HÄSSJÖ KYRKA

KYRKOMILJÖN -
Medeltida socken, 1316 omnämnt med Tynderö som annex. Till 1920 pastorat med Ljustorp, sedan 1932 med Tynderö. Socknen ligger i kustbygden och gränsar i norr till Ångermanland. Kyrkan ligger på en höjd norr om Sunnansjön centralt belägen i odlingsbygden, som består av uppodlade slänter mellan brantare bergshöjder. Kyrkan ligger något avskilt från övrig bebyggelse med prästgården närmast i sydost, längre ned i sluttningen mot sjön. Söder om prästgården, ytterligare ett stycke längre ned mot sjön, finns ruinen av en äldre kyrka från 1540-talet.

KYRKOANLÄGGNINGEN -

Kyrkotomten
Kyrkotomten breder i huvudsak ut sig från kyrkobyggnadens höjdläge ned mot V och S, men även en bit mot Ö där prästgårdens tomtmark gränsar i SÖ.

Borggårdsmuren, liksom stegportarna i Ö resp V av tegel, utvändigt putsade, med järngrindar och krönande strålsol, är uppförda 1803. Sten till muren togs bl.a. från den gamla kyrken, som revs 1795. De har kvardröjande barocksvängda drag, kröns av kopparplåt och bollar, och är delvis gulmålade. Muren saknas mot N där byvägen passerar förbi kyrkan. Strax N om vägen finns ett gravkapell från sent 1990-tal. Det har ersatt ett putsat äldre kapell (1930-talet?) i kyrkotomtens förlängning mot V som inte används idag. Strax NV om vägen i skogsbrynet mot skogspartiet ligger ett församlingshem från 1970-talet.

Gravkvarteren inom den ursprungliga tomten, främst då i S, är gräsbevuxna. En grusad gångväg löper längs kyrkobyggnadens S sida från Ö till V stegporten, samt framför tornets huvudentré. I S är bogårdsmuren av natursten som högst. S härom har en utvidgning av begravningsplatserna skett, liksom utanför stegporten i V.

Kyrkobyggnaden
Kyrkobyggnaden, uppförd 1792-95 ca 150 meter från 1500-talskyrkan av Simon Geting, är en rektangulär gråstenskyrka med smalare sakristia i öster och västtorn krönt av en lanternin i trä. Ingång i väster, på nordsidan samt till sakristian. Spritputsade fasader med släta omfattningar kring fönster och hörn, de sistnämnda rusticerade i syd- och nordväst. Beigevit målning. Sockel täckt med skifferskivor 1958. Svart takplåt både på långhus och torn.

Sten till tornet hämtades bl.a. från den gamla kyrkan, som revs 1795. Tornets nedre takutsprång har glest placerade barocksvängda taktassar. De brunmålade ljudluckorna innefattade i en om romansk minnande dubbel ljudöppning med mellanliggande pelare. Tornet avslutas med en fyrsidig öppen lanternin av trä krönt av förgyllt klot och vindflöjel av drakhuvudtyp.

FÖRSAMLING 1995 - HÄSSJÖ

BEFOLKNINGSTAL - år 1805: 1237, år 1900: 3687, år 1995: 3331

FÖRSAMLINGSHISTORIK - Medeltida socken, 1316 omnämnt med Tynderö som annex. Till 1920 pastorat med Ljustorp, sedan 1932 med Tynderö.

LÄGE OCH OMGIVNING - Socknen ligger i kustbygden och gränsar i norr till Ångermanland. Den befintliga kyrkan ligger på en höjd norr om Sunnansjön centralt belägen i odlingsbygden, som består av uppodlade slänter mellan brantare bergshöjder. Kyrkan ligger något avskilt från övrig bebyggelse med prästgården närmast i sydost, längre ned i sluttningen mot sjön. Söder om prästgården, ytterligare ett stycke längre ned mot sjön, finns ruinen av en äldre kyrka från 1500-talet.

RASERAD KYRKA / RUIN - I: Medeltida stenkyrka enligt uppgift kallad Mariae kapell. Ett antal medeltidsskulpturer från 1200-tal fram till 1500-tal finns bevarade dels i den nuvarande kyrkan dels i Härnösands länsmuseum.

II: Den medeltida kyrkan lämnade plats för en ny stenkyrka runt 1540, vilken i sin tur revs 1795. Kyrkans utformning är inte känd. Stenen användes bland annat till den nya kyrkans torn.

DEN BEFINTLIGA KYRKANS PLANUTVECKLING - III: Den nuvarande kyrkan uppfördes 1792-95 ca 150 meter från 1500-talskyrkan. Kyrkan byggdes av Simon Geting efter ritningar upprättade vid ÖIÄ. Rektangulär gråstenskyrka med smalare sakristia i öster och torn i väster.

EXTERIÖR OCH INTERIÖR – Välbevarad exteriör. Gulvit fasadputs och svart takplåt. Västtornet är krönt av en lanternin i trä med förgyllt klot. Ingång i väster, på nordsidan samt till sakristian. Vid restaurering 1958, efter förslag av arkitekterna John och Lars Åkerlund, kopparkläddes ytterdörrarna, trapporna lades om med huggen granit och fick svartmålade smidesräcken. Kyrkorummet har putsade väggar och tak. Gråmålade väggar med insänkta fyllningar i mörkare grått mellan fönstren. En kraftig profilerad list markerar övergången till det blåmålade tunnvalvet med spegelfält. Altaruppställningen från 1826 av Jonas Edler ersätter en äldre altaruppsats av Magnus Gran från 1749. Predikstolen som, i likhet med Grans altaranordning kommer från gamla kyrkan är troligen snidad av Olof Geting runt 1734. Orgelfasad från 1842. Öppen bänkinredning från 1905, ombyggd 1958. Läktarunderbyggnad från 1958.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Forskningsprojektet Sockenkyrkorna. Kulturarv och bebyggelsehistoria 1999.

HISTORIK FRÅN KYRKOBYGGNADER 1760-1860 - Den nuvarande kyrkan uppfördes åren 1792-95. Sistnämnda år revs den äldre kyrkan från omkring 1540, som låg 140 m sydost om den nuvarande och stenen användes till nybyggnadens torn och bogårdsmur. Byggmästare var Simon Geting. Ursprungligen önskade församlingen få en kyrka liknande den i Högsjö, Ångermanland, som Geting tidigare byggt. Nya ritningar blev dock upprättade vid ÖIÄ av Th Wennberg--. Invigning-en skedde den 6 november 1795.
Murade portar med rundade överstycken och vackert järnsmide sannolikt byggda av Geting leder till kyrkogården.

PLAN OCH MATERIAL - Rektangulär byggnad med kor och sakristia i öster och torn i väster. Huvudingång genom tornet. 1905 upptogs även en ingång på nordsidan under ett av de ursprungliga fönsterna. Separat senare upptagen ingång till sakristian.
Materialet gråsten med tegel i fönster och dörromfattningar. Spritputsade gulvita fasader med släta omfattningar kring fönster och hörn, de sistnämnda rusticerade i syd- och nordväst. Sockel täckt med skifferskivor. Alla takpartier är klädda med svartmålad plåt.

EXTERIÖR - Ursprungsritningar saknas. Sannolikt återgår dock exteriören på Adelcrantz' ritning som dock troligen utgick från Getings förslag, Tornet avslutas med en fyrsidig öppen lanternin av trä krönt av förgyllt klot och vindflöjel av drakhuvudtyp. Förutom de nyupptagna ingångarna och en nedgång till ett pannrum under sakristian har sannolikt inga större förändringar skett med exteriören.

INTERIÖR - Det ljust grågröna taket har ett spegelfält bemålat med molnformationer från 1957-58 och medaljonger vid ljuskronornas fästen. Profilerad taklist. Väggarna är putsade med ljusgrå fält mellan fönstren. Altaruppställningen utförd 1825 av Jonas Edler. Den består av en korintisk kolonnställning, som bär upp ett entablement. Krönet utgöres av Gudslammet med korsfanan liggande på boken med de sju inseglen mot en fond av en illusoriskt målad halvkupol. I altaruppsatsens mitt är en i trä skuren relief med "Jesu bön i Getsemane" snidad av av Thorvald Alef 1957. I dess mittparti fanns ursprungligen ett kors med svepeduk och törnekrona samt en kvinna representerande Hop-pet. (Korset, i delvis dåligt skick, finns bevarat i byggnad utom kyrkan, kvinnan uppställd i tornet). Den första tiden användes troligen en äldre altaruppställning, utförd av Magnus Gran, delar av denna förvaras i tornkammaren. Prediksto-len tillverkad 1734 och sannolikt utförd av Olof Geting.
Öppen bänkinredning från senare tid indelad i fyra kvarter och målade i två grå nyanser med gavlarna mot mittgången i rosa marmorering. Huruvida läktaren är samtida med kyrkan är osäkert. Eventuellt är det en äldre läktare som utvidgats med mittpartiet. Orgelfasaden, ritad av C G Blom-Carlsson, tillhör 1842-43 års orgel, dekoren utförd av Göran Sundin 1846. Orgelverket byggt 1976. Läktarunderbyggnad. Kalkstens-plattor i gångarna, parkett i bänkraderna och trägolv i sidogångarna. Ursprungligen trägolv i hela kyrkan.

Källa: Kyrkobyggnader 1760-1860. Del 4, Härjedalen, Jämtland, Medelpad och Ångermanland. 1997

Medeltida socken, 1316 omnämnt med Tynderö som annex. Till 1920 pastorat med Ljustorp, sedan 1932 med Tynderö. Kyrkan ligger något avskilt från övrig bebyggelse med prästgården närmast i sydost, längre ned i sluttningen mot sjön. Söder om prästgården, ytterligare ett stycke längre ned mot sjön, finns ruinen av en äldre kyrka från 1540-talet som revs 1795.

Kyrkobyggnaden, uppförd 1792-95 ca 150 meter från 1500-talskyrkan av Simon Geting, är en rektangulär gråstenskyrka med smalare sakristia i öster och västtorn krönt av en lanternin i trä. Sten till tornet hämtades bl.a. från den gamla kyrkan, som revs 1795.

Kyrkotomten breder i huvudsak ut sig från kyrkobyggnadens höjdläge ned mot V och S, men även en bit mot Ö där prästgårdens tomtmark gränsar i SÖ.

Borggårdsmuren, liksom stegportarna i Ö resp V av tegel, utvändigt putsade, med järngrindar och krönande strålsol, är uppförda 1803. Sten till muren togs bl.a. från den gamla kyrken, som revs 1795. De har kvardröjande barocksvängda drag, kröns av kopparplåt och bollar, och är delvis gulmålade. Muren saknas mot N där byvägen passerar förbi kyrkan.

Strax N om vägen finns ett gravkapell från sent 1990-tal. Det har ersatt ett putsat äldre kapell (1930-talet?) i kyrkotomtens förlängning mot V som inte används idag.

Strax NV om vägen i skogsbrynet mot skogspartiet ligger ett församlingshem från 1970-talet.

Gravkvarteren inom den ursprungliga tomten, främst då i S, är gräsbevuxna. En grusad gångväg löper längs kyrkobyggnadens S sida från Ö till V stegporten, samt framför tornets huvudentré. I S är bogårdsmuren av natursten som högst. S härom har en utvidgning av begravningsplatserna skett, liksom utanför stegporten i V.