BJÖRKÖ-ARHOLMA KYRKA

Björkö-Arholma kyrka i norra Roslagen står på en bergknalle på Björkön vid vägen mot Simpnäs. Det byggdes som missionskapell och stod färdigt 1890. Vem som upprättat ritningarna är inte känt. Sedan 1910 tillhör byggnaden Svenska kyrkan. Björkö-Arholma kyrka är en rektangulär, panelklädd träbyggnad med sadeltak av plåt och med höga fönster. Långhusets långväggar har vardera två utvändiga snedsträvor. Före 1905 byggdes en sakristia intill östra gaveln som kor och ett vapenhus i väster. Huvudingången är förlagd till vapenhusets västvägg. 1928 genomgick kyrkan en både inre och yttre renovering. En grundlig restaurering ägde rum 1954 efter ritningar av arkitekt Jörgen Fåk. Då tillkom den branta takresningen och snedsträvorna. Den gamla sakristian blev kor och den nya byggdes. 1956-57 dekorerades interiören, främst korets tak och tre väggar, med målningar av konstnären Harald Lindberg, född och uppvuxen på Björkö.

Uppgifterna är sammanställda av Riksantikvarieämbetet, Byggnadsregistret 1998

I samband med att det tidigare bönhuset skulle invigas till kapell, genomfördes en större upprustning av byggnaden varpå östra gaveln försågs med en sakristia (nuvarande koret) och västra gaveln försågs med ett mindre vapenhus. Vidare försågs byggnaden med ett nytt yttertak av plåt och väggarna panelkläddes och målades. Åtgärderna sågs dock som ett provisorium och kapellet renoverades åter år 1928. Denna renovering innebar en inre ompanelning och ommålning. Under 1900-talets mitt fördes diskussioner om att låta riva kyrkan och uppföra en ny. Det beslutades dock att den befintliga kyrkan skulle bevaras och att den i istället skulle renoveras.

Renoveringen, som påbörjades år 1953 följde ett åtgärdsförslag upprättat av arkitekten Bernhard Schill. Då Schill avlidit övergick uppdraget åt arkitekt Erik Fant och därefter Jörgen Fåk. Renoveringen var mycket omfattande. Den gamla sakristian byggdes om till kor och en ny sakristia uppfördes norr om koret. Kyrkan försågs med en brantare takresning. Ännu idag präglar 1950-talets renovering kyrkans arkitektur.

Bårhuset uppfördes intill kyrkan 1954-55 efter ritningar upprättade av arkitekten Bernhard Schill. Byggnaden är uppförd av vätögranit och täcks av ett relativt plant tak belagt med torv. Takfotbräder liksom vindskivor är utförda i trä. Entrén har formen av en dubbelport med fiskbensmönster. Framför porten är marken belagd med granitplattor.

Klockstapeln på kyrktomten uppfördes år 1910 av byggmästaren Karl Ekström från Kulla. Som förebild till bygget, stod en stapel vid Johanneslunds missionsinstitut i Sickla. Stapeln som är uppförd som en klockbockstyp, står på en sockel av huggen kvadersten. Den spetsiga huven täcks av falsad kopparplåt.

På kyrktomten finns en enklare ekonomibyggnad, uppförd någon gång under 1900-talets mitt. Byggnaden inrymmer vedbod, TC liksom förrådsutrymmen. Byggnaden står på en grund av gjutna plintar, är täckt av ett sadeltak med tvåkupigt lertegel och har fasader av locklistpanel.

På grund av de geologiska förutsättningarna kunde inte kyrkogården förläggas i anslutning till kyrkan. Kyrkogården anlades istället i Norrsand i Marum, en kilometer från kyrkan. Kyrkogården invigdes år 1910 och utvidgades 1966. Kyrkogården är lantligt belägen och omges av skog samt betesmark. Kyrkogården omramas av en granhäck och entrén markeras av en dubbelgrind av järn, flankerad av två stenståndare. Från entrén och fram till gravvårdarna leder en grusgång med björkallé. Kyrkogården är annars beväxt med enstaka tallar. I kyrkogårdens mitt står en klockstapel som uppfördes i samband med kyrkogårdens utvidgning 1966. I direkt anslutning till klockstapeln ligger minneslunden.

Kyrkogården domineras framförallt av stående gravvårdar av sten. För att vara en landsortskyrkogård finns ovanligt många grusgravar med stenram. På en stor del av stenarna kan man ännu läsa yrkestitlar som haft direkt samband med bygdens karaktär; styrmannen, skepparen, mästerlotsen, sjökapten, kronolotsen, fyrmästaren, fyrvaktaren.
År 1922 anlades en begravningsplats för omkomna och främmande sjömän och samtidigt uppfördes en minnessten. 1933 uppfördes även en minnessten för de församlingsbor som fått sin grav i havet. Minnesstenen är utförd efter arkitekt Gustav Bobergs ritningar.

Rumshamns kyrkogård tillkom i samband med en koleraepidemi i trakten. Till kyrkogården, som ligger mitt i skogen, leder en stig. Själva kyrkogården, som även den är bevuxen med skogsvegetation, till viss del upptrampad mellan gravvvårdarna, avgränsas av en dragkätting från 1978. Tidigare var begravningsplatsen omramad av ett staket. På kyrkogården finns ett fåtal gravar, cirka 14 stycken. Det är de äldre gravvårdarna med enkla vita träkors, som dominerar och ger begravningsplatsen dess karaktär. Av dessa bör den äldsta gravvården från 1899 nämnas. Den minner om lotsen Erik Olof Österbergs sex barn som omkom i difteri. Korset dekoreras av en liten fågel i trä. År 1934 uppfördes en minnessten och 1979 tillkom en liten klocka invid kyrkogården.