NÄSHULTS KYRKA

Allmän karaktär
Näshults kyrkogård är till största delen rektangulär och har en
utvidgning i norr med halvrund minneslund. Den äldsta delen
invid kyrkan är något lägre än kyrkogården i övrigt, förmodligen
har man vid olika utvidgningar försökt att komma ifrån problemet
med det höga grundvattenståndet genom att höja marknivån. Över
hela kyrkogården finns vältuktad gräsmatta. Gravvårdarna står utan
någon närmare struktur på den äldsta delen och i raka rader på den
övriga kyrkogården. Utvidgningen från 1980 i norr är inte utnyttjad
i någon högre grad. Nordöst om kyrkogården, i en sänka bakom förrådsbyggnaden
finns ett museikvarter med uppställda vårdar. Flera
av dessa har fallit omkull och ligger placerade mot en bergsknalle.
I kvarteret finns bland annat fem gjutjärnskors.

Omgärdning
Kyrkogården omgärdas av en kallmur, framförallt i form av stödmur
mot den lägre omkringliggande marken. Längs den äldre
kyrkogårdens norra gräns finns en fristående mur med natursten. I
övrigt består muren i första hand av huggen sten, förutom i väster
där den är av natursten.

Ingångar
Av kyrkogårdens fem ingångar är det endast två som har grind. De
övriga är öppningar i mur eller häck. Den äldsta grinden finns i
sydväst och är en svartmålad smidesgrind med texten NÄSHULT
1872 i vitt. Grindarna utformades och smiddes av K A Gustafsson
i Björkmossa i mars 1872. Grindarna är fästade i grindstolpar av
granit med konisk avslutning. I sydöst fi nns det yngre grindparet
märkta NÄSHULT 1922 Grindarna är så gott som identiska som
de andra, liksom grindstolparna.

Vegetation
Längs kyrkogårdens östra, västra och södra gränser finns rader av
äldre träd, främst lind men även ask. Från kyrkans västingång till
den lilla öppningen i den västra muren står en allé av sex björkar
och på utvidgningen från 1922 i öster finns två triangulära buxbomshäckar
med rosbuskar centralt planterade. I norr, på den yngsta
delen av kyrkogården, har vegetation använts mer frekvent för att
skapa viss rumslighet. Utvidgningen omgärdas av en meterhög ligusterhäck
och här växer bland annat körsbärsträd, rönn och björk.
Minneslunden ramas i norr in av en aroniahäck.

Gångsystem
Ett enkelt grusgångsnät delar in den gräsklädda kyrkogården i kvarter.
Om systemet varit mer utvecklat är osäkert.

Gravvårdstyper
Åldern på gravvårdarna sträcker sig över 300 år även om de allra
fl esta är från 1900-talet. De olika delarna har skilda karaktärer där
den äldsta kyrkogården invid kyrkan har ett blandat urval av vårdar
med omväxlande högresta och påkostade från 1800-talet och
låga breda vårdar från 1900-talets andra hälft. Här finns även ett
påtagligt inslag av gjutjärnskors. Utvidgningen i öster har ett mer
lågmält gravvårdsbestånd där dock stenarna inbördes kan skilja
mycket beroende på tillkomsttid. Äldre vårdar, från 1920- och 30-
tal, är ofta mer dekorerade gärna med klassiserande drag som tempelgavlar
eller pelare, medan yngre vårdar har ett mer tillbakahållet
uttryck. Den senaste utvidgningen i norr ger ett mer homogent
intryck, vilket beror på att vårdarna tillkommit under en mycket
kort tidsperiod. De ha i de fl esta fall asymmetriska former och är
gärna högpolerade.

Byggnader
På kyrkogården står klockstapeln som förmodligen är jämnårig med
den gamla kyrkan. Den var tidigare öppen och spånklädd men år
1829 blev stapeln inbyggd för att skyddas mot röta. Strax utanför
kyrkogården fi nns bårhuset som uppfördes 1959 efter ritningar av
Johannes Dahls arkitektfi rma i Tranås. Det har en kvadratisk plan
och tälttak täckt med tjärade spån vilket kröns av ett klot och ett
kors. Dess fasader är spritputsade och avfärgade i brutet vitt. Den
låga sockeln är slätputsad och gråfärgad. Bårhuset ersatte en bod
som stått på samma plats vilken hade likadan utformning men
panelklädda fasader, förmodligen rödfärgade. Öster om bårhuset
fi nns en förrådsbyggnad från 1994. Den har faluröda träfasader
och snickerier i vitt.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.

Kvarter A-C, F-G
Allmän karaktär
Området upptar hela den äldre kyrkogården runt kyrkan. De
gräsklädda kvarteren bryts av av två äldre askar söder om kyrkans
västingång samt en björkallé mot väster. Norr om kyrkan fi nns fyra
äldre sorgeträd, även de askar.

Gravvårdstyper
Området har ett varierande gravvårdsbestånd med vårdar från cirka
300 år. Främst finns vårdarna söder och öster om kyrkan, i kvarter
A och C fi nns endast ett fåtal. 15 stycken av de daterade vårdarna
är från 1800-talet, de resterande är relativt jämnt fördelade under
1900-talet med ett något större antal från 1950 och framåt. I området
finns flera bevarade ålderdomliga gravarrangemang som grusbäddar
och gjutjärnsstaket samt fyra sorgeträd, anmärkningsvärda
är även de 11 gjutjärnskorsen.

Kvarter D och E
Allmän karaktär
I öster återfi nns utvidgningen från 1922. Det ligger cirka en halvmeter
högre än kvarteren runt kyrkan, förmodligen en åtgärd
på grund av det höga grundvattenståndet på kyrkogården. Den
ursprungliga strukturen är till största delen välbevarad med gravvårdar
i en rad längs med muren och två centrala gräskvarter som
delas av en grusgång.

Gravvårdstyper
I området är det den låga och breda vården som dominerar. Gravvårdarna
står i raka nord-sydliga rader i gräsmatta, en karaktär som
förmodligen skapades under 1950-talet. Under de första årtiondena
fanns här däremot gravkullar och fl ertalet grusbäddar, om detta
vittnar idag endast två bevarade bäddar samt flera gravvårdar med
flyglar. Tre marmorkors i söder avviker från den övriga homogeniteten,
dessa var några av de första vårdar som restes på denna del
av kyrkogården.

Kvarter I, H och K
Allmän karaktär
Norr om kyrkan och väster om bårhuset ligger kvarteren I, H och
K vilka innefattar utvidgningen från 1980. Området är idag inte
utnyttjat i någon högre grad.

Gravvårdstyper
I öster finns i dagsläget två vårdar och i väster 19 vilka främst tillkommit
under 1990-talet. De fl esta har en modern utformning
med asymmetrisk överkant och högblank yta. Färgen på vårdarna
varierar med inslag av blått och rött förutom de mer traditionella
svarta och grå.

Minneslund
Minneslunden anlades 2001 efter ritningar av arkitekt Georg Andersson.
Den är halvcirkelformad och fogad till den norra sidan på
kvarter H och K. Lunden omgärdas av en aroniahäck och ligusterhäcken
in mot kyrkogården vilket skapar en avskildhet. Centralt i
minneslunden fi nns en större natursten kombinerad med en växtplantering
och en lykta. Mot häcken i sydöst står en bänk.

Den äldsta kända kyrkan i Näshult uppfördes under medeltiden,
förmodligen under 1200-talets första del. En kyrkogård bör ha legat
på platsen samtidigt men av denna finns idag inga synliga spår.
Den rektangulära delen av kyrkogården närmast kyrkan fick sin
utsträckning någon gång under 1800-talet, det är mycket möjligt
att detta skedde 1872, då nya grindar sattes upp. Den östra delen
tillkom 1922 då kyrkogården utvidgades. Ett förslag på nya grindar
till utvidgningen togs fram av ingenjören G. Lindberg. Både förslaget
för utvidgningens ordnande och grindarna omarbetades av
Kungliga Byggnadsstyrelsen för att kunna godkännas. I slutänden
användes dock grindar som var väldigt lika Lindbergs förlaga och
kyrkogården ordnades inte med allmänna och familjegravar som
Byggnadsstyrelsen föreslagit. 1953 togs ett förslag fram på planering
av kyrkogården av kyrkogårdsarkitekt Ragnar Ekstedt, Växjö. Det
var förmodligen i samband med denna som gravkullarna togs bort
liksom de ligusterhäckar som kantade gångarna.
Kyrkogården blev snart för liten igen och 1980 godkändes ett förslag
till utvidgning upprättat av Ingenjörsfirman Orrje & Co AB i
Växjö. Området var 2 500 kvm stort och låg norr om den befintliga
kyrkogården och väster om bårhuset. För att lättare kunna ta sig
mellan kyrkogårdens olika delar anlades 1993 en gång från kyrkans
västingång till den nya kyrkogården. I samband med detta var man
tvungen att ta upp en öppning i den befi ntliga kyrkogårdsmuren.
Till utvidgningen i norr fogades 2001 en minneslund efter ritningar
av arkitekt Georg Andersson. Under 2004 genomfördes två arkeologiska
undersökningar inför grävningsarbeten på kyrkogården.