HYLLETOFTA KYRKA

Allmän karaktär
Kyrkogården har en öppen karaktär med gravvårdar i nord-sydliga
rader på en kortklippt gräsmatta.

Omgärdning
Den nuvarande omgärdningen tillkom 1903 då en fullständig omläggning
av muren gjordes. Den är lagd med huggna granitblock
med cementfog och är en halvmur i norr, öst och väst medan den
fungerar som stödmur i söder.

Ingångar
Kyrkogårdens enda ingång fi nns i väster. Den är en stiglucka som
förmodligen tillkom 1657 i och med att den första kyrkogårdsmuren
lades. Stigluckans stolpar är slätputsade medan gavelstyckena
är i liggande panel. Hela stigluckan är vitmålad. I valvet finns en
sol med texten INRI på hebreiska. Det branta taket är klätt med
kopparplåt. Grinden är en ålderdomlig smidesgrind målad i svart.
Den är dekorativt utförd med ett sirligt mönster.

Vegetation
En äldre trädkrans av lönn omgärdar kyrkogården. Den skulle kunna
härledas till kyrkogårdsutvidgningen och omläggningen av muren
1903. Strax innanför ingången växer två idegranar.

Gångsystem
Ett enkelt gångsystem går runt kyrkogården och korsar de öppna
gräsytorna för att på så sätt dela in kyrkogården i tre fält.

Gravvårdstyper
Främst finns låga och breda gravvårdar på kyrkogården men deras
monotoni bryts med jämna mellanrum av äldre, mer högresta vårdar.
En grusgrav med omgärdning finns på kyrkogården.

Beskrivning av enskilda kvarter, för kvartersindelning, se pdf.

Kvarter A
Allmän karaktär
Kvarteret innefattar hela den norra delen av kyrkogården. Det är
öppet med en plan gräsmatta som endast bryts av de upprepade
raderna av gravvårdar.

Gravvårdstyper
Gravvårdarna i kvarteret är främst av den låga och breda typ som varit
modern alltsedan 1930-talet. Längst i väster finns kyrkogårdens
äldsta gravvård från 1685. Denna användes tidigare som trappsteg
vid kyrkans sydingång men flyttades till sin nuvarande plats runt
1905. Strax norr om denna finns ytterligare två ålderdomliga vårdar
vilkas inskription dock är oläslig, men deras utformning hänvisar till
1800-talets första hälft. Enligt frågeformuläret Våra kyrkogårdar
från fanns 1949 två vårdar från 1819 respektive 1820 vilka skulle
kunna vara dessa två. I kvarteret finns fem titlar varav hemmansägaren
är den vanligaste (fyra st) , därutöver förekommer kyrkovärd,
lantbrukaren, köpman och husföreståndarinnan.

Kvarter B-C
Allmän karaktär
Kvarter B och C ligger på kyrkogårdens södra hälft och delas av
en grusgång. Deras plana och öppna karaktär tonas ned av några
idegranar som finns vid enskilda gravar.

Gravvårdstyper
De gravvårdar som dominerar har låga och breda proportioner.
De äldre är mer utsmyckade än de yngre, ofta med klassiserande
motiv. Fåtalet äldre gravvårdar är mer högresta. I kvarteret finns
kyrkogårdens enda grusgrav, med stenram och smidesstaket. Gravskicket
med grusbädd och omgärdning har varit betydligt vanligare
på Hylletofta kyrkogård. Även i detta kvarteret är hemmansägaren
den vanligaste titeln (fyra st) därefter kommer kommunalordföranden
(två st) och kyrkovärden (två st). I övrigt förekommer bland
andra folkskolläraren, skomakarmästare, handlanden, komminister,
godsägaren och läraren.

Kyrkan uppfördes, liksom fl ertalet andra i Njudungslandet, på
1100-talet. Kyrkogården tillkom vid samma tid men dess ursprungliga
utsträckning är okänd i och med att äldre källmaterial saknas.
Den första muren färdigställdes 1657 och förmodligen tillkom
stigluckan vid samma tid. Kyrkans torn byggdes först 1783 och då
fl yttades klockorna över från klockstapeln. Denna revs ett tiotal år
senare. Vid slutet av 1880-talet blev kyrkogården för liten och en
utvidgning aktuell. Denna genomfördes 1903 och samtidigt schaktades
hela kyrkogården och skulle vid lämplig tidpunkt planteras.
Arbetena planlades och leddes av en kommitté besående av kandidat
Karl Källström, fd korpral C.J. Alm, godsägaren Carl F Sjöberg,
kommunalnämndsordförande J.A. Dahl och fd kyrkovärden Axel
Th elander. I samband med utvidgningen lades muren om med kilad
och tuktad gråsten med cementerade fogar. Förmodligen planterades
även den nuvarande trädkransen. En gravvård från 1685 hade
använts som trappsteg vid kyrkans södra ingång och denna sattes
upp till vänster innanför stigluckan runt 1905. Stigluckan har genomgått
ett antal restaureringar under årens lopp 1935, 1995 och
2003 då även två nära stående träd togs ned för att undvika vidare
skador på stigluckan.