SYA KYRKA

FÖRSAMLING 1995 - SYA

BEFOLKNINGSTAL - 1805: 346, 1900: 638, 1995: 516

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken.

LÄGE OCH OMGIVNING - Kyrkan ligger på en höjd i utkanten av Sya tätort, med Svartån i nordväst och Hydingebäcken i sydväst. En f.d. skola ingår i närmiljön.

RASERAD KYRKA / RUIN -

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - Den murade kyrkan består av ett rektangulärt långhus med rakslutet korparti, sakristia i norr samt torn i väster. I: En medeltida stenkyrka, av i övrigt okänd utformning, ingår ännu i det befintliga långhusets nordmur. Ett torn, av okänd utformning, byggdes 1604. Reparation och tillbyggnad diskuterades fram till 1770. Kyrkan revs till största delen i samband med att ny kyrka uppfördes på samma plats. II: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1774 av byggmästare Petter Andersson och murmästare Måns Månsson, varvid föregångarens norra långhusmur behölls och utgör en del av de nuvarande mursträckningarna. Det befintliga tornet byggdes 1863 samtidigt med sakristian (sakristian tidigare inrymd bakom altaret).

EXTERIÖR OCH INTERIÖR - En gustaviansk kyrka med tidstypisk exteriör med vitputsade murytor och rundbågiga fönsteröppningar. Det dominerande taket över långhuset från 1700-talet är brutet och valmat i öster. Det yngre västtornet kröns av en spira med svängd nederdel. Huvudingång i väster. Kyrkorummet täcks av ett brädtunnvalv. Arkitekt Johannes Dahl ledde en restaurering 1933, som kommit att prägla kyrkorummets utseende. Åren 1956-57 restaurerades kyrkan återhållsamt efter förslag av Erik Lundberg. Altartavlan målades av Bengt Frökenberg 1826, en fri kopia efter Pehr Hörberg. Predikstolen är förfärdigad av Henrik Werner d.y. 1689 och förändrades vid överflyttningen från den gamla kyrkan. Orgelfasad från 1866 med orgelverk från 1967. Bänkinredningen ursprunglig men ombyggd.

ÖVRIGA UPPLYSNINGAR - Ett senmedeltida altarskåp finns vid ena långväggen. Dopfunten är gjord av Mårten Hacke 1658.
Uppgifterna är sammanställda av Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 2000; rev. 2003.

Sya är en medeltida socken och 1382 omtalas "Syio skogh". En kyrka uppfördes troligen på 1200-talet. Den ersattes 1774 av den nuvarande kyrkan. Delar av den medeltida kyrkans murverk kan ingå i den norra muren. Kyrkan är uppförd i gråsten och har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i samma bredd. Sakristian ligger på norra sidan, med ingång från koret. Tornet i väster avslutas med en låg koppartäckt, klockformad huv med hög spira. Tornet och sakristian byggdes 1863. Huvudingången är genom tornet. Ytterligare en portal finns i söder. Kyrkans fasader är slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Långhuset har en gustaviansk karaktär med sitt kraftiga och spåntäckta tak, medan tornhuven och spiran mer speglar sin tids arkitektur. Även invändigt har kyrkan en gustaviansk karaktär med bl a den kraftiga taklisten och det välvda brädtaket.

KYRKOGÅRDEN
Kyrkan ligger på kyrkogårdens nordvästra del. Kyrkogården omges av gråstensmurar av olika karaktär, både halvmur och lägre stödmur. Huvudgrinden i söder är en dubbelgrind i järnsmide med konkavt svängt krön, tillverkad under andra delen av 1800-talet. En mindre smidesgrind med grindstolpar av trä leder in till den utbyggda delen av kyrkogården från öster. I en oregelbunden trädkrans växer bl a lönn. Intill den östra kyrkogårdsmuren bildar allén till Sya gård en del av trädkransen. Kyrkogården har en oregelbunden karaktär. Väster och söder om kyrkan är det öppna ytor med glest mellan gravvårdarna. Den västra delen har kvar sin linjegravskaraktär med små, enkla gravvårdar. Öster om kyrkan ger rygghäckarna en mer sluten karaktär och här finns drygt 20 st grusgravar omgärdade av tujahäckar. Varvet närmast kyrkogårdsmuren är obrutet, utom väster om kyrkan. Kvarter D, som lades ut på 1930-talet, har en sentida prägel och öppen karaktär. Bland enskilda gravvårdar märks en sköldformad gravvård, en konstrikt utförd smidesvård över en smed och en bautasten omgärdad av pollare med kedjor. På kyrkogården finns i övrigt en del högre stenar, men de flesta gravvårdarna är låga och breda.

