NORRA SOLBERGA GAMLA KYRKA OCH NORRA SOLBERGA NYA KYRKA

Norra Solberga kyrkogård har två kyrkor, den ena från 1200-talets mitt och den andra från sekelskiftet 1900. I och med att den nya kyrkan uppfördes bredvid den gamla utvidgades kyrkogården samtidigt som den gamla delen behölls. Kyrkogården har därefter utvidgats i flera etapper, de mest påtagliga utvidgningarna gjordes vid 1940-talet slut samt 1982. Samtliga delar är typiska representanter för sin tids kyrkogårdsideal. Utvidgningarna har också lett till att kyrkogården är en av de största landsortskyrkogårdarna i länet.

Mest iögonfallande är kvarter G med stora påkostade gravvårdar i ett enhetligt litet kvarter mellan nya och gamla kyrkan. Även det mer anspråkslösa kvarter B med det bäst kvarteret på kyrkogården med allmänna gravar i linje är värt att uppmärksamma. Ett stort kulturhistoriskt värde ligger även i enskilda årvdar, många på Norra Solbergas kyrkogård har kulturhisoriska värden genom det de berättar genom personhistoria, titlar, inskriptioner, orts- eller gårdsnamn etc. men även genom konstnärliga värden.

Sammanfattande beskrivning
Norr Solberga kyrkogård har två kyrkor, den ena från 1200-talets mitt och den andra från
sekelskiftet 1900. I och med att den nya kyrkan uppfördes bredvid den gamla utvidgades
kyrkogården samtidigt som den gamla delen behölls. Kyrkogården har därefter utvidgats i flera
etapper, de mest påtagliga utvidgningarna gjordes vid 1940-talet slut samt 1982. Samtliga delar
är typiska representanter för sin tids kyrkogårdsideal. Utvidgningarna har också lett till att
kyrkogården är en av de största landsortskyrkogårdarna i länet. Mest iögonfallande är kvarter G
med stora påkostade gravvårdar i ett enhetligt litet kvarter mellan nya och gamla kyrkan. Även
det mer anspråkslösa kvarter B med det bäst kvarteret på kyrkogården med allmänna gravar i
linje är värt att uppmärksamma. Ett stort kulturhistoriskt värde ligger även i enskilda årvdar,
många på Norra Solbergas kyrkogård har kulturhisoriska värden genom det de berättar genom
personhistoria, titlar, inskriptioner, orts- eller gårdsnamn etc. men även genom konstnärliga
värden.

Beskrivning av kyrkogården idag
Allmän karaktär
Kyrkogården består av två delar på
var sin sida om landsvägen med helt
olika karaktär. Den äldre delen
söder om landsvägen är därtill
utvidgad vid tre olika tillfällen och
har utifrån detta också olika
karaktär. Varje del är tydligt
avläsbar som en egen del, präglad
av sin samtid, men utan att
helhetsintrycket för hela kyrkogården
blir splittrat. Både norra och
södra delen av kyrkogården präglas
huvudsakligen av 1900-talets kyrkogårdsutveckling
med enstaka spridda
vårdar från 1800-talet bevarade
på södra kyrkogården.
Omgärdning
Gamla kyrkogården är omgärdad av
en låg kallmurad stenmur av lite olika
utformning. I norr lades muren om på
1960-talet på befintlig plats där gamla
muren låg och kryptall planterades i
anslutning. Samtliga murar är kallmurade,
runt den västra kyrkogårdsutvidgningen
från 1947 är den
kallmurad med kluvna stenar medan
muren runt övriga äldre delen är kallmurad
med till största delen naturlig
gråsten. På grund av topografin är de
västra, södra och östra murarna
uppförda som stödmurar.
Den nya kyrkogården från 1982
norr om landsvägen är delvis
omgärdad av stenmurar (längst i norr
vid minneslunden samt södra delen vid vägen) och delvis av trästaket

