SÖDRA SOLBERGA KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Församlingen anlitade länsbyggmästare Carl Robert Palmér att upprätta förslag till ny kyrka 1829. ÖIÄ utarbetade samma år genom Carl Gustaf Blom Carlsson ett betydligt rikare förslag, men fick 1830 efter invändningar från församlingen göra ett nytt, mer enklare och mer likt Palmérs. Efter denna ritning uppfördes kyrkan 1832-35 med Palmér som byggmästare. Invigningen ägde rum 1837. Kyrkan är väl bibehållen både till det yttre och till det inre. Vacker järnsmidesgrind till kyrkogården med kyrkans namn som ornament.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt kyrkorum med rakslutet kor och bakomliggande kvadratisk sakristia i norr, torn i söder. Predikstol på östra sidan, spegelvänt mot ritningen (Palmérs förslag visar altarpredikstol). Entréer i tornet och på västsidan. Byggd i sten, spritputsad i gulvitt, med vit slätputs på hörnlisener och omfattningar. Svartmålad plåt på långhus- och sakristietak, spån på torn- och lanternintak. Lantenin i trä, vitmålad med förgyllt kors.

EXTERIÖR - Byggd efter 1830 års ritning med smärre förenklingar. Kraftigt torn med ovanligt stor och hög lanternin. Entréer inramade av pilastrar som bär entablement och båge med lunettfönster. Lägre sakristia med valmat tak, ingång från söder.

INTERIÖR - Väggar och flackt trätunnvalv vita. Korväggen domineras av altaruppsats med pilastrar som bär fronton, utförd efter Blom Carlssons ritningar. Ursprunglig altarprydnad var kors med svepduk och strålsol. Den nuvarande altartavlan, "Kristus i Getsemane", är målad av Erik Wallin 1925 som kopia efter tyskt färgtryck. Altarring med balusterdockor, nummertavla, korbänkar och ståndur från byggnadstiden. Rund predikstol med trappa, utförd enligt Palmérs förslag. All träinredning målad i grått med lister i guld. Bänkarna slutna mot mittgången, öppna åt sidorna, delvis utglesade. Klarglas i fönstren. Orgelläktaren har utbyggt mittparti. Orgeln byggd 1865 av Johannes Magnusson, Lennhult, med fasad efter ritning av Ludvig Hedin 1863. Läktarunderbyggnad till fullt djup, skärmväggar som ej når helt upp mot läktarbotten.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Allmän karaktär
Södra Solberga kyrkogård med kyrka ligger i ett höjdläge vid landsvägen.
Kyrkogården har en i det närmaste kvadratisk plan med
kyrkan placerad centralt, något förskjuten mot väster, vilket delar
in kyrkogården i en nordlig och en sydlig del. Hela kyrkogården
har vältuktad gräsmatta med gravvårdar placerade i raka rader i
norr och söder. I nordväst och i mitten av den södra halvan finns
områden utan gravvårdar.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas i sin helhet av en stödmur i granit. Dess
ålder är okänd men den är senast ifrån kyrkans byggtid 1832-1835.
I norr lades muren om runt den nya utvidgningen 1938 men det
ursprungliga stenmaterialet återanvändes.

Ingångar
I väster, i linje med kyrkans torningång, finns kyrkogårdens huvudingång.
Den har en svartmålad smidesgrind från 1938, handsmidd
av den lokale smeden Nyström i Erikstorp. Grinden är enkelt utförd
med sirliga S-former och märkt SOLBERGA målat i vitt.
Grinden är fäst i enkla grindstolpar av granit. Grusgången fram mot
kyrkan lutar och på båda sidor om den finns stödmurar i kalksten
med cementfog. I öster finns en mindre ingång med en enkel vitmålad
trägrind.

Vegetation
Utanför den västra muren står en jämn rad av äldre lönnar, längs
kyrkogårdens södra och västra gränser finns ytterligare träd kastanj,
björk, rönn, ask och lönn omväxlande på och utanför kyr-
kogården. Norr om kyrkans kor och långhus står två ålderdomliga
lönnar vilka är en rest av trädkransen från före 1938. I söder och
sydöst växer syrénhäckar.

Gångsystem
Området från huvudingången i väster och runt kyrkobyggnaden är
grustäckt, i övrigt finns endast gräsmatta på kyrkogården.

Gravvårdstyper
Norr om Kyrkan
Den största delen av området norr om kyrkan stammar från utvidgningen
1938, endast en smalare remsa närmast kyrkan är äldre.
Enligt planen från 1935 skulle större delen av området användas till
allmänna gravar men idag fi nns endast ett fåtal vårdar som skulle
kunna härledas till denna typ av begravningssätt. Områdets fyra
äldsta gravvårdar (1890-1909) fi nns bevarade plus ytterligare någon
med åderdomligt utförande och de står alla nära grusgången
i sydväst. Till en av de äldre vårdarna fi nns en bevarad grusbädd
med stenram vilken utsmyckats med större och mindre stenklot. I
övrigt domineras området helt av den låga och breda vårdtyp som
blev modern under 1930-talet. Flest vårdar är från 194060-talen
men här fi nns även ett relativt stort antal odaterade vårdar vilka
stilmässigt kan härledas till strax före mitten av 1900-talet. Flera av
de äldre vårdarna har klassiserande element som pelare, facklor eller
överliggare graverade i stenen. Det vanligaste materialet är svart eller
grå granit vilket ger området en sammanhållen karaktär. Endast
sex stycken vårdar bär titlar: kommunalordföranden, fjärdingsman,
hemmansägare (2 st), organisten m m samt kyrkovärden.

Söder om kyrkan
Den södra halvan av kyrkogården har gravvårdar i öster och väster.
Den västra delen har främst moderna gravvårdar de fl esta är från
197080-talen men här fi nns även ett fåtal äldre vårdar varav en
med bevarad grusbädd och stenram samt ett marmorkors. I väster
finns några fler äldre vårdar bland annat två stycken från 1890-talet
samt kyrkogårdens tredje grav med grusbädd och stenram. Här
har även fyra vårdar återanvänts inom familjen, vårdarna har vänts
och en ny inskription har gjorts på det som tidigare varit baksidan
av vården. Även här förekommer endast titel på ett fåtal vårdar:
komministern, hemmansägaren, lantbrukaren, kyrkovärden, häradsdomaren
och nämndemannen.
Genom att jämföra årtal på gravvårdarna på den norra och södra
sidan är det möjligt att utläsa hur de olika områdena skiftat i popularitet.
Under 194050-talen skedde begravningar främst i norr
medan den södra delen användes mest under 197090-talen.

Byggnader
Strax utanför kyrkogården i öster fi nns en mindre redskapsbod.
Den har ett modernt utförande med ljusgul locklistpanel och vita
snickerier. Det branta sadeltaket är täckt med betongtegel. Boden
ersatte en äldre på samma plats.

Strax sydväst om den nuvarande kyrkan uppfördes på medeltiden en
träkyrka. Detta innebär att en kyrkogård bör ha anlagts på platsen
men dess utsträckning är inte bekant. I övrigt är litet känt om kyrkans
och kyrkogårdens tidigkristna historia. Träkyrkans underhåll
synes dock blivit eftersatt den beskrevs som förfallen 1758 - och
diskussioner rörande en ny kyrkobyggnad pågick under det tidiga
1800-talet. Efter att ritningar tagits fram och omarbetats ett par
gånger, av Överintendentsämbetet och församlingen, uppfördes
så den nya kyrkan under åren 1832-1835. I samband med uppförandet
revs den gamla träkyrkan tillsammans med sin fristående
klockstapel. Inga större förändringar skedde på kyrkogården förrän
1938 då den utvidgades ett tjugotal meter mot norr. Orsaken var att
kyrkogården ligger på berg som till stor del går i dagen eller ligger
nära markytan. Utrymmet på den befi ntliga kyrkogården kunde
därför inte till fullo utnyttjas utan omfattande sprängningsarbeten.
Den gamla muren mellan den befi ntliga och den nya kyrkogården
togs ned och återanvändes i den nya muren som uppfördes lika den
gamla. Efter den stora insatsen med utvidgningen har endast mindre
arbeten genomförts på kyrkogården. En arkeologisk förundersökning
gjordes 2006 inför att dränering skulle läggas runt långhus
och torn och 2007 gavs tillstånd att genomföra den trädvårdsplan
som tagits fram av Nils Blomstrand från Vetlanda.