Kyrkogårdens historik
Uppgifter om kyrkogårdens historik har i huvudsak hämtats från Östergötlands
länsmuseums topografiska arkiv och bibliotek.

Kyrkogården har sedan medeltiden vuxit fram runt den medeltida kyrkan.
I P D Widegrens sockenbeskrivning från början av 1800-talet står det att kyrkans två
klockor hänger i en klockstapel på kyrkogården. I olika sockenbeskrivningar från 1760
och framåt nämns en runsten vid kyrkan. I A Ridderstads beskrivning från 1918 nämns
en rusten vid kyrkan, där den har blivit använd som grindstolpe. Det har, enligt
Ridderstad, blivit antaget att den motsvarande stolpen även har runor, vilka i så fall
blivit vända inåt.

Ett fotografi från 1932 visar området sydost om kyrkan som en ojämn gräsyta med två
gravstenar som står söder om kyrkan. Det är troligen två av de stenar som idag står
invid sakristian. Delar av dagens gräsområde verkar vara grusat eller sandat. Söder om
den södra grusgången och öster om gräsytan ligger häckomgärdade gravar.
Enligt en tidningsartikel från 1937 gjorde arkitekt Johannes Dahl från Tranås ett förslag
till utvidgning av kyrkogården. Runt kyrkogårdstomten skulle högstammiga träd
planteras av samma slag som finns på gamla kyrkogården. Innanför kantskoningarna
skulle större häckar planteras av hagtorn eller liguster. I kvartersgränserna tänkte man
plantera låga ligusterhäckar och i fonden till gångarna högväxande thuja eller något
liknande. Vid gången mellan gamla och nya kyrkogården vidgas öppningen i den
gamla skoningen och skoningen som upptager gångens lutning ned till nya området
omlägges på ett prydligt sätt. I en något senare tidningsartikel samma år står det att
arbetslöshetskommittén i Sya socken anhåller hos A.K. om statsbidrag för att som
statskommunalt reservarbete utvidga kyrkogården. Det rör sig troligen om nuvarande kv
D, där gravläggningarna är från 1930-talet och framåt. Enligt en ritning av Johannes
Dahl från 1933 var avsikten att hela den nya delen skulle användas för allmänna gravar,
utom i det nordöstra hörnet, som reserverades för barngravar.
1947 upprättades ett förslag till kombinerad transformatorskiosk och likbod.
Ett flygfotografi från 1952 visar häckomgärdade gravar på den tidigare gräsytan öster
om kyrkan samt nordost om kyrkan.

År 1989 fick man Länsstyrelsens tillstånd att anlägga en minneslund.

År 1996 utfördes en arkeologisk förundersökning i samband med schaktning för
vattenledning norr om kyrkan. Vid undersökningen påträffades rasmassor, troligen från
ombyggnadsarbetena på 1770-talet.

SYA KYRKA
En kyrka uppfördes troligen på 1200-talet. Den ersattes 1774 av den nuvarande kyrkan.
Delar av den medeltida kyrkans murverk kan ingå i den norra muren. Kyrkan är uppförd
i gråsten och har ett rektangulärt långhus med rakt avslutat kor i samma bredd.
Sakristian ligger på norra sidan med ingång från koret. Tornet i väster avslutas med en
låg koppartäckt, klockformad huv med hög spira. Tornet och sakristian byggdes 1863.
Huvudingången är genom tornet. Ytterligare en portal finns i söder. Kyrkans fasader är
slätputsade och avfärgade i brutet vitt. Långhuset har en gustaviansk karaktär med sitt
kraftiga och spåntäckta tak, medan tornhuven och spiran mer speglar sin tids arkitektur.
Även invändigt har kyrkan en gustaviansk karaktär med bl a den kraftiga taklisten och
det välvda brädtaket.