Ingångar
Den södra kyrkogården har tre huvudingångar: en mittemot gamla kyrkan, en mittemot nya
kyrkan och en i skarven till den västra kyrkogårdsutvidgningen. Ingången längst i öster närmast
den gamla kyrkan är en svart järngrind med putsade grindstolpar med koppartäckning. Ålder är
inte känt men hör till en av de äldsta grindarna på kyrkogården. Grinden närmast den nya
kyrkan är en låg järngrind från 1965 som sattes upp i samband med omläggningen av muren.
Grindstolparna i mejslad granit är också från denna tid. Den västra grinden är en modernt
utformad grind med stjärnor, och är troligen från 1947 när kyrkogården utvidgades. Samma typ
av grind finns även på den nya kyrkogården i norr. Den andra av kyrkogårdens två äldre grindar
sitter bakom gravkapellet och är av stilen att döma troligen den grind som uppsattes framför nya
kyrkan när denna uppfördes 1901. Den äldre grinden vid gamla kyrkan och grinden bakom
gravkapellet har höga kulturhistoriska värden, grindarna med stjärnor har mer estetiska värden
medan grinden norr om nya kyrkan endast har låga kulturhistoriska värden.

Vegetation
Den gamla södra kyrkogårdens växtlighet
präglas främst av trädkransen,
almallén och rönnallén. Trädkransen
är inte enhetlig och varierar från del
till del. Runt den äldsta delen vid
gamla kyrkan består trädkransen av
lönnar som växer utanför muren och i
söder av lönn och lind. I norr saknas i
stort sett träd, muren kompletteras
istället av kryptall. Den västra utvidgningens
trädkrans består av björkar,
planterade 1965. Almallén i kyrkans
axel från västra ingången syns inte
när det senaste flygfotot togs i slutet
av 1940-talet varför den i alla fall inte
kan vara äldre än så. Allén fortsätter
in i nya delen mot väster med genom
den rönnallé som planterades 1965.
Nya kyrkogården i norr är upplagd på ett helt annat sätt än den äldre södra kyrkogården.
Här spelar växtligheten en mycket större roll som rumsskapare jämfört med södra kyrkogården.
Här finns rosenbuskar, oxbärshäckar, måbärshäckar, tallhäckar mm. En del äldre träd kompletterar
yngre bestånd av olika frukt- och bärträd. I norra delen vid minneslunden är karaktären
annorlunda med tallar och björkar.

Gångsystem
Gångsystemet på södra kyrkogården är traditionellt
och mycket välbevarat. Gångar går runt varje
kvarter och längs med kyrkogårdsmuren bortsett
från kvarteret nordväst om nya kyrkan där gånga
längs kyrkogårdsmuren har såtts igen med gräs.
Samtliga gångar är gruslagda. Grusgångar och
grusbäddsgravar är ett traditionellt inslag på alla
kyrkogårdar och med tanke på att nästan alla grusbäddsgravar
är borta idag så spelar grusgångarna
en desto större roll.
På norra kyrkogården slingrar sig en gång från
huvudingången i söder till minneslunden i norr.
Gången är lagd med smågatsten, vinkelrätt från den
går i båda riktningar gruslagda gångar mellan
kvarteren.

Gravvårdstyper
På Norra Solberga kyrkogård förekommer gravvårdar
från 1800-talets slut fram till idag, det
förekommer både enkla gravvårdar från allmänna linjen och påkostade stora monumentala
gravvårdar. Eftersom kyrkogården har växt successivt har man länge kunnat undvika att blanda
in nya gravar på äldre kvarter och därför är kvarteren relativt homogena. Gravvårdar från
allmänna linjen förekommer främst i kvarteren söder om nya kyrkan, påkostade köpegravsvårdar
från 1900-talets börjar förekommer främst i kvarteren norr om nya kyrkan och
moderna familjegravsvårdar förekommer främst i västra delen, på den nya norra kyrkogården.
På norra kyrkogården finns även en minneslund, en kistlund samt en urngravslund.

Byggnader
Ett gravkapell uppfördes 1963 i kanten mellan västra utvidgningen och gamla kyrkogården.
Kapellet har putsade vita fasader och vilar på en gråmålad slät sockel. Taket är ett högrest
sadeltak som är täckt med falsad kopparplåt. Huvudfasaden mot norr är enkel och artikuleras av
ett enkelt kors över en rundbågad portal. Kapellet ligger i suterräng och på baksidan finns en
enkel dörr till källarplanet.

