är fem
resta vårdar i röd och grå granit från 18941922 över medlemmar
av familjen von Geijer som ägde säteriet kring sekelskiftet. Framför
varje vård ligger en liten granithäll.
Kvarter B och C
Allmän karaktär
Kvarter B är ett stort nästan kvadratiskt kvarter norr om kyrkogården;
det upptar större delen av gamla kyrkogården. Gravvårdarna
står i nord-sydliga dubbla rader längs rygghäckar av ölandstok.
Kvarter C vid kyrkogårdsingången i väster består av tre äldre gravar
vid Bondkyrkan och tre barngravar.
Gravvårdstyper
Gravvårdsbeståndet domineras av efterkrigstidens låga vårdar med
rektangulär form. Dessa har en stor spridning i tid, från 1930-talet
till idag. Man kan ännu se att de äldre står kronologiskt. Ett tiotal
högresta vårdar av polerad svart granit, i form av bautastenar och
obelisker, stammar från tidigt 1900-tal. Bland dessa fi nner vi kvarterets
enda titlar: hemmansägare, lantbrukare och nämndeman.
Kvarterets och kyrkogårdens äldsta vård är ett för bygden en gång
karaktäristiskt smideskors med fl öjel, troligen från sekelskiftet 1800.
Två vårdar bär referens till Svenska Missionsförbundets sångbok. I
kvarter C finns en av kyrkogårdens få gravar med bevarad grusbädd
och stenram. Samma kvarters tre barngravar härrör från 193346
och består av ett marmorkors, ett träkors och en liten liggande häll,
alla av typiskt modest storlek.
Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D från 1957 består av en högre liggande del i öster och
en lägre i väster. Mellan dem är en kallmurad stödmur. De båda
delarna binds samman av en rektangulärt utlagd grusgång och en
trappa i huggen granit med smidesräcke. Den västra, något mindre
och närmast kvadratiska, delen omgärdas helt av häckar, den östra
endast mot väster. Gravarna ligger i nord-sydliga rader med vården
vänd mot väster.
Gravvårdstyper
Gravvårdsbeståndet är mycket enhetligt med låga, rektangulära
vårdar av grå och röd granit från 1961 till idag. Merparten härrör
från 1960-, 70- och 80-talen och är huggna i grå, ofta opolerad
granit med enkla former. Det är nästan bara bland de yngsta vårdarna
som den röda graniten återfinns. Titlar lyser som regel med
sin frånvaro, de enda som finns är häradsdomare, trävaruhandlare,
köpman och pastor.
Kvarter E
Allmän karaktär
Det ännu outnyttjade kvarter E från 2005 har en oregelbunden
form och omsluter kvarter D:s lägre del i norr och väster. I kvarterets
nordöstra del är en asklund. Några spridda björkar är planterade
inom kvarterets sammanhängande gräsmatta.
Asklund
Asklunden är utformad med en central rundel av gatsten som
uppbär en blomsterurna, vid dennas sydöstra sida är en halvcirkel
av kantställda granithällar och en rabatt. På dessa hällar är plattor
av polerad röd granit fastsatta, endast en bär inskription över en
gravsatt, med årtalet 2007.
ARTIKLAR I WIKIPEDIA
ARTIKLAR I WIKIDATA
BILDER I WIKIMEDIA COMMONS
.JPG)