BESKRIVNING AV KYRKOGÅRDEN
Kyrkogården består av fyra kvarter: A-D.

Allmän karaktär
Kyrkogården omges av gråstensmurar av olika karaktär, både halvmur och lägre
stödmur. I en oregelbunden trädkrans växer bl a lönn. Intill den östra kyrkogårdsmuren
bildar allén till Sya gård en del av trädkransen. Kyrkogården har en oregelbunden
karaktär. Väster och söder om kyrkan är det öppna ytor med glest mellan gravvårdarna.
Den västra delen har kvar sin linjegravskaraktär med små, enkla gravvårdar. Öster om
kyrkan ger rygghäckarna en mer sluten karaktär och här finns drygt 20 st grusgravar
omgärdade av tujahäckar. Varvet närmast kyrkogårdsmuren är obrutet, utom väster om
kyrkan. Kvarter D, som lades ut på 1930-talet, har en sentida prägel och öppen karaktär.

Omgärdning
Kvarter A, B och C:
Västra muren: ca 0,9 m hög, kallmurad och av i huvudsak 0,4-0,6 m stora gråstenar med
en del kilsten. Sedum och gräs växer på murkrönet. Kyrkogården är i nivå med
murkrönet. En trätrappa och en plattform av trä finns i muren. Nedanför plattformen står
en container.
Norra muren: ca 0,6 m hög av upp till ca 1,7 m långa huggna gråstensblock i ett skift.
Murfogar. Innanför muren växer berberis.
Östra muren: drygt 0,1 m hög av långa stenblock. Hagtornshäck växer innanför
murkrönet.
Södra muren: från sydöstra hörnet fram till några meter väster om grinden är muren ca
0,5 m hög av upp till ca 2,0 m långa huggna gråstensblock. I höjd med kyrktornet och
västerut har muren samma karaktär som norra muren.
Kvarter D: ligger norr om övriga kyrkogården. I väster finns en låg mur som enbart syns
som en ca 0,1 m hög stenrad av långa gråstensblock. Muren norr om kvarteret är likadan
som den övriga norra muren och den östra muren vid kv D syns som en ca 0,1 m hög
stenrad av långa stenblock.

Ingångar
Kvarter A, B och C:
Väster: en enkel trätrappa leder upp över muren från containern i väster.
Söder: dubbla grindar i järnsmide med konkavt svängt krön och bl a stående spetsiga
ovaler i mittpartiet. De fyrkantiga grindstolparna i gråsten har toppigt krön.
Kvarter D: en enkel smidesgrind i öster. De smala grindstolparna är av trä, har toppigt
krön och har varit fernissade.

Vegetation
Kvarter A, B och C:
Innanför muren i väster, söder och öster växer en ca 1,3 m hög hagtornshäck.
Väster: tre relativt höga lönnar står innanför murkrönet och en stor lönn på muren i
nordväst. Ett stort nyponsnår finns i sluttningen framför muren i nordväst.
Norr: en lönn och en stor kastanj står utanför muren.
Öster: utanför muren växer almar, askar och lönnar som en del av allén till Sya gård.
Söder: utanför muren står från väster: lönn, alm, två kastanjer vid grinden, alm och tre
lönnar (de senare är något yngre än de övriga). Söder om kyrkan finns en plantering
med perenna växter och vid grindarna står två formklippta tujabuskar.
Kvarter D: en ca 1,0 m hög oxbärshäck i väster, norr och öster. På muren i södra delen
av kvarteret (norra huvudmuren) växer berberis. Norr om kvarteret står två lindar.

