ALSENS KYRKA

KYRKOMILJÖN

Alsens kyrka är belägen mitt i byn med en storslagen utsikt åt norr över Alsensjön. Begravningsplatsen ligger söder om kyrkan på andra sidan av vägen genom byn. En kallmur i natursten omgärdar området runt kyrkobyggnaden och ytorna täcks av en plan gräsmatta uppbruten av plattsatta gångar. Bebyggelsen sluter tätt inpå väster om kyrkomiljön och i norr och öster breder hävdade sluttande marker ut sig.

KYRKOANLÄGGNINGEN
Det finns ingen gravsättning närmast kyrkan men äldre stenar förvaras på den norra delen. Anläggningen är öppen och välhållen. Björkar har planterats utmed stenmuren i norr, väst och öst. En antydan till allé finns utmed den plattsatta gången upp till sidoentrén. Söder om vägen ligger begravningsplatsen omgärdad av en lövhäck. I den västra delen är ett bårhus beläget i fonden av en allé. Byggnaden är spritputsad med rusticerade hörn och släta utsmyckningar. Den västra delen av begravningsplatsen har ett rikt bestånd av björkar till skillnad från den östra. Ytorna i båda delarna är gräsbevuxna och indelade med häckar.

Föregångaren till dagens kyrka låg troligtvis vid nuvarande bårhuset och togs ur bruk i och med att nya kyrkan stod färdig 1847. Den stod kvar en tid som ödekyrka innan den revs vid slutet av 1800-talet. Kyrkan bestod av ett långhus med tresidigt avslutat kor i öster och timrat vapenhus i väster. I nordost fanns en murad sakristia. Kyrkan täcktes av ett valmat säteritak. Den östra delen av kyrkan byggdes om 1757-58 under ledning av Per Olofsson i Dillne medan den västra delen av långhuset troligen var medeltida.

Nuvarande kyrkan stod färdig 1847 uppförd i sten efter ritningar av Theodor Edberg. 1919 härjades den av en våldsam brand som bara lämnade yttermurarna kvar. Återuppbyggnaden genomfördes 1922-24 efter ritningar av Gustaf Holmdahl. Exteriören bibehölls frånsett att tornets lanternin omformades till dagens mer kubiska form. Interiören förändrades dock, bl a minskades kyrkorummet genom murade rundbågiga arkader utmed långsidorna.

1947 genomfördes en utvändig restaurering då bl a samtliga trappor fick ny grundläggning och byte av skarvade fönsterbänkar i sten till hela längder i ny sten.

Elvärme installerades 1949 och 1954 lades träbjälklag över kryputrymme i långhuset på grund av rötskador. Vid samma tillfälle utfördes invändiga putslagningar av sprickor samt avfärgningsbättringar. Installation av mekanisk klockringning.

1990 byttes befintlig skivtäckt svartplåt ut och ersattes med skivtäckt kopparplåt. På bårhuset ersattes täckningen av falsad skivtäckt stålplåt med dubbelfalsad skivtäckt kopparplåt och utsmyckningarna i trä byttes ut mot nytillverkade kopior som målades med vit linoljefärg. 1995-96 genomfördes i kyrkan en invändig renovering och konservering av fasta och lösa inventarier. Läktarunderbyggnaden tillkom. 2000 byggdes entrétrappen om och handikappsanpassades genom en ramp. Fasaden restaurerades genom putslagning och kalkavfärgning samt lagning av fönsterbänkar. Entreprenör var K-konsult, Östersund. 2002-2003 förgylldes korsgloberna på kyrktornet och rötskador i deras infästning åtgärdades.

Kyrkan är orienterad i öst-västlig riktning med koret i öster och tornet i väster. Vid den rakavslutade korväggen finns en lägre och smalare sakristia vidbyggd. Långhus liksom sakristia täcks av sadeltak. Kyrkan har en brunfärgad hög sockel avtäckt av svart plåt ovan vilken en slätputsad fasad med gulaktig avfärgning tar vid. Hörnen markeras genom släta lisener. Taklisten är enkel med kvarts- och plana partier. Långhusets västgavel avslutas upptill av en fronton vilken bryts av sakristian. Frontonpartiet upprepas på sakristian vars slutna fasad endast bryts upp av en centralt placerad plåtklädd dörr ovan en relativt hög halvrund naturstenstrapp. Åt söder och norr sitter rundvälvda brunmålade fönster.

Långhusfasaden åt norr delas rytmiskt in av fyra rundvälvda fönster samt en mittportal. En trappa i natursten leder upp till en plåtklädd pardörr inom omfattning i huggen sten. Ovan dörren sitter en platta med inskription i guld; BYGGD 1847 krönt av ett lunettfönster. Dörr, platta och fönster sitter samtliga placerade inom en grund rundvälvd nisch. Sydfasaden upptas helt av fem symetriskt placerade rundvälvda fönster. Fönstren har mitt- och tre tvärposter och sitter i grunda rundvälvda öppningar, solbänkarna täcks av huggen sten. Liksom i öster avslutas långhusets västra fasad upptill av en fronton, men här bryts den av tornet. Två rundfönster sitter placerade på var sida om tornet under frontonen. I västentrén sitter höga plåtklädda pardörrar inom en rundvälvd nisch tillsammans med en stenplatta med guldtext; ÄRA WARE GUD. En väl tilltagen trapp med stort vilplan i sten finns framför entrén tillsammans med en ramp från söder. Rampen är plattsatt liksom området direkt omkring trappen. Åt norr och söder sitter rundvälvda fönster. Tornets fasad delas av genom en gördelgesims i höjd med frontonens nedre list. Härovan sitter åt väster ett rundfönster följt av två rundvälvda ljudgluggar i samtliga väderstreck. Öppningarna är försedda med snedställda ribbor. En kraftig taklist med platta och karnissvängda former avslutar väggytan. Häröver följer ett smalare parti med en rakt avslutad ljudöppning i vart väderstreck. Öppningarna kröns av enkla tak vilka bärs av konsoler med volutformer. Vid foten av var öppning finns ett räcke mellan svarta fundament. Över ljudluckorna sitter urtavlor i samtliga väderstreck. Tornet avslutas av en kopparklädd lanternin med krönande förgylld korsglob, vid lanterninens fot finns fyra mindre korsglober med placering i varje hörn.

HISTORIK FRÅN PROJEKTET SOCKENKYRKORNA. KULTURARV OCH BEBYGGELSEHISTORIA -

FÖRSAMLING 1995 - ALSEN

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 952, 1900: 2391, 1995: 1331

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger i en sluttning ovanför Alsensjön, omgiven av odlad mark i kambrosilurområdet nordväst om Storsjön. Området ingår som en del i Storsjöbygdens riksintressemiljö. Alsens medeltida kyrka stod något nordost om nuvarande kyrkan.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: belägen på annan plats (ALSENS KYRKPLATS). Alsens gamla kyrka bestod före rivningen vid 1800-talets slut av ett långhus med tresidigt avslutat korparti i öster, timrat vapenhus i väster och en murad sakristia i nordost. Kyrkan täcktes av ett valmat säteritak. Kyrkans västra del bestod av ett sannolikt medeltida långhus som före 1696 hade ingång i söder. Detta år uppfördes vapenhuset i väster. Kyrkans östra del tillkom vid en ombyggnad 1757-58 under ledning av Pehr Olofsson i Dillne. Då revs ett kvadratiskt, smalare och rakt avslutat kor av okänd ålder. Kyrkan togs ur bruk när den nya kyrkan stod färdig 1847 men stod kvar som ödekyrka ytterligare ett par årtionden innan den revs.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - II: Grunden till nuvarande stenkyrka lades 1840. Ritningar erhölls först 1842, utförda vid Överintendentsämbetet av arkitekt Theodor Edberg. Kyrkan stod färdig 1847. Den är orienterad med altaret i väster och består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, utbyggd sakristia i väster och torn i öster, som ursprungligen kröntes av lanternin med spetsig spira.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - Efter en våldsam brand 1919 återstod endast yttermurarna. Vid återuppbyggnaden 1922-24 efter ritningar av Gustaf Holmdahl bibehölls exteriören, förutom att tornets lanternin fick sin nuvarande mer kubiska form, medan interiören förändrades. Rummet minskades genom att murade rundbågiga arkader, erinrande om sidoskepp, placerades innanför sidomurarna. Det långsmala återstående kyrkorummet täcks av ett putsat tunnvalv med skarpt utskjutande fotlist. Korväggen domineras av ett stort krucifix över altaret, utfört av Olof Ahlberg efter branden, de flankerande skulpturerna Tron och Hoppet av Johan Edler d.ä. 1762. Predikstolen, den slutna bänkinredningen, västläktaren och orgelfasaden tillkom efter branden, enstaka föremål härrör från 1700-talet. Inredningens färger i blått och guld balanseras av väggarnas och takets grå puts.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2002.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Förstörd genom brand 1919. Alsen hade en medeltida stenkyrka, som kraftigt om- och tillbyggdes (förlängd till dubbla längden) 1757-58 av Pehr Olofsson i Dillne. Den var troligen belägen vid nuvarande bårhuset. 1840 beslöts att bygga en ny kyrka och i september lades grunden, på gärdet söder om den gamla kyrkogården och landsvägen, med Anders Åkerlund, Härnösand, som byggmästare. Ritningar hade erhållits från ÖIÄ, utförda av Theodor Edberg. Kyrkan stod färdig 1847 och invigdes 5 oktober 1850. 1757 års kyrka stod kvar och revs först omkring 1880. 1840 års kyrka brann den 24 oktober 1919, varvid endast murarna stod kvar. Kyrkan återuppfördes 1922-24 med användande av den gamla kyrkans murar.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär plan med vidbyggd rektanguär sakristia i väster och torn i öster. Ingång genom tornportal i öster. Separat ingång fanns till sakristian.
Materialet gråsten och tegel. Fasaderna var vitputsade. Troligen plåttak.

EXTERIÖR - Återgick på Edbergs ritning, förutom att det inte fanns någon sydingång. Tornkroppen med två höga smala ljudöppningar på var sida uppbar en hög dubbellanternin av trä avslutad med spira. Höga rundbågiga fönster, fem på var långsida samt ett i tornfoten.

INTERIÖR - Kyrkorummets mått var 35,5 x 15 m och höjden till tunnvalvet 11 m. Korpartiet låg 3 dm högre än menighetens del. Altarväggen var ursprungligen prydd med en målning med "Kristi bön i Örtagården" och skenarkitektur, utförd 1847-49 av Göran Sundin med pilastrar, nischer och entablement samt överst ett draperi, som hölls av putti. 1903 års altartavla "Kristi Himmelsfärd", målad av Axel Green 1903, omgavs av en inramning bestående av pilastrar som bar upp en båge. På sidorna stod två profilörer, som tillhört den äldre kyrkans altaruppställning, snidad liksom predikstolen av Johan Edler d.ä. 1761 respektive 1783-84. Den äldre altaruppsatsen med sina två målningar var uppställd i sakristian och vid branden räddades den större målningen "Maria vid korsets fot" utförd av Anders Berglin 1770, liksom profilörerna och en dopängel. Altarringen var tresidig med i främre partiet balusterdockor, i övrigt sluten. En dörr på var sida om altaruppställningen ledde in till sakristian.
Sluten bänkinredning i fyra kvarter med eldsurnor på bänkhörnen mot koret. Sannolikt äldre läktarbröstning med eventuell senare tillbyggnad, 1850?, på mitten med ett tresidigt och ett mindre halvrunt parti. Orgeln var byggd av Lars Niclas Nordquist och invigd 1851. Den var en av de större i stiftet med 25 stämmor och fasad ritad av Carl Gustaf Blom Carlsson.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860, Del 4 Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Kyrkogården är belägen ner om Alsens kyrka och har en areal på ca 1,6 ha (inklusive ytterområden). Området sluttar svagt mot söder och har en traditionell utformning och begränsas av klippta häckar av gran samt ungersk syren.

Huvudgång - systemet är rätlinjigt med en beläggning av grus. I den nyare västra delen är gravkvarteren inramade med häckar. Gravplatserna och gravgångarna är gräsbelagda. Trädbeståndet på kyrkogården är i huvudsak björk, rönn och några popplar. Marken som gränsar till området är gatumark, tomtmark och brukad åkermark.

Kyrkotomten - marken omkring kyrkan har en areal på ca 0,4 ha och utgörs av klippta gräsytor, plattlagda gångar till kyrkans entréer, en mur av skiffer som omgärdar tomten och björkar närmast muren. Marken som gränsar till tomten är i öster tomtmark, i norr gatumark och i söder och väster brukad åkermark.

Det finns ingen gravsättning närmast kyrkan men äldre stenar förvaras på den norra delen.
Anläggningen är öppen och välhållen. Björkar har planterats utmed stenmuren i norr, väst och öst.
En antydan till allé finns utmed den plattsatta gången upp till sidoentrén. Söder om vägen ligger begravningsplatsen omgärdad av en lövhäck.

Den västra delen av begravningsplatsen har ett rikt bestånd av björkar till skillnad från den östra.
Ytorna i båda delarna är gräsbevuxna och indelade med häckar.
I den västra delen är ett bårhus beläget i fonden av en allé. Byggnaden är spritputsad med rusticerade hörn och släta utsmyckningar.

Föregångaren till dagens kyrka låg troligtvis vid nuvarande bårhuset och togs ur bruk i och med att nya kyrkan stod färdig 1847. Den stod kvar en tid som ödekyrka innan den revs vid slutet av 1800-talet. Kyrkan bestod av ett långhus med tresidigt avslutat kor i öster och timrat vapenhus i väster. I nordost fanns en murad sakristia. Kyrkan täcktes av ett valmat säteritak. Den östra delen av kyrkan byggdes om 1757-58 under ledning av Per Olofsson i Dillne medan den västra delen av långhuset troligen var medeltida.

Kyrkogården har delats in i 22 gravkvarter: Gravkvarter A1-2, B1-2, C1-2, D1-2, E1-2, F1-2, G1-2, H1-2, I1-2, J1-2, K1-2.

Gravkvarter A1
Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-talet, enstaka från senare tid, ganska högresta, stående. I öster gravområde och gravrader med allmängravar, familje- och enkelgravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-2000-talet, stående eller låga och breda, enstaka liggande.

Gravkvarter A2
Gravområde, gräsbevuxet. Familjegravar med gravvårdar från 1910-40-talet, någon möjligen från senare tid, stående eller låga och breda; gravvårdar från 1970-2000-talet, stående eller låga och breda; urngravar med gravvårdar från 1960-2000-talet, stående eller låga och breda.

Gravkvarter B1
1.Gravram med familjegravar vid gångarna, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-1980-talet, av varierande storlek, stående eller låga och breda.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-60-talet, av mindre storlek, stående eller låga och breda, enstaka liggande.

3. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet, enstaka från senare tid, låga och breda.

Gravkvarter B2
1. Gravram och gravområde med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1920-2000-talet, av varierad storlek, stående eller låga och breda, enstaka liggande.

2. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1920-70-talet, stående eller låga och breda.

Gravkvarter C1
1. Gravram, gräsbevuxen. Familjegravar med gravvårdar från 1900-1920-talet, av större storlek, stående, samt gravvårdar från 1950-2000-talet, låga och breda.

2. Gravfält med enstaka gravar, gräsbevuxna. Någon gravvård från 1880-talet, någon odaterad, stående respektive kors av gjutjärn från 1880-talet.

3. I öster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet och enstaka från senare tid, låga och breda.

Gravkvarter C2
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna utom en grav som har beläggning med grus inom ett staket av gjutjärn. Gravvårdar huvudsakligen från 1890-1920-talet men enstaka från senare tid, ganska högresta, stående, enstaka kors av gjutjärn från 1880-talet.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1900-50-talet, framför allt från 1940-talet men även från senare tid, av mindre storlek, stående, låga och breda eller liggande.

3. I öster två rader med familje- och enstaka enkelgravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-70-talet, låga och breda. Enstaka gravvård från 1850-talet, kors av gjutjärn på gjuten sockel.

Gravkvarter D1
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1890-1910-talet, flera från årtiondena kring 1900-talets mitt, stående..

2. Gravområde med blandade gravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1920-70-talet, några från 1990-2000-talet, de flesta låga och breda, även stående och liggande.

3. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet, låga och breda.

Gravkvarter D2
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1870-90-talet, flera från 1960-2000-talet, stående eller låga och breda.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-40-talet, enstaka från 1880-talet (kors av gjutjärn), några från 1980-2000-tal, stående, låga och breda eller liggande.

3. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet, någon från äldre tid, låga och breda.

Gravkvarter E1
1. Två gravrader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-2000-talet, de flesta från 1940-70-talet, de flesta står på långsidan, med eller utan blomlådor.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-40-talet, enstaka från senare tid, av mindre storlek, enstaka kors av trä, stående, låga och breda eller liggande.

Gravkvarter E2
Gravrader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1900-1930-talet, några från 1960-70-talet, stående eller låga och breda.

Gravkvarter F1
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1940-talet, några från senare tid, de flesta låga och breda, även stående.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-talet, av mindre storlek, stående eller liggande, enstaka kors av trä. Några gravvårdar från 1980-2000-talet, låga och breda.

Gravkvarter F2
Gravrader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-2000-talet, varav flera från 1900-talets mitt, enstaka från äldre tid, de flesta står på långsidan, med eller utan blomlådor.

Gravkvarter G1
Minneslund. I mitten av minneslunden en skulpturgrupp med kors av järn. Omgivande stenar.

Gravkvarter G2
Gräsbevuxen yta.

Gravkvarter H1
Urngravlund. Gravrader med gravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-2000-talet.

Gravkvarter H2
Urngravlund och ceremoniplats, gräsbevuxen. Gravrad med enkelgravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-80-talet. I mitten ett fundament av sten. Plattsättning av sten. Trappa med två steg av sten.

Gravkvarter I1
Gravrader, gräsbevuxna gravar. Gravvårdar från 1980-2000-talet.

Gravkvarter I2
Gravrader, gräsbevuxna gravar. Gravvårdar från 1970-2000-talet.

Gravkvarter J1
Gravrader, gräsbevuxna gravar. Gravvårdar från 1960-2000-talet.

Gravkvarter J2
Gravrader, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-2000-talet.

Gravkvarter K1
Gravrader, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-80-talet.

Gravkvarter K2
Gravrader, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-80-talet.

Källor

Beskrivningar av kyrkogården av:

Stellan Eriksson, Trädgårdsingenjör, Östersund 2007-08-17

Hampus Benckert, Antikvarie, Jämtlands museum, inventering av kyrkogården 2007-10-2008-12.

Någon dokumentation om när kyrkogården togs i anspråk finns för närvarande inte, men ett antagande är att den första gravsättningen gjordes någon gång i början av medeltiden.

Den nyare västra delen började att byggas ut 1955 och att arbetena utfördes av Firma Anläggningsarbeten J.A. Wibe i Ytterån.

Minneslunden tillkom år 1999.

Ur: "FÖRVALTNINGSPLAN ALSENS KYRKOGÅRD KYRKOTOMTEN OCH BÅRHUSET" Östersund 2007-08-17
Av: Stellan Eriksson Trädgårdsingenjör

Kyrkogården är belägen ner om Alsens kyrka och har en areal på ca 1,6 ha (inklusive ytterområden). Området sluttar svagt mot söder och har en traditionell utformning och begränsas av klippta häckar av gran samt ungersk syren.

Huvudgång - systemet är rätlinjigt med en beläggning av grus. I den nyare västra delen är gravkvarteren inramade med häckar. Gravplatserna och gravgångarna är gräsbelagda. Trädbeståndet på kyrkogården är i huvudsak björk, rönn och några popplar. Marken som gränsar till området är gatumark, tomtmark och brukad åkermark.

Kyrkotomten - marken omkring kyrkan har en areal på ca 0,4 ha och utgörs av klippta gräsytor, plattlagda gångar till kyrkans entréer, en mur av skiffer som omgärdar tomten och björkar närmast muren. Marken som gränsar till tomten är i öster tomtmark, i norr gatumark och i söder och väster brukad åkermark.

Det finns ingen gravsättning närmast kyrkan men äldre stenar förvaras på den norra delen.
Anläggningen är öppen och välhållen. Björkar har planterats utmed stenmuren i norr, väst och öst.
En antydan till allé finns utmed den plattsatta gången upp till sidoentrén. Söder om vägen ligger begravningsplatsen omgärdad av en lövhäck.

Den västra delen av begravningsplatsen har ett rikt bestånd av björkar till skillnad från den östra.
Ytorna i båda delarna är gräsbevuxna och indelade med häckar.
I den västra delen är ett bårhus beläget i fonden av en allé. Byggnaden är spritputsad med rusticerade hörn och släta utsmyckningar.

Föregångaren till dagens kyrka låg troligtvis vid nuvarande bårhuset och togs ur bruk i och med att nya kyrkan stod färdig 1847. Den stod kvar en tid som ödekyrka innan den revs vid slutet av 1800-talet. Kyrkan bestod av ett långhus med tresidigt avslutat kor i öster och timrat vapenhus i väster. I nordost fanns en murad sakristia. Kyrkan täcktes av ett valmat säteritak. Den östra delen av kyrkan byggdes om 1757-58 under ledning av Per Olofsson i Dillne medan den västra delen av långhuset troligen var medeltida.

Kyrkogården har delats in i 22 gravkvarter: Gravkvarter A1-2, B1-2, C1-2, D1-2, E1-2, F1-2, G1-2, H1-2, I1-2, J1-2, K1-2.

Gravkvarter A1
Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-talet, enstaka från senare tid, ganska högresta, stående. I öster gravområde och gravrader med allmängravar, familje- och enkelgravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-2000-talet, stående eller låga och breda, enstaka liggande.

Gravkvarter A2
Gravområde, gräsbevuxet. Familjegravar med gravvårdar från 1910-40-talet, någon möjligen från senare tid, stående eller låga och breda; gravvårdar från 1970-2000-talet, stående eller låga och breda; urngravar med gravvårdar från 1960-2000-talet, stående eller låga och breda.

Gravkvarter B1
1.Gravram med familjegravar vid gångarna, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-1980-talet, av varierande storlek, stående eller låga och breda.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-60-talet, av mindre storlek, stående eller låga och breda, enstaka liggande.

3. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet, enstaka från senare tid, låga och breda.

Gravkvarter B2
1. Gravram och gravområde med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1920-2000-talet, av varierad storlek, stående eller låga och breda, enstaka liggande.

2. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1920-70-talet, stående eller låga och breda.

Gravkvarter C1
1. Gravram, gräsbevuxen. Familjegravar med gravvårdar från 1900-1920-talet, av större storlek, stående, samt gravvårdar från 1950-2000-talet, låga och breda.

2. Gravfält med enstaka gravar, gräsbevuxna. Någon gravvård från 1880-talet, någon odaterad, stående respektive kors av gjutjärn från 1880-talet.

3. I öster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet och enstaka från senare tid, låga och breda.

Gravkvarter C2
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna utom en grav som har beläggning med grus inom ett staket av gjutjärn. Gravvårdar huvudsakligen från 1890-1920-talet men enstaka från senare tid, ganska högresta, stående, enstaka kors av gjutjärn från 1880-talet.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1900-50-talet, framför allt från 1940-talet men även från senare tid, av mindre storlek, stående, låga och breda eller liggande.

3. I öster två rader med familje- och enstaka enkelgravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-70-talet, låga och breda. Enstaka gravvård från 1850-talet, kors av gjutjärn på gjuten sockel.

Gravkvarter D1
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1890-1910-talet, flera från årtiondena kring 1900-talets mitt, stående..

2. Gravområde med blandade gravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1920-70-talet, några från 1990-2000-talet, de flesta låga och breda, även stående och liggande.

3. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet, låga och breda.

Gravkvarter D2
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1870-90-talet, flera från 1960-2000-talet, stående eller låga och breda.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-40-talet, enstaka från 1880-talet (kors av gjutjärn), några från 1980-2000-tal, stående, låga och breda eller liggande.

3. I väster två rader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1950-60-talet, någon från äldre tid, låga och breda.

Gravkvarter E1
1. Två gravrader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1910-2000-talet, de flesta från 1940-70-talet, de flesta står på långsidan, med eller utan blomlådor.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-40-talet, enstaka från senare tid, av mindre storlek, enstaka kors av trä, stående, låga och breda eller liggande.

Gravkvarter E2
Gravrader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1900-1930-talet, några från 1960-70-talet, stående eller låga och breda.

Gravkvarter F1
1. Gravram med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1940-talet, några från senare tid, de flesta låga och breda, även stående.

2. Gravområde med allmängravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-talet, av mindre storlek, stående eller liggande, enstaka kors av trä. Några gravvårdar från 1980-2000-talet, låga och breda.

Gravkvarter F2
Gravrader med familjegravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1930-2000-talet, varav flera från 1900-talets mitt, enstaka från äldre tid, de flesta står på långsidan, med eller utan blomlådor.

Gravkvarter G1
Minneslund. I mitten av minneslunden en skulpturgrupp med kors av järn. Omgivande stenar.

Gravkvarter G2
Gräsbevuxen yta.

Gravkvarter H1
Urngravlund. Gravrader med gravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-2000-talet.

Gravkvarter H2
Urngravlund och ceremoniplats, gräsbevuxen. Gravrad med enkelgravar, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-80-talet. I mitten ett fundament av sten. Plattsättning av sten. Trappa med två steg av sten.

Gravkvarter I1
Gravrader, gräsbevuxna gravar. Gravvårdar från 1980-2000-talet.

Gravkvarter I2
Gravrader, gräsbevuxna gravar. Gravvårdar från 1970-2000-talet.

Gravkvarter J1
Gravrader, gräsbevuxna gravar. Gravvårdar från 1960-2000-talet.

Gravkvarter J2
Gravrader, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-2000-talet.

Gravkvarter K1
Gravrader, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-80-talet.

Gravkvarter K2
Gravrader, gräsbevuxna. Gravvårdar från 1960-80-talet.

Källor

Beskrivningar av kyrkogården av:

Stellan Eriksson, Trädgårdsingenjör, Östersund 2007-08-17

Hampus Benckert, Antikvarie, Jämtlands museum, inventering av kyrkogården 2007-10-2008-12.

Någon dokumentation om när kyrkogården togs i anspråk finns för närvarande inte, men ett antagande är att den första gravsättningen gjordes någon gång i början av medeltiden.

Den nyare västra delen började att byggas ut 1955 och att arbetena utfördes av Firma Anläggningsarbeten J.A. Wibe i Ytterån.

Minneslunden tillkom år 1999.

Ur: "FÖRVALTNINGSPLAN ALSENS KYRKOGÅRD KYRKOTOMTEN OCH BÅRHUSET" Östersund 2007-08-17
Av: Stellan Eriksson Trädgårdsingenjör