Beskrivning av enskilda kvarter
Nya kyrkogården
Allmän karaktär
Nya kyrkogården invigdes 1982 och utgör en
separat del av Norra Solbergas kyrkogård, avskild
från den gamla av landsvägen. Kyrkogården är
långsmal i nord-sydlig riktning och indelad i
mindre kvarter på ömse sidor om den stenlagda
gången. Varje kvarter är tydligt rumsligt
avgränsat genom höga buskar och trädplanteringar.
Variationen vad gäller växtlighet är
stor. Endast några få delar av kyrkogården har
tagits i anspråk, främst i de södra delarna. Längst
upp i norr finns en minneslund, därbredvid en
urnlund samt även en kistlund.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna följer sedvanlig utformning på
gravvårdar från 1900-talets sista decennier små,
låga, ofta bredare än vad de är höga, saknar
sockel, enkla utformningar och konturer. Antalet
titlar är få och symboler på stenarna är ofta naturnära och mångtydiga. Den enda funna titeln var
en stationsföreståndare. Moderna gravvårdar är ofta väldigt enhetliga men en och annan kan
bryta sig ur och särskilja sig, på nya kyrkogården märks t ex en glasvård och en smidd järnvård.

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarter A omfattar den västra
utvidgningen av gamla kyrkogården
som gjordes på 1940-talet och är ett
homogent rygghäckskvarter. Området
är omgärdat av kallmurade stenmurar
och spireahäckar, inne i kvarteret är
gravraderna ordnade i nord-sydlig
riktning och planterade med
cotoneasterhäckar. I nordvästra delen
anlades enligt ursprungsritningarna en
öppen plats med ett stort kors i linje
med nya kyrkans axel. Korset står
kvar med en liten plantering runt om
och arrangemang för sittbänk, men
den öppna platsen har tagit i anspråk
för gravar. Ståtlig är även den
rönnträdsallé som går från ingången i
öster och som utgör fortsättning på allén framför nya kyrkan.

Gravvårdstyper
Samtliga gravvvårdar är tillkomna efter 1947, och präglas av ideal som är typiska för 1900-
talets andra hälft. Gravvårdarna är enkla, huvudsakligen låga och breda, regelbundet placerade
utmed raka rygghäckslinjer. Titlar förekommer men relativt sparsamt och berätta om yrken
såsom charkuterihandlare, ingenjör, åkeriägare, byggmästare, trädgårdsmästare mm.

Kvarter B
Allmän karaktär
Kvarter B ligger närmast den västra utvidgningen på gamla kyrkogården och utgörs av en
triangulär grästäckt plan huvudsakligen med gravvårdar från allmänna linjen. Kvarteret togs
först i anspråk 1931 och avsattes då för den allmänna linjen. Kvarteret är öppet och utan träd
eller häckar.

Gravvårdstyper
Kvarter lades ut 1931 som ett område
för allmänna linjen och enligt ålder på
gravvårdar använde det som sådant
också fram till 1941. Längs med
västra häcken mot gången till
gravkapellet står senare familjegravvårdar
men dessa räknas in under
kvarter I med övriga kantgravar.
Gravstenarna är enkla och relativt
små, främst högresta, antalet titlar är
litet som det brukar vara i allmänna
kvarter förman och byggmästare
är två undantag. Flera av de
allmänna vårdarna har inskriptioner
av typen Mor och inget annat.

Kvarter C
Allmän karaktär
Kvarter C består av två dubbla gravrader
med en grusgång emellan, det
ligger närmast kvarter B sydväst om
kyrkan. Kvarteret är ett köpegravsområde
med flera större familjegravar.
Den östra raden av de två har
en stor häck av cotoneaster. Gravvårdarna
är placerade i två regelbundna
rader där gravvårdarna i varje
rad har ryggarna mot varandra,
riktade mot öster och väster som på
övriga kyrkogården.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är huvudsakligen äldre, från 1910-30-talet med spridda inslag av senare
gravvårdar från 1960- och 70-tal. Kvarteret har hört till det så kallade köpegravsområdet och
grvarana har haft häckomgärdningar eller stenramar, samt grusbäddar. Idag är alla grusbäddar
och ramar samt häckar borttagna och ytorna är helt täckta med gräsmatta. Titlar förekommer i
rätt stor omfattning vilket är typiskt för denna typ av kvarter. Bland dessa hittar vi yrken som
trävaruhandlande, trädgårdsmästare, doktorinnan, bagaremästare och ringkarl.

Kvarter D och E
Allmän karaktär
Kvarter D och E har ursprungligen
varit två skilda kvarter men är idag
sammanväxta och skiljs bara åt av en
häck. Eftersom de är så pass lika till
sin karaktär beskrivs de i detta
sammanhang tillsammans. Kvarteren
ligger söder och sydväst om nya
kyrkan och har från början avsatts för
allmänna gravar. Idag är kvarteren
mer uppblandade. Kvarteren är enkla
och luftiga, utan häckarrangemang,
men med en del spridda sorgeträd
från senare tid.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna är av två olika kategorier; dels vårdar från allmänna linjen från 1900- 20 tal och
dels moderna familjevårdar från 1940-80-tal. Båda sorterna är av typisk utformning för sin tid.
Titlar är fåtaliga vilket också är typiskt för för gravvårdstyperna de som finns berättar om
yrken såsom föreståndarinna, hemmansägare, smed, maskinmästare, mjölnare mm.

Kvarter F
Allmän karaktär
Kvarter F omger den gamla kyrkan,
och hör sålunda till kyrkogårdens
äldsta, medeltida del. Kvarteret har
dock inte kvar någon prägel av detta
utan präglas istället av gravvårdar
från i huvudsak 1900-talets mitt och
andra hälft. Ett fåtal äldre vårdar
blandar dock upp karaktären så att det
inte känns som ett renodlat modernt
kvarter. Gravvårdarna står längs
regelbundna rader vända huvudsakligen
åt väster. En häck av
cotoneaster går genom kvarteret i
linje med gamla kyrkans kor.

Gravvårdstyper
I kvarteret finns några av kyrkogårdens äldsta gravvårdar, men det stora flertalet kommer annars
från 1900-talets mitt och andra hälft. De äldre vårdarna sätter dock en prägel på kvarteret som är
viktig att värna om, mycket tack vare att flera av dessa är högresta och stora till formatet. Under
1930-talet började man åter jordfästa i kvarteret och från den tiden och framåt härrör ett stort
antal stora familjegravsvårdar. De ursprungliga grusbäddarna och inramningarna är borta men
storleken och ytorna runt omkring märks ändå. Titlar förekommer rikligt i kvarteret vilket hör
ihop med de många stora och påkostade vårdarna. Bland dessa märks t ex inspektören,
maskinisten, byggmästare, predikanten och lärarinnan, slöjdlärarinnan, grundläggaren,
köpmannen mm.

Kvarter G
Allmän karaktär
Kvarter G ligger mellan gamla och
nya kyrkan, på den gamla kyrkogårdens
mark. Kvarteret är litet men
innehåller kyrkogårdens mest påkostade
vårdar och dessa präglar
kvarteret helt och hållet. Vårdarna
står oregelbundet placerade enligt ett
äldre skick med olika storlekar på
gravarna. Regelbundna linjer och
rader saknas alltså. Idag är hela
kvarteret täckt med gräsmatta och de
individuella gravarnas storlek syns
inte längre.

Gravvårdstyper
Kvarteret är det kvarter på kyrkogården som har flest äldsta gravvårdar. Variationen är stor, men
gemensamt för de mest typiska är storleken och höjden på dem, flera är i polerad diabas. Tre
liggande hällar finns också. Titlar förekommer nästan på samtliga vårdar och speglar yrken och
titlar inom samhällets högre klasser såsom bankdirektören, kaptenen, majoren och riddaren,
auditören, överbarnmorskan, fabrikören mm.

Kvarter H
Allmän karaktär
Kvarter H ligger direkt norr om
nya kyrkan och har tidigare varit
indelat i tre delar, idag är dessa
sammanväxta till ett kvarter
genom att gångar har såtts igen
med gräs. Närmast kyrkans
norra ingång ligger kyrkogårdens
mest påkostade grav med gjutjärnsstaket,
även övriga gravar är
påkostade om än inte lika
mycket. Kvarteret var tidigare
köpegravsområde, vilket märks
på de stora vårdarna och det stora
utrymmet mellan varje gravvård.
Alla vårdar är ordnade i
regelbundna rader på samma sätt som på övriga kyrkogården.

Gravvårdstyper
Kvarteret har få moderna gravvårdar, de flesta härrör från 1900-talets första hälft och är från
början så kallade köpegravar. Gravvårdarna är stora och högresta och många av dem bär på
titlar som berättar om yrken och positioner bland samhällets övre skikt, t ex komministern,
landstingsmannen, stationsinspektor, rektor, fabriksföreståndare mm.

Kvarter I
Allmän karaktär
Kvarter I betecknar samtliga gravar
utmed kyrkogårdsmuren, bortsett från
de gravar som finns i den västra
utvidgningen från 1940-talet.
Kvarteret omfattar sålunda
huvudsakligen den del av dagens
kyrkogård som anlades 1902 i
samband med bygget av nya kyrkan.
Samtliga gravar står vända med
ryggen mot muren. Gravarna längs
med kyrkogårdsmurarna har allmänt
fungerat som fonder och inramat
kyrkogården med högre och mer
påkostade vårdar, så är även fallet på
Norra Solberga kyrkogård. Gravarnas
karaktär följer den karaktär som
kvarteret närmast har sålunda är de
norra mest påkostade och de södra minst. Gravvårdarna längs med södra muren skiljer sig åt
genom att vara delar av den allmänna linjen i kvarter D och E.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna längs med kyrkogårdens murar är ganska varierande till sin karaktär
huvudsakligen är de dock av det större formatet och har nästan alla haft grusbäddar och
häckomgärdningar. Tidsmässigt spänner de från 1900-talets första decenium fram till idag med
ganska jämn spridning. Undantaget är gravvårdar utmed södra muren som hör till den allmänna
linjen och som inte heller är orienterade efter muren utan efter de övriga gravlinjerna i kvarter D
och E. Det förekommer ett stort antal titlar, kopplat till att de felsta gravar oftast var påkostade
familjegravar. bland dessa märks t ex direktören, riksdagsmannen, fabrikören, banmästaren,
häradsdomaren etc.

Norra Solbergas kyrkogård har förvisso en lång historia, jämnårig med gamla kyrkan som
troligen uppfördes vid 1200-talets mitt, men lite är känt om äldsta tiden. Man kan förutsätta att
den ursprungliga kyrkogården legat när inpå kyrkan och att den i äldre tid har utvidgats vid
åtminstone två tillfällen; år 1663 då kyrkan förlängdes mot väster samt år 1750 då en korsarm
mot norr uppfördes. Både tillbyggnaderna är nu borta. När nya kyrkan uppfördes 1898-1901
utvidgades naturligt nog kyrkogårdsmarken naturligt nog betydligt mot väster. Det verkar som
om man hade en klar plan från början med kvartersindelning. Kvarteren söder och sydväst om
nya kyrkan avsattes för allmänna gravar, medan de norra kvarteren nära ingången till
kyrkogården samt två rader längs västra kanten avsattes som köpegravsområde. Gamla
kyrkogården verkar av allt att döma ha lämnats orörd i samband med utvidgningen och inte
tagits i anspråk för nya gravar.
På flygfotografier från 1935 och slutet av 1940-talet syns hur samtliga kvarter är inramade
av välklippta häckar, troligen liguster som man använt på andra håll. Även gräsmattan runt nya
kyrkan är omgärdad av klippta häckar. På flygfotona syns de sociala skillnaderna tydligt -
uppdelningen mellan köpegravskvarter och allmänna kvarter. I början av 1930-talet togs även
den västra triangeln i anspråk för allmänna gravar.
Vid samma tid började man diskutera att åter ta gamla östra delen av delen av kyrkogården
i bruk och anlägga nya gravar där. Den gamla kyrkogården hade inget gångsystem utan samtliga
gravar låg utbredda på gräsmatta, något som man önskade åtgärda. På det senare flygfotot ses
hur man i slutet av 1940-talet har anlagt en gång längs med kyrkogårdsmuren och hur den östra
delen har tagits i anspråk för köpegravar.
När detta flygfoto togs, omkring 1945-47, hade man ännu inte förverkligat de planer som
länsarkitekt Malte Erichs 1939 hade tagit fram gällande en utvidgning mot väster. Denna
utvidgning kom till stånd först 1947 och omfattade en helt ny del väster om den befintliga
kyrkogården. Den nya delen utformades på ett modernt sätt med regelbundna häckar i linjer som
gravstenarna stod med ryggen mot, och i övrigt utan stenramar eller grusbäddar. Almallén från
kyrkans västra ingång förlängdes in till den nya delen med en rönnallé. I linjen mellan den nya
utvidgningen och den gamla kyrkogården vid södra kanten uppfördes 1961-63 ett bårhus, efter
ritningar från Johannes Dahls arkitektkontor i Tranås.

Redan efter knappt tjugo år var den nya kyrkogården i väster nästan full och 1965
utvidgades den mot norr, även den ceremoniplats som rönnallén slutade i togs i anspråk för
begravningsplatser. I samband med utvidgningen tog man även bort gamla muren som skiljde de
två delarna åt, samt lade om kyrkogårdsmuren norr om kyrkan så att den överensstämde med
den nya. 1982 var det dags för nästa stora förändring och den berodde också den på platsbrist,
men även på önskemål om nya begravningsskick. Då invigdes den nya kyrkogården, helt skild
från den gamla av landsvägen. Den nya kyrkogården är lika stor den befintliga gamla och
innebär således en fördubbling av tillgängliga ytor. Längst upp i norra delen anlades en
minneslund och 1988 anlades i anslutning till minneslunden en urnlund med två stenrösen med
plats för namnskyltar. 2004 ändrades ett ännu outnyttjat kvarter till kistlund, mitt i kistlunden
restes en hög sten med plats för namnskyltar.

Norra Solbergas kyrkogård har förvisso en lång historia, jämnårig med gamla kyrkan som troligen uppfördes vid 1200-talets mitt, men lite är känt om äldsta tiden. Man kan förutsätta att den ursprungliga kyrkogården legat när inpå kyrkan och att den i äldre tid har utvidgats vid åtminstone två tillfällen; år 1663 då kyrkan förlängdes mot väster samt år 1750 då en korsarm mot norr uppfördes. Både tillbyggnaderna är nu borta. När nya kyrkan uppfördes 1898-1901 utvidgades naturligt nog kyrkogårdsmarken naturligt nog betydligt mot väster. Det verkar som om man hade en klar plan från början med kvartersindelning. Kvarteren söder och sydväst om nya kyrkan avsattes för allmänna gravar, medan de norra kvarteren nära ingången till kyrkogården samt två rader längs västra kanten avsattes som köpegravsområde. Gamla kyrkogården verkar av allt att döma ha lämnats orörd i samband med utvidgningen och inte tagits i anspråk för nya gravar.

På flygfotografier från 1935 och slutet av 1940-talet syns hur samtliga kvarter är inramade av välklippta häckar, troligen liguster som man använt på andra håll. Även gräsmattan runt nya kyrkan är omgärdad av klippta häckar. På flygfotona syns de sociala skillnaderna tydligt - uppdelningen mellan köpegravskvarter och allmänna kvarter.

I början av 1930-talet togs även den västra triangeln i anspråk för allmänna gravar. Vid samma tid började man diskutera att åter ta gamla östra delen av delen av kyrkogården i bruk och anlägga nya gravar där. Den gamla kyrkogården hade inget gångsystem utan samtliga gravar låg utbredda på gräsmatta, något som man önskade åtgärda. På det senare flygfotot ses hur man i slutet av 1940-talet har anlagt en gång längs med kyrkogårdsmuren och hur den östra delen har tagits i anspråk för köpegravar. När detta flygfoto togs, omkring 1945-47, hade man ännu inte förverkligat de planer som länsarkitekt Malte Erichs 1939 hade tagit fram gällande en utvidgning mot väster. Denna utvidgning kom till stånd först 1947 och omfattade en helt ny del väster om den befintliga kyrkogården. Den nya delen utformades på ett modernt sätt med regelbundna häckar i linjer som gravstenarna stod med ryggen mot, och i övrigt utan stenramar eller grusbäddar. Almallén från kyrkans västra ingång förlängdes in till den nya delen med en rönnallé. I linjen mellan den nya utvidgningen och den gamla kyrkogården vid södra kanten uppfördes 1961-63 ett bårhus, efter ritningar från Johannes Dahls arkitektkontor i Tranås.

Redan efter knappt tjugo år var den nya kyrkogården i väster nästan full och 1965 utvidgades den mot norr, även den ”ceremoniplats” som rönnallén slutade i togs i anspråk för begravningsplatser. I samband med utvidgningen tog man även bort gamla muren som skiljde de två delarna åt, samt lade om kyrkogårdsmuren norr om kyrkan så att den överensstämde med den nya.

1982 var det dags för nästa stora förändring och den berodde också den på platsbrist, men även på önskemål om nya begravningsskick. Då invigdes den nya kyrkogården, helt skild från den gamla av landsvägen. Den nya kyrkogården är lika stor den befintliga gamla och innebär således en fördubbling av tillgängliga ytor. Längst upp i norra delen anlades en minneslund och 1988 anlades i anslutning till minneslunden en urnlund med två stenrösen med plats för namnskyltar. 2004 ändrades ett ännu outnyttjat kvarter till kistlund, mitt i kistlunden restes en hög sten med plats för namnskyltar.