Gångsystem
Kvarter A, B och C:
Gång med krossgrus runt kyrkogården och bred grusgång runt kyrkan. Tre grusgångar i
nord/sydlig riktning genom kvarter C. Några gräsytor vid kyrkan.
Kvarter D: grusgång från norr till gamla delen av kyrkogården och grusgång från östra
grinden till minneslunden i väster.

Gravvårdstyper
Väster om kyrkan finns det några enkla linjegravvårdar samt en gravvård i form av en
sköld. I norr står en konstrikt utförd vård i smide över en smed. Öster om kyrkan finns
en bautasten med kedjor och pollare. På kyrkogården finns i övrigt en del högre stenar
med de flesta gravvårdarna är låga och breda. Öster om kyrkan finns ett område med
häckomgärdade grusgravar. Det är 23 stycken grusgravar omgärdade av tujahäckar.

Minneslund
Utanför norra muren och kvarter D ligger minneslunden, som är sektorsformad. Den
avgränsas av kyrkogårdsmuren, en oxbärshäck i öster och en ca 0,6 m hög
idegranshäck. En gång med cementplattor leder fram till minnesstenen och
planteringar. Här finns även en äldre lind och en soffa.
Norr om kyrkan och väster om minneslunden finns en klippt gräsyta som avgränsas av
sluttningen mot ån. I västra delen inramar en häck av ölandstok en soffa och två
planteringar. Höga tujor växer i nordöstra delen.

Byggnader
På kyrkogården finns inga byggnader förutom kyrkan.

Övrigt
Norr om minneslunden står en del museistenar varav några är höga och polerade.
Några stenar ligger även i nordsluttningen. Öster om sakristian står några vårdar. Här
finns även vattenkannor, soptunnor mm.
Söder om kyrkan på en gräsyta med två buskar av ölandstok och syrén står en runsten,
Raä fornl nr 1. Den har tidigare varit grindstolpe. Texten är inte imålad eller tydd, delvis
p g a att stenen är skadad.
Belysning med lyktstolpe av gammal modell. Fernissade träsoffor.

BESKRIVNING AV ENSKILDA KVARTER
Kvarter A Gravplats nr A 1-99
Kvarteret omfattar gravplats nr A 1-99 och ligger väster och nordväst om kyrkan. Väster
och norr om kvarteret, utanför kyrkogården. ligger en ekonomibyggnad, Svartån och
minneslunden. Öster om kvarteret finns kyrkan och kvarter B. Söder om kvarteret,
utanför kyrkogården, ligger församlingshemmet.

Allmän karaktär
Väster om kyrkan har kvarteret en öppen karaktär med ett fåtal små linjegravvårdar på
en öppen gräsyta. Av kvarvarande vårdar att döma började gravläggningarna i sydvästra
hörnet. I kvarterets södra och norra del står olika typer av gravvårdar utmed
kyrkogårdsmuren.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i väster, norr och söder.

Ingångar
Huvudgrinden i söder och trätrappan över muren i väster.

Vegetation
Innanför murkrönet växer en hagtornshäck och vid norra muren växer berberis.

Gångsystem
Grusgång utmed kyrkogårdsmuren med en rad gravar närmast muren i norr och söder,
en grusad gång runt kyrkan. En plattsatt gång leder ut till det platta taket på
bisättningsrummet.

Gravvårdstyper
Enkla linjegravvårdar i väster, en gravvård i form av en sköld i söder och en del högre
vårdar i norr. I övrigt några låga och breda vårdar. Gravläggningar mellan 1880-talet
och 2000. Linjegravar från 1920 - 1930-talen. De flesta gravvårdarna är av svart eller
grå granit.

Övrigt
Väster om kyrkan står ett nyuppsatt fernissat träkors till minne av Albertina
Johansdotter. Hon ligger begravd närmare tornet. Albertina var en klok gumma och
kallades bl a Trolla.

Kvarter B Gravplats nr B 1-97
Kvarteret omfattar gravplats nr B 1-97 och går i en rad invid kyrkogårdsmuren i
nordost, öster och sydost. I norr ligger kvarter D, i öster och söder, utanför muren, finns
allén till Sya gård, en parkeringsplats och det f d ålderdomshemmet. I väster ligger
kvarter C och A.

