KARLSTORPS KYRKA

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den medeltida träkyrkan revs 1760, då en ny kyrka byggdes av byggmästare Petter Fröling. Sakristian utgörs troligen av träkyrkans stensakristia, som omtalas 1718. Ritningar saknas. Den tornlösa kyrkan med klockstapel från 1740 är mycket välbevarad och ligger högt i en sluttning med vidsträckt utsikt.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulärt, något skevt kyrkorum med rakslutet kor i öster, rymlig sakristia i norr och litet vapenhus med rundade hörn i väster. Ingång i söder mitt emot sakristian. Uppförd i gråsten, slätputsad i vitt med asfaltstruken sockel. Färgspår, observerade vid senaste renoveringen, tyder på att den ursprungliga avfärgningen ovan sockeln varit rosa. Det ursprungliga spåntaket ersattes 1915 av enkupigt rött tegel.

EXTERIÖR - Släta och osmyckade yttermurar, höga rundbågiga fönster, eventuellt förstorade under 1800-talet. Vapenhusets tak konkavt svängt, knappt inpassat mellan de övre läktarfönstren. Hög stentrappa till sydportalen, som förbättrats till jubiléet 1860 enligt inskription.

INTERIÖR - Det förhållandevis korta och breda kyrkorummet har kvar mycket av sin ursprungliga karaktär, dels från byggnadstiden, genom att originalmålningar på bänkfronter och läktarbarriär tagits fram, dels från 1830-talet, då predikstol och altarordning tillkom. Den enda mer iögonfallande förändring som skett är Einar Forseths Altarmålning "Bergspredikan" från 1936, infattad i 1838 års klassicerande ramverk. Den ersatte Sven Gustaf Lindbloms kopia från 1841 av Fredric Westins "Kristi uppståndelse", som nu hänger på nordväggen. Dessförinnan hade kyrkan altarskåp och predikstol från den gamla kyrkan. Den nuvarande predikstolen, som tillkom ca 1838, har ljudtak med mindre diameter än korgen och enkel draperimålning på väggen. På de slutna bänkkvarterens fronter och på läktarbarriären ses de ursprungliga blomstermålningarna och marmorerade spegelfälten från 1765. På läktarbarriären återges Jesus och apostlarna, målad 1774 av D Meijer. Enligt 1828 års inventering var färgsättningen på bänkar och läktarbarriär vit med marmorering i rött och blått medan altarringen var blå med röda och gröna lister och blomstermotiv i spegelfälten. Ståtlig orgel med verk från 1876, byggd av Erik och Sven Nordström. Läktaren är ej underbyggd och pelarnas marmorering i rosa och grönt ursprunglig.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 2, Småland och Öland. 1993

Karlstorps kyrkogårds tidigaste historia är höljd i dunkel. När den
nuvarande kyrkan byggdes 1760 plockade man ned en äldre som
stod på platsen. Enligt uppgift hittades då en bjälke med inskriptionen
1252 och detta årtal har tagits som byggnadsdatum för den
förra kyrkan. Det spekuleras även i om en äldre kyrka fanns på
platsen redan 1252. Kyrkogården har alltså förmodligen ursprung
i medeltiden. Från äldre fotografi er kan utläsas att kyrkogården
fortfarande 1937 hade en ängslik karaktär med främst högresta
gravvårdar i trä. 1946 hade kyrkogården till stor del ordnats med
grusgravar med stenram i gräsmatta. Kyrkogården har utvidgats
vid två kända tillfällen, 1925 öster om vägen och efter 1979 mot
väster. Ett förslag till bisättningskällare upprättades av Johannes
Dahls arkitektfirma i Tranås vilket godkändes 1969 men om denna
blev utförd är okänt.

Allmän karaktär
Kyrkogården har en asymmetrisk form och är uppdelad i tre delar
som följd av utvidgningar under 1900-talet. Kyrkan är placerad
längst i norr på de centrala, äldsta delen. Smärre nivåskillnader har
åtgärdats med terrasseringar. Hela kyrkogården har gräsmatta och
raka rader av gravvårdar.

Omgärdning
Den mellersta delen av kyrkogården, med kyrkan, omgärdas av en
kallmur av granit som främst fungerar som stödmur. Den är på vissa
ställe efterstruken med cement. Den östra delen, på andra sidan
vägen omgärdas i väster och norr av en cementfogad mur av runda
naturstenar och i öster och söder av en syrénhäck. Den yngsta delen
i väster avgränsas av en slänt mot prästgården i norr, oxbär i väster
och söder samt en kallmur och ett staket mot klockstapeln i öster.

Ingångar
Kyrkogården har sex ingångar, tre till det äldsta området, varav två
med grind, två till utvidgningen i öster, en med grind, och en till
den västra delen utan grind. Huvudingångarna finns i söder, en
på vardera sidan vägen. De är identiskt utformade med ett sirligt
smidesmönster och målade i svart. Mot prästgården i nordöst finns
en enklare trägrind.

Vegetation
Vegetationen på kyrkogården är sparsam och fungerar främst som
omgärdning och rumsbildare. I väster finns en oval, låg måbärshäck
runt minneslunden, ytterligare en måbärshäck som delar området
i mindre rum samt hagtornsträd. Oxbär och forsythia växer längs
muren mot öster. Den centrala delen har endast fyra almar vid huvudingången
och i öster finns lind, alm och lönn invid muren och
en tuja centralt i kvarteret.

Gångsystem
Det resterande grusgångssystemet är enkelt och binder samma de
olika delarna. En gång leder från den västra huvudingången till
kyrkans båda ingångar och vidare till minneslunden och bort mot
sockenstugan. På utvidgningen i öster leder en gång längs den västra
muren fram till terrasseringen.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna på Karltorps kyrkogård är nästan uteslutande av den
låga och breda typ som varit modern under andra hälften av 1900-
talet. här fi nns endast ett fåtal undantag. De äldre är främst i grå eller
svart granit medan yngre vårdar även är i röd granit. De stora fl ertalet
är enkelt och symmetriskt utformade med klassiserande detaljer
på de äldre. De yngsta vårdarna har en mer naturstensinspirerad
formgivning med en kontrast mellan hög- och opolerad yta.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning se pdf.

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A är litet, rektangulärt och ligger till höger innanför huvudingången
till den äldsta delen av kyrkogården. Det omges på tre sidor
av grusgångar och två almar skänker rumslighet till kvarteret.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är med tre undantag från tiden före 1945 och detta
syns i utformningen av dem. De är i de flesta fall högresta och påkostade
i sin utformning med ideal som skvallrar om en svunnen tid.
Här finns även fyra vårdar från 1800-talet varav tre gjutjärnskors.
Till fem gravar hör grusbäddar och stenram och troligtvis har fler
gravar haft grusbädd. Titlar finns på 12 av de 19 vårdarna vilket
tydligt visar på kvarterets dignitet och ålderdomlighet. Här finns
fil. doktor, marinöverdirektören, fabrikör, överstelöjtnant, läraren,
barnmorskan, kontraktsprosten, capitain och riddaren, direktör,
civilingenjören, generaladjutanten och bruksägaren.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarteret är den större delen av den äldsta kyrkogården. Det är ett
trapetsoidformat område söder och väster om kyrkan. Gravvårdarna
står i rader på gräsmatta, riktade mot öster.

Gravvårdstyper
Det största antalet vårdar i kvarteret är från 1960-70-talen med
en i övrigt relativt jämn spridning över 1900-talet. Detta innebär
att det är den låga och breda vården som dominerar, vilken blev
modern under mellankrigstiden och vars popularitet håller i sig än
idag. Utformningen varierar med tillkomsttiden, de äldsta har ofta
klassiserande utsmyckning i form av kolonner och överliggare, därefter
förenklas den i takt med samhällets sociala utjämning. Under
1990-talet blir det allt vanligare med asymmetriska vårdar, gärna
med inspiration hämtad från den naturliga stenen. Äldre vårdar från
början av 1900-talet har i kvarteret obeliskform men storleken på
dem kan skilja markant. De få högresta vårdarna har en pedagogisk
betydelse. De flesta vårdar har en steninramad rabatt framför
dem. Invid kyrkan står fyra smidesvårdar från mitten av 1800-talet,
förmodligen sekundärt placerade. Titlar förekommer inte i någon
högre grad något som är att vänta i ett kvarter som detta. De som
finns speglar de högre samhällsskikten: skräddarmästare, löjtnant,
kyrkoherde, klockare och organist, kantor, fd soldat, hemmansägare,
nämndeman och lantbrukaren.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarteret är den yngsta utvidgningen från 1979. Det är ännu inte
utnyttjat i någon större utsträckning.

Gravvårdstyper
Vårdarna är uteslutande från 1980-2000-talen. De är moderna i sin
utformning med asymmetriska former och i många fall blankpolerad
yta. Titlar förekommer inte.

Kvarter D
Allmän karaktär
Kvarter D innefattar 1925 års utvidgning öster om vägen. Gravvårdarna
står i upprepade rader på gräsmatta. Den nordöstra delen
av kvarteret ligger högre än den övriga.

Gravvårdstyper
Kvarteret gravvårdsbestånd är väldigt enhetligt. Med tanke på kvarterets
tillkomsttid är det inte förvånande att de allra flesta vårdarna
är moderna. De är typiska för efterkrigstiden, det vill säga enkelt
utförda med breda och låga proportioner. Ett fåtal mer utsmyckade
vårdar, ofta med drag hämtade ur den klassiska skolan som kolonner
och tympanonfält, fi nns men huvudsakligen har vårdarna ingen
eller en diskret dekoration med kristen symbolik. Flera småskaliga
vårdar har typiska drag från allmänna linjen. Med få undantag är
de i svart eller grå granit. Från och med 1990-talet ändras utformningen
till mer fria former med asymmetriska naturstenar som
förebilder. Titlar förekommer sparsamt, bland andra chaufför,
åkeriägare, smedmästare, landstingsmannen, handelsläraren och
nämndemannen. Mot den norra muren finns en uppsamlingsplats
för bortplockade vårdar.

Minneslund
Minneslunden ligger i kvarter C och består av en oval gräsmatta
inramad av en låg måbärshäck. Vid ovalens västra sida fi nns en
blomsterplantering och en mörkt träkors.