Allmän karaktär
Kvarteret omfattar enbart en rad gravar utmed delar av norra och södra muren samt
utmed hela östra muren. Typen av gravvårdar varierar och dominansen av höga vårdar
är inte så framträdande här som på många andra kyrkogårdar, där de stora
familjegravarna sätter sin prägel på raden utmed kyrkogårdsmuren.

Omgärdning
Kyrkogårdsmuren i norr, öster och söder.

Ingångar
Huvudingången i söder, gången ned mot kvarter D i norr. Vid gången till kvarter D är
marken skodd med små, fyrkantiga gråstenar. Skoningen följer terrängen.

Vegetation
Hagtornshäck innanför kyrkogårdsmuren i öster och söder och berberishäck innanför
muren i norr.

Gångsystem
Den stora grusgången runt hela kyrkogården begränsar kvarteret.

Gravvårdstyper
I norr står en konstrikt utförd vård i smide över en smed. Dessutom finns det några
högre vårdar, i övrigt låga och breda vårdar. Materialet är huvudsakligen grå, svart eller
röd granit. Gravläggningar mellan 1895 och 2002 med flera vårdar från 1980- och 1990-
talen.

Kvarter C Gravplats nr C 1-210
Kvarteret omfattar gravplats nr C 1-210 och ligger öster och sydost om kyrkan. Norr,
öster och söder om kvarteret ligger kvarter B och i väster ligger kyrkan.

Allmän karaktär
Kvarteret har en strikt prägel genom de häckomgärdade grusgravarna och de höga
rygghäckarna i kvarteret.

Omgärdning
Formklippta ca 1,4 m höga tujahäckar växer utmed delar av kvarterets norra och södra
gräns.

Ingångar
-

Vegetation
Förutom tujahäckarna som omgärdar delar av kvarteret går tre stycken ca 1,4 m höga,
klippta tujahäckar genom kvarteret från norr till söder. Den fjärde tujahäcken i väster
har ersatts med en häck av ölandstok. Runt grusgravarna växer ca 0,4 m höga klippta
tujahäckar och några gravar har tuktade tujabuskar eller prydnadsbuskar av barrväxer.
En liten del av kvarteret ligger söder om kyrkan. Här växer en ca 0,7 m hög häck av
idegran.

Gångsystem
Grusgångar runt kvarteret samt tre grusgångar i nord/sydlig riktning genom kvarteret.

Gravvårdstyper
I kvarterets sydöstra hörn finns en bautasten omgiven av kedjor och pollare. Förutom
några högre stenar är de flesta gravvårdarna låga och breda. Materialet är huvudsakligen
grå, svart eller röd granit. 23 stycken grusgravar är omgärdade av tujahäckar. Krossgrus
på gravarna, en del gravar har plattgångar av kalksten eller cementsten. Gravläggningar
från 1905 till 2002, i huvudsak från 1940-talet och framåt.

Kvarter D Gravplats nr D 1-203
Kvarteret omfattar gravplats nr D 1-203 och ligger nordost om kyrkan som en senare
utvidgning av kyrkogården. I väster ligger minneslunden, i norr finns en sankmark, i
öster går allén till Sya gård och i söder ligger kvarter B.

Allmän karaktär
Kvarerets östra del, som saknar häckar, har en mycket öppen karaktär. Vårdarna står
dock placerade som om det fanns rygghäckar.

Omgärdning
I samtliga väderstreck kyrkogårdsmuren med häckar.

Ingångar
Grind i öster, öppning i muren mot kvarter B och mot minneslunden.

Vegetation
Strax väster om den nord/sydliga mittgången finns två ca 1,1 m höga oxbärshäckar. Vid
östra grinden och i fonden av den nord/sydliga mittgången samt utgången mot
minneslunden finns formklippta tujor.

Gångsystem
Två grusgångar en i nord/sydlig riktning och en i väst/östlig riktning. Krossgrus.

Gravvårdstyper
Låga och breda gravvårdar i grå, svart eller röd granit. Gravläggningar från 1930-talet
och